Personlig assistans för barn: Detta har hänt
Tidigare artiklar om föräldraavdraget.
Kampen för minskat föräldraavdrag – steg för steg
IfA kräver att föräldraavdraget minskas
– Om vi får bekräftat att det blivit svårare för barn att beviljas assistansersättning så måste regeringen agera snabbt, och minska föräldraavdraget, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
Regeringen har möjlighet att ändra föräldraavdraget, genom att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets omfattning. Om detta ändras så följer antagligen kommunerna efter.
IfA har fått många signaler om att föräldraavdraget inte fungerar som det var tänkt, och att det därför blivit svårare att få rätt till assistans för barn.
IfA och andra delar av funktionsrättsrörelsen var noga med att påtala för utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” att det var viktigt att det tydligt framgick hur avdraget skulle göras, för att inte riskera dubbla avdrag eller för stort avdrag.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
- Artiklar om föräldraavdraget, som infördes 1 januari 2023 inom personlig assistans:
- Personlig assistans för barn (huvudartikel) (uppdateras löpande)
- Riksdagsinitiativ: Nollställ föräldraavdraget inom assistans
- S kräver nollställt föräldraavdrag: Det är brådskande (12 december 2023)
- ”Föräldraavdrag påverkar mycket mer än Försäkringskassan hävdar” (2 september 2024)
– Dubbelt avdrag kan det bli om man redan från början har sökt endast för sådant som man anser går utöver vad barn i jämförbar ålder behöver, då har man redan innan ansökan tagit bort sånt som föräldraavdraget är tänkt att göra avdrag för.
– Under utredningens gång påtalade vi också att vi såg en risk att avdragen skulle bli för stora för vissa barn. Utredningens svar var då att de behov som det i huvudsak handlade om skulle falla in under undantagen, dvs assistans i samband med andning, intag av måltider via sond och löpande stöd pga medicinskt tillstånd.
Strax efter att lagändringen trädde i kraft, redan i januari 2023, kontaktade Sophie Karlsson Försäkringskassan om att de gör för stora avdrag, och tog upp följande:
”Avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov, vilket framgår av prop. 2021/22:214. Där står bl a följande: ’Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs. Till vilken del hjälpbehovet ska anses bero på barnets ålder avgörs med andra ord genom föräldraavdraget. En ordning där hjälpbehov på grund av barnets ålder räknas bort före föräldraavdraget skulle innebära att föräldraansvaret beaktas två gånger, något som inte sker i dag.’”
– Det är således väldigt tydligt att man ska se till allt som barnet behöver hjälp med oavsett om det beror på ålder eller funktionsnedsättning och sedan göra avdraget från det totala behovet, säger Sophie Karlsson.
Sophie Karlsson påtalade också för Försäkringskassan att inte får räkna bort behov som hjälp med andning för att därefter dra fullt avdrag från resten av behovet, för då blir avdraget för stort i förhållande till syftet med lagändringen.Försäkringskassan gör annan tolkning
IfA:s påpekanden har dock inte gett några positiva resultat.
– Försäkringskassan håller kvar vid sin tolkning som innebär att avdraget görs från barnets assistansbehov. Man har alltså redan från början tagit bort sådant som barn i jämförbar ålder behöver hjälp med. Avdraget görs därför dubbelt, eller i alla fall för stort. Det verkar som att en del kommuner också anammar den hårda beräkningen av föräldraavdraget.
Hur tycker du att föräldraavdraget ska ändras?
– Jag tror att föräldraavdraget måste sänkas drastiskt. Till exempel är ett avdrag på grundläggande behov med 2,5 timmar per dag alldeles för mycket. Kanske vore 0,5 timmar mer rimligt, om det ska vara något avdrag alls. Vi tycker att barn i behov av personlig assistans ska kunna beviljas assistans för sitt assistansbehov utan avdrag.
– Kritik fanns redan under utredningen, men det fanns också behov av förändring av det tidigare tillvägagångssättet. Föräldraavdraget var en slags kompromiss.
Vad tänker du generellt om lagändringen? Kommer det att bli en bra förändring efter hand?
– När det kommer lagändringar så finns det alltid viss bävan, eftersom vi vet att myndigheterna alltid vill tolka rätt snävt. Vi hade signalerat att avdraget kunde bli ett problem, så är det bra att omfattningen inte lades in i lag utan i förordningen, med tanke på att det ska vara enklare att ändra om det ser ut att slå fel. Tyvärr ser det ut som att vi kan ha haft rätt om att ändring kan komma att behövas, säger Sophie Karlsson.
”Regeringen förhalar stärkt rätt till assistans för barn”
3 september 2024. Efter Försäkringskassans rapport om föräldraavdraget anklagas regeringen för att förhala beslut för att stärka barns rätt till personlig assistans.
– Min uppfattning är att frågan förhalas genom att utredning staplas på utredning utan att nödvändiga beslut fattas, säger Christofer Bergenblock (C).
– Även socialtjänstministern vet att lagstiftningen behöver ses över och eftersom en sådan process också tar tid borde den ha satts igång för länge sedan. För varje dag som går utan att regeringen agerar så drabbas ännu fler barn och deras familjer genom att de inte får den assistans de behöver. Det är otillständigt.
Bergenblock menar, liksom juristen Linda Bergstrand, att Försäkringskassans rapport är en bekräftelse på att barn har blivit av med rätten till personlig assistans på grund av myndighetens tillämpning av föräldraavdraget.
– Försäkringskassan uppger att var tionde avslag beror på föräldraavdraget, vilket i praktiken handlar om 61 barn i åldern 1-11 år. I rapporten låter det som att det är ett litet problem eftersom det berör så få personer, men för de barn och familjer som drabbats är det naturligtvis en väldigt svår situation. Rapporten bekräftar återigen att lagstiftningen behöver ses över vilket vi ifrån centerpartiet krävde via ett förslag till utskottsinitiativ redan i december 2023 efter Försäkringskassans första larmrapport. Tyvärr avslogs ju detta initiativ av Tidöpartierna ett par månader senare, säger Christofer Bergenblock.
Vad hände med utredningen om föräldraavdrag i kommunerna?
Han efterlyser siffror på hur många som drabbats av föräldraavdraget i kommunernas prövning av rätten till assistans.
– Detta skulle analyseras i ytterligare en utredning som socialtjänstministern tillsatte i början av året. Den utredningen skulle ske skyndsamt och enligt Tidöpartierna skulle den var klar i god tid innan Försäkringskassans rapport i september, men ännu har ingen utredning kommit, säger Bergenblock.
Nu ännu viktigare med översyn av behovsbedömningar
Han oroas också över att Försäkringskassan bedömer att den nya lagstiftningen inte kommer leda till att fler barn får assistans trots att det var ett av syftena med den.
– Det förstärker behovet av att det görs en översyn även av behovsbedömningarna idag, och hur man ser på grundläggande behov. Detta är något som vi har lyft tidigare ifrån Centerpartiets sida och kommer att lyfta igen, säger Christofer Bergenblock.
.
Hoppet ute om räddat föräldraavdraget?
13 mars 2024. Kraven på ett snabbt stopp för felaktiga föräldraavdrag avvisas av majoriteten i riksdagens socialutskott.
– Tidöpartierna sviker om föräldraavdraget, säger Christofer Bergenblock (C).
Socialutskottets betänkande om föräldraavdraget finns här. Riksdagen debatterade betänkandet torsdagen 14 mars.
Oppositionen: Tidöpartierna släpar benen efter sig
– Efter att Tidöpartierna tidigare avslagit Centerpartiets utskottsinitiativ i frågan så hade man möjligheten att ändå göra ett tillkännagivande till regeringen om att rätta till det nuvarande missförhållandet. Tyvärr avstod man ifrån den här möjligheten, och hänvisar istället till regeringens olika utredningar. Riksdagsmajoriteten släpper trycket på regeringen. En förändring av föräldraavdraget tillåts dra ut ännu mer på tiden, säger Christofer Bergenblock.
Han tycker att det är anmärkningsvärt att Liberalerna och Sverigedemokraterna har gått med på att avvakta med att rätta till Försäkringskassans och kommuners feltolkning av föräldraavdraget, något som lett till dubbla avdrag för många barn som sökt assistans.
– När det kommer till kritan så vågar de inte markera emot regeringen, för att driva på en förändring. Det är ingen tvekan om att Tidöpartierna släpar benen efter sig i den här frågan, vilket går ut över alla de barn som får för få timmar assistans, eller i värsta fall inte får någon assistans alls, säger Bergenblock.
Reservation från C, S, V och MP
Centerpartiet har tillsammans med S, V och MP enats om en reservation till socialutskottets betänkande om föräldraavdraget:
”Vi anser att regeringen redan nu bör vidta konkreta åtgärder när det gäller det schabloniserade föräldraavdraget. Regeringen bör skyndsamt fatta beslut om att ändra föräldraavdragets omfattning i förordningen om 30 assistansersättning. Regeringen bör även ge en utredare i uppdrag att ta fram förslag till förtydligande av lagstiftningen när det gäller föräldraavdraget och därefter återkomma till riksdagen.”
SD: En felaktig beskrivning
Carina Ståhl Herrstedt (SD) menar att det är felaktigt att beskriva socialutskottets beslut som att man har landat i att inte vidta snabba åtgärder.
– Det SD har gjort är att säkerställa att regeringen faktiskt agerar. Det är tydligt i socialutskottets betänkade också, att det inte finns tid att vänta på Försäkringskassans rapport, en rapport som helt missar hur det ser ut i kommunerna. Nu är en analysgrupp tillsatt som ska analysera och ta fram förslag på åtgärder, ett uppdrag försäkringskassan inte har, säger Carina Ståhl Herrstedt.
– Även om det blivit ett tillkännagivande så hade regeringen behövt göra en analys av läget för att kunna ta fram rätt åtgärder samt säkerställa att de får önskad effekt. Nu säkerställer SD på riktigt att regeringen kommer att agera, arbetet är dessutom redan påbörjat. Ett arbete som annars skulle vara upp till regeringens goda vilja att genomföra eller inte, helt utan någon tidsram, säger Herrstedt till HejaOlika.
L: Regeringen arbetar intensivt
Liberalernas talesperson Malin Danielsson (L) hoppas fortfarande på en snar lösning. Hon säger så här till HejaOlika:
– Det sker ett intensivt arbete i regeringen för att analysera och komma med åtgärder. Jag hoppas så klart att det sker före sommaren. Det är tydligt i utskottets utlåtande att det ska ske snabbare än vad man tidigare talat om, vilket var september när Försäkringskassan kommer med nästa analys. Det här tittar man på i närtid. Exakt vilket datum man är klar vet jag inte, men från Liberalernas sida är vi angelägna om att sätta ned foten så fort som möjligt. Det är bra att man analyserar hur kommunerna hanterar lagstiftningen, det är en viktig sak att veta i den fortsatt processen och just nu har vi har ingen bra bild av det.
LÄS MER:
Kampen för minskat föräldraavdrag – steg för steg
Så här motiverar Tidöpartierna att man vill avvakta
I socialutskottets betänkande beskriver man frågan så här:
Utskottet har vid utskottssammanträdet den 29 februari 2024 fått information från socialtjänstministern om att regeringen noga följer denna fråga i dialog med Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Regioner. Vidare genomför Regeringskansliet nu en analys av föräldraavdraget för att se om utfallet ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Denna analys omfattar både assistansersättning som beviljas av Försäkringskassan och personlig assistans som beviljas av kommunerna. Ett led i detta analysarbete är att vid behov ta fram förslag för att säkerställa att lagstiftarens intentioner följs. Därefter avser regeringen att återkomma i frågan.
Utskottet välkomnar regeringens initiativ eftersom det finns information om att tillämpningen skiljer sig från vad som avsågs vid lagstiftandet. Utskottet välkomnar också att regeringen agerar redan nu, dvs. innan Försäkringskassans uppdrag ska redovisas i september. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen efter avslutat analysarbete snarast vidtar de åtgärder som behövs för att säkerställa att lagstiftarens intentioner följs när det gäller föräldraavdraget.
IfA: Vi behöver verkligen en lösning på barns rätt till assistans
En av de viktigaste aktörerna är IfA, Intresseorganisationen för assistansberättigade. Dess ordförande Sophie Karlsson kommenterar de många turerna om föräldraavdraget så här:
– Det är viktigt att barns rättigheter respekteras, och att barn med funktionsnedsättning beviljas det som behövs för att kunna leva som vilket barn som helst, vara fullt delaktig och jämlik.
– Det är viktigt att inte bli fast i att vara mer beroende av sina föräldrars stöd i vardagen än barn utan assistansbehov. Ju större föräldraavdrag, desto mer blir barnet beroende av sina föräldrar, eftersom det då förväntas att föräldrarna ska bistå barnet även för sådant som andra barn inte behöver föräldrars stöd med. Jag anser att det skickar felaktiga signaler om vad assistansberättigade barn och deras familjer ska kunna förvänta sig av samhället.
– Så som det nu är skrivet och tolkas av myndigheterna kring föräldraavdraget, så blir det dubbla avdrag. Avdrag som egentligen skulle vara mindre än det föräldraansvar som tidigare skulle beaktas.
– Försäkringskassan har gentemot oss organisationer varit tydliga med att de anser att de inte kan tolka det hela på något annat sätt utifrån hur föräldraavdraget har formulerats i lag.
– Då det nu talas om en ny utredning om föräldraavdrag så hoppas jag att det blir en utredning som tillsätts snart och som på kort tid kan komma fram till bättre formuleringar för att på riktigt åstadkomma det som lagändringen var avsedd för, samt att utredningen görs i samverkan med oss organisationer som företräder assistansberättigade.
– Vi behöver verkligen en hållbar och bra lösning kring hur barns rätt till personlig assistans ska bedömas. Tänk att assistansreformen är 30 år och ännu har det inte blivit en vettig lösning på detta, säger Sophie Karlsson.
Lösning på föräldraavdraget dröjer – ny utredning tillsätts
29 FEB 2024. När socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall 29 februari 2024 besökte riksdagens socialutskott framkom att regeringen tillsätter en ny utredning om föräldraavdraget.
– Denna gång ska man titta på frågan om föräldraavdraget inom Regeringskansliet, och nu fördröjs eventuella förändringar ytterligare, säger en besviken Christofer Bergenblock (C).
– Min uppfattning är att vi redan vet att föräldraavdraget hanteras på ett felaktigt sätt och att det som behövs nu är handling ifrån ministerns sida. En ändring i förordningen för att minimera eller nollställa föräldraavdraget kan göras relativt omgående om viljan finns.
Ett förslag om att snabbt nollställa föräldraavdraget genom ett utskottsinitiativ röstades ned av regeringspartierna och SD. Förhoppningarna om en snabb korrigering av föräldraavdraget har dock funnits kvar. Därför blev torsdagens ministerbesök i socialutskottet en besvikelse.
– Förutom att snabbt ändra i förordningen så borde regeringen ha tagit initiativ till att utreda rena författningsändringar. En lagändring tar naturligtvis längre tid. Det blir allt mer tydligt att socialutskottet borde ha ställt sig bakom mitt utskottsinitiativ för att sätta press på regeringen, säger Christofer Bergenblock.
Växande krav på lagändring för att stoppa dubbla föräldraavdrag
13 FEB 2024. Kraven ökar på att stoppa dubbla föräldraavdrag genom en ny lagändring. Detta sedan Försäkringskassan och ISF den 13 februari 2024 gav riksdagens socialutskott olika besked om föräldraavdraget inom personlig assistans.
– Dagens diskussion fick oss, som tror att lagändring krävs, att stärkas i uppfattningen att lagen behöver ändras. Då ligger bollen hos regeringen om det inte kommer en prejudicerande dom, säger Ulrika Westerlund (MP) i en kommentar till tisdagens möte i socialutskottet.
Hon menar att nästa steg bör bli att bjuda in socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall till socialutskottet för att se hur hon ser på saken.
Inbjudna till mötet var ledningarna för både Försäkringskassan och ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. De båda myndigheterna tidigare i vinter i olika rapporter gett var sin version av hur föräldraavdraget fungerar, eller inte fungerar.
Försäkringskassan och kommunerna har anklagats för att feltolka lagändringen, och göra dubbla avdrag vid bedömning av rätten till assistans för barn. Den väntade ökningen av assistans för barn har uteblivit. Föräldraavdraget har kallats ett fiasko.
Försäkringskassan har i myndighetens egen uppföljning av lagändringen hävdat att man tolkar lagen korrekt, när man gör dubbla avdrag.
ISF släppte den 23 januari en rapport där man uttalade att lagändringen innehåller motsägelser, och att bestämmelsen om schablonavdraget kan tolkas på olika sätt.
– Det var tydligt vid dagens möte att IFS och Försäkringskassan inte är överens kring hur lagtexten om föräldraavdraget ska tolkas. Försäkringskassan tycker att lagtexten är tydlig. ISF tycker att ett förtydligande skulle kunna göras. Det var uppenbart att Försäkringskassan inte kommer att förändra sitt sätt att göra bedömningar om lagen inte ändras, säger Ulrika Westerlund.
Så kan föräldraavdraget lösas inom kort
2 FEB 2024. Finns trots allt en lösning i sikte för föräldraavdraget inom personlig assistans? Regeringen har sagt att man vill avvakta – men en lösning kan ändå komma under februari–mars.
Tidöpartierna i riksdagens socialutskott sa den 30 januari nej till Centerns utskottsinitiativ om nollställt föräldraavdrag.
Samtidigt säger tre av Tidöpartierna – L, KD och SD – att riksdagsmotioner med liknande yrkanden ska snabbehandlas i utskottet.
– Vi har redan en ordinarie beredning av dessa yrkanden, och det skulle inte ha gått snabbare med ett utskottsinitiativ, säger Malin Danielsson (L).
Yrkandena kommer att debatteras i socialutskottet i mitten av mars.
Samtliga partier utom Moderaterna gett klara besked om att det behövs en snabb förändring för att stoppa dubbla föräldraavdrag. Därför kan socialutskottets behandling resultera i ett tillkännagivande till regeringen.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har säkert också frågan på sitt bord, och kanske väljer regeringen att förekomma socialutskottets beredning, för att slippa ett tillkännagivande.
– Alla, även regeringen, har fått ny information sedan i december, säger Malin Danielsson.
Hon syftar dels på rapporten från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, dels på Kammarrättens i Sundsvall dom.
– ISF pekar på att det finns en otydlighet i lagstiftningen om föräldraavdraget, och att det behöver redas ut.
– Kammarrättens dom är väldigt tydlig med att man inte ska göra dubbla föräldraavdrag. Om man gör som kammarrätten säger skulle lagen fungera som den var tänkt, säger Malin Danielsson.
– Vi liberaler är väldigt glada över domen i kammarrätten, som vi tycker tydliggör hur lagen ska fungera, och att det inte ska göras dubbla avdrag, säger Malin Danielsson.
Tidöpartier avslår initiativet att nollställa föräldraavdraget
2 FEB 2024. Tidöpartierna M, KD, L och SD stoppade på tisdagen utskottsinitiativet att nollställa eller minimera föräldraavdraget inom personlig assistans.
– Jag kommer att fortsätta arbeta för att förmå regeringen att göra en översyn av formuleringen i lagstiftningen om föräldraavdraget, samt att nolla eller minimera schablonerna i förordningen, säger Christofer Bergenblock (C).
SD:s Carina Ståhl Herrstedt håller med om att föräldraavdraget måste ändras:
– Det finns bred majoritet i utskottet för att komma tillrätta med detta, i sakfrågan är vi överens, men uppenbarligen inte i formfrågan, säger hon i en kommentar.
KD:s Christian Carlsson säger att det var av rent formella skäl man sa nej till förslaget om utskottsinitiativ.
Socialminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sa den 14 december att det är för tidigt att ändra föräldraavdraget. Strax före jul uppdrog regeringen åt Försäkringskassan att göra en ny uppföljning, vilken dock inte blir klar förrän i september 2024.
Det var Christofer Bergenblock som i december 2023 föreslog att riksdagens socialutskott skulle göra ett tillkännagivande för regeringen. Innebörden var att det schabloniserade föräldraavdraget snabbt skulle nollställs eller minimeras. Regeringen skulle också uppmanas att lägga fram förslag om förtydligande av föräldraavdraget i lagen LSS.
På tisdagen, den 30 januari 2024, hanterades äntligen utskottsinitiativet i socialutskottet.
– Initiativet lämnades ju in redan den 5 december, och det är anmärkningsvärt att det tagit nästan två månader att få upp det på bordet med tanke på frågans angelägenhetsgrad, säger Christofer Bergenblock.
Bakgrunden till initiativet var larmrapporter om att Försäkringskassan och kommunerna feltolkar lagändringen från 1 januari 2023, genom att göra dubbla föräldraavdrag.
I en rapport den 23 januari skrev ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att propositionen om stärkt rätt till personlig assistans innehåller motsägelser om hur det nya föräldraavdraget ska göras. ”Bestämmelsen om schablonavdraget för föräldraansvar kan tolkas på olika sätt. Oavsett hur bestämmelsen tolkas leder det till problem i tillämpningen”, menar ISF.
Trots samstämmiga uppgifter om att det görs alltför stora föräldraavdrag, i förhållanden till syftet med lagändringen, avslog Tidöpartierna utskottsinitiativet vid tisdagens sammanträde. Som väntat stöddes initiativet av samtliga oppositionspartier – C, S, V och MP – som dock var i minoritet.
Christofer Bergenblock tror ändå att initiativet får betydelse.
– Förslaget fått effekt eftersom frågan om föräldraavdraget istället kommer att lyftas ut ifrån den övriga motionsbehandlingen, och hanteras i ett separat betänkande, med en mer skyndsam process än vad som annars var planerat. Under beredningen kommer även Försäkringskassan och ISF att bjudas in till utskottet.
Han menar att socialutskottet fortfarande kan rikta ett tillkännagivande till regeringen. Det ske i så fall i samband med motionsbehandlingen.
Då krävs dock att något av Tidöpartierna byter sida. Omöjligt är det inte. SD:s Carina Ståhl Herrstedt har motionerat om minskat föräldraavdrag, och även uttalat stöd för detta i intervju med HejaOlika.
Christofer Bergenblock gläds åt att Centerpartiets initiativ får upp föräldraavdraget till ny beredning, i egen ordning, senare under 2024. Men han är långtifrån nöjd.
– Frågan har redan dragit ut alldeles för mycket på tiden med tanke på hur angeläget det är med en förändring. Det vet alla de familjer som fått för få timmar beviljade, alternativt inte fått någon assistans alls på grund av Försäkringskassans tolkning av lagstiftningen, säger Christofer Bergenblock.
Carina Ståhl Herrstedt (SD) säger att hennes parti redan i september föreslog en ändring av föräldraavdraget.
– Om utskottet redan har ett motsvarande eller näraliggande förslag som ska beredas saknas det som regel skäl att ta ett utskottsinitiativ. I detta fall har kansliet identifierat tre näraliggande förslag i motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden.
– Dessa tre närliggande förslag vill vi se i ett betänkande som hanteras skyndsamt och vad jag förstår är Försäkringskassan redan inbjuden att komma till utskottet. En process som hade behövt ske även för att kunna hantera utskottsinitiativet. Nu ligger processen ett steg före.
– Det finns bred majoritet i utskottet för att komma tillrätta med detta, i sakfrågan är vi överens, men uppenbarligen inte i formfrågan. Oaktat det så har utskottsinitiativet möjliggjort att vi kunnat se till att frågan hanteras snabbare än vad som från början var planerat.
– Alla försök att göra mig och SD till syndabockar här är bara trams och uselt politiskt spel, vi har sett till att detta kommer på bordet än snabbare, och det var vi som såg problemet redan i september, säger Carina Ståhl Herrstedt.
Christian Carlsson (KD) säger att Kristdemokraterna röstade nej till att inleda beredning av förslaget till utskottsinitiativ av rent formella skäl.
– Ärendet är redan sedan tidigare väckt i utskottet genom motionsyrkanden från S, SD och MP under den allmänna motionstiden. Socialutskottet tog alltså inte ställning i själva sakfrågan om föräldraavdraget utan om det fanns skäl att inleda beredning av ett förslag till utskottsinitiativ.
– Vi kristdemokrater är angelägna om att säkerställa att lagen tillämpas så som tänkt och därför såg vi tillsammans med våra samarbetspartier till att Socialutskottet ska behandla yrkandena som berör frågan i ett separat motionsbetänkande som nu får en särskilt skyndsam hantering av utskottet.
– Ett första steg kommer att bli att Försäkringskassan och ISF kommer att bjudas in till utskottet med anledning av frågan om föräldraavdraget. Vi ser fram emot att ta del av deras information för att bringa klarhet i frågan, säger Christian Carlsson.
.
ISF-rapport ökar trycket på regeringen att stoppa dubbla föräldraavdrag
24 JAN 2024. Om en knapp vecka, den 30 januari, tar riksdagens socialutskott upp frågan om förslaget att nollställa föräldraavdraget inom personlig assistans.
Motivet att nollställa avdraget har förstärkts av ISF:s rapport, menar Christofer Bergenblock (C).
– Det är anmärkningsvärt att regeringen skjuter frågan framför sig trots att det nu finns tillräckligt med underlag för att istället genomföra en förändring, säger Christofer Bergenblock.
Strax före jul meddelade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att hon gett Försäkringskassan ett nytt uppdrag att ”följa upp och analysera hur regelförändringen om ett schabloniserat föräldraavdrag, och tillämpningen av den, har påverkat utfallet av rätten till assistansersättning”. Uppdraget ska redovisas den 2 september.
– Jag har läst igenom delar av ISF:s rapport och kan konstatera att den ger fullt stöd för bilden av att det görs för stora föräldraavdrag, säger Christofer Bergenblock till HejaOlika.
ISF skriver bland annat på sidan 86 i rapporten som släpptes den 23 januari 2024:
”Att Försäkringskassan inte gör schablonavdraget från barnets totala behov av hjälp utan från det assistansgrundande hjälpbehovet får till följd att avdraget blir stort i förhållande till det totala antalet timmar som barnet behöver hjälp. De intervjuer som vi har genomfört med tjänstepersoner på Försäkringskassan ger en bild av att schablonavdraget leder till att färre barn beviljas assistansersättning efter att schablonavdraget för föräldraansvar infördes.”
– Enligt ISF innebär alltså Försäkringskassans tillämpning av lagen att för stora avdrag görs, säger Christofer Bergenblock.
”Fler barn drabbas av föräldraavdrag, kommunerna är värst”
15 JAN 2024. Reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans” blev en besvikelse för många under 2023.
En kammarrättsdom i december har väckt nytt hopp om assistans till fler barn.
Men Cecilia Blanck på JAG ser fortfarande stora problem med den ett år gamla lagändringen.
Vad hoppas du för 2024?
– Vi hoppas att kammarrättsdomen om föräldraavdraget ska få snabbt genomslag, säger Cecilia Blanck.
– Vi hoppas också på tydligare praxis gällande det grundläggande behovet stöd för att förebygga skada vid psykisk funktionsnedsättning samt kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser.
– Vi hoppas att det i sin tur ska få både Försäkringskassan och kommunerna att våga använda den nya lagstiftningen så som den är tänkt.
Vilken betydelse får kammarrättsdomen, som stoppade en kommun från att göra dubbla avdrag? Har domen och påverkat handläggningen?
– Vi har ännu inte sett något genomslag av kammarrättsdomen i vare sig Försäkringskassans eller kommuners handläggning.
– Vi är glada över avgörandet för att det tydliggör hur bedömning av rätt till personlig assistans för barn ska gå till. Det är dock svårt att ännu dra några slutsatser om vilken betydelse domen kommer att få i praktiken. På JAG använder vi oss av domen i det juridiska stödet, men även i dialog med handläggare.
LÄS MER:
Kammarrättens julklapp: Stoppar dubbla föräldraavdrag
Tror du att det finns någon chans att regeringen nollställer eller minskar föräldraavdraget i förordningen?
– Ansvarig minister Camilla Waltersson Grönvall har sagt att hon vill invänta Försäkringskassans uppdrag att analysera föräldraavdraget. Det ser dessvärre ut som att vi får vänta tills den analysen är färdig i början av september 2024 innan något mer kan hända.
– Vi ser dagligen konsekvenser av föräldraavdraget. Senast häromdagen fick vi höra om ett barn med omfattande stödbehov, som haft personlig assistans beviljad sedan år 2021, nu vid omprövning av beslut ser ut att bli av med sin assistans på grund av föräldraavdraget. Detta trots att barnet vuxit, blivit större och tyngre, och fortsatt har samma omfattande stödbehov.
– För varje vecka som går drabbas fler och fler barn. Och staten sparar iskallt pengar på att inte ge barnen det stöd de behöver…
Vad skiljer Försäkringskassans och kommunernas handläggning av föräldraavdrag?
– Det vi ser är att både kommuner och Försäkringskassan gör dubbla föräldraavdrag. Vår bild är att kommunernas bedömningar är ännu mer restriktiva än Försäkringskassans. Genomgående är det så att kommunernas utredningar hamnar på väsentligt lägre timantal än Försäkringskassan. Ofta med konsekvensen att barnet eller ungdomen varken får assistansersättning eller personlig assistans via kommunen.
– Det är märkligt att de kan komma till så olika resultat trots att samma information ofta lämnas samtidigt till båda myndigheterna.
Hur vill du sammanfatta genomslaget för nya grundläggande behovet förebyggande stöd?
– Det görs alltför snäva bedömningar. Kravet att visa frekvens av riskfyllda situationer ställs alldeles för högt och gör att personer som redan får ett fungerande förebyggande stöd, på annat sätt än genom assistans, nekas personlig assistans.
– Bedömningarna är inriktade på ett reaktivt stöd där frekvens på antal incidenter vid riskfyllt beteende väger tyngre än alla förebyggande åtgärder och proaktiva stöd som också ska ingå. Om en person är omgiven av ett individuellt anpassat stöd som förebygger riskbeteenden ska ju inte den personen bli drabbad av det i bedömningen om stödet innebär att incidenter minskar.
– En person som inte har optimalt individanpassat stöd kommer oftare att få större frekvens på incidenter och har då har större utsikt att få rätt till stödet.
– Vilken förälder, närstående eller annan låter det gå så långt? Det är knappast humant.
– Som lagen tolkas nu läggs i princip ingen vikt vid de förebyggande åtgärder som görs, som till exempel att visa ett behov av att hela tiden ha en person i sin närhet. Det är märkligt när själva lagtexten och namnet på det grundläggande behovet har ordet förebyggande i sig.
Vilket genomslag har nya behovet ”löpande stöd vid medicinska tillstånd” fått?
– Här har vi än så länge sett en ganska rimlig tillämpning.
Hur har det gått med de nya reglerna om aktiverings- och motiveringsinsatser kopplat till grundläggande behov?
– Vi ser stora problem med det kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser i samband med grundläggande behov. Detta är oerhört restriktivt bedömt, så att alltför få omfattas.
– Försäkringskassan har en märklig föreställning att behovet i dessa situationer ska vara antingen av helt praktisk praktisk, eller av helt icke-praktisk karaktär, för att räknas. Många behöver både-och, och de får idag en helt felaktig bedömning.
Hur upplever ni att Försäkringskassans återkrav har utvecklats? Har risken för rättsosäkra återkrav minskat?
– Försäkringskassans underlag för återkravsbeslut har i flera fall bedömts som otillräckliga av förvaltningsdomstolarna. Det borde leda till viss besinning hos Försäkringskassan. Trots det kvarstår rättsosäkerheten, bland annat kring den detaljkunskap om enskildas hjälpbehov och assistansbeslut som anordnare förväntas ha utan att ha rättslig befogenhet att ta del av sådan information, säger Cecilia Blanck.
Funkisfamiljer får vänta – regeringen beställer ny uppföljning
21 DEC 2023. Försäkringskassan får ett nytt uppdrag av regeringen att följa upp införandet av föräldraavdraget inom personlig assistans. Analysen ska vara klar senast 2 september 2024. Det framgår av regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan.
Ministern har tidigare sagt att det är för tidigt att ändra föräldraavdraget, trots samstämmiga rapporter om att Försäkringskassan feltolkar lagändringen 1 januari 2023 och i strid med lagens intentioner gör dubbla avdrag.
Frågan aktualiseras ytterligare när även Kammarrätten i Sundsvall slog fast att Försäkringskassan använder det nya föräldraavdraget på fel sätt.
Trots massiv kritik mot Försäkringskassans handläggning av föräldraavdraget har myndigheten konsekvent hållit fast vid sin egen tolkning av lagändringen. I en uppföljningsrapport till regeringen i oktober 2023 skrev Försäkringskassan att kritikerna har fel, och att Försäkringskassans dubbla avdrag är korrekta.
”Om lagstiftarens intention var något annat än detta torde det därmed krävas ytterligare lagändringar”, skrev Försäkringskassan då.
Nu vill regeringen alltså att samma myndighet på nytt ska göra en uppföljning av sitt eget kritiserade arbete – samtidigt som många riksdagspolitiker kräver att regeringen brådskande ändrar i förordningen för föräldraavdraget.
Riksföreningen JAG:s medlemmar är besvikna över att frågan ska analyseras igen, med rapport i september. ”Det är lång tid för barn med stora funktionsnedsättningar att stå utan assistans när regeringen istället snabbt skulle kunna göra en tillfällig ändring av föräldraavdraget i förordningen till LSS”, skriver JAG.
Regeringen säger nej till att ändra föräldraavdraget
14 DEC 2023. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall avvisar kraven på att snabbt ändra föräldraavdraget inom personlig assistans. Hon hänvisar till Försäkringskassans rapport den 30 oktober, där myndigheten framförde att det är för tidigt att dra slutsatser om föräldraavdraget.
– Regeringen instämmer i att det ännu är för tidigt att dra någon slutsats av reformen, som genomfördes för knappt ett år sedan, säger Camilla Waltersson Grönvall i en skriftlig kommentar till HejaOlika.
– Vi fortsätter att noga följa reformens utfall och har gett ett utvärderingsuppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). ISF ska analysera hur den nya regleringen om föräldraavdraget och övriga lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023 har påverkat rätten till assistansersättning.
ISF ska delredovisa sin utvärdering den 23 januari 2024.
Ministern kommenterar inte uppgifterna om att Försäkringskassan helt har feltolkat det nya föräldraavdraget.
Tanken med det nya föräldraavdraget var att det skulle resultera i mindre avdrag för ”normalt föräldraansvar” genom schablonavdrag (se tabell längre ned). Försäkringskassan har dock, enligt samstämmiga uppgifter från assistansvärlden, feltolkat intentionerna, och myndigheten gör nu istället dubbla avdrag. Försäkringskassan fastställer först barnets assistansbehov och beaktar då föräldraansvaret genom att göra ett första avdrag. Sedan tillämpar man det nya schablonavdraget på det kvarvarande assistansbehovet.
Försäkringskassans rapport från oktober har kritiserats för att den inte ger en helhetsbild av hur lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” och det nya föräldraavdraget har fungerat.
Försäkringskassan uppger att fler barn än tidigare har beviljats assistansersättning under 2023. Barn i åldrarna 1–6 år har också i genomsnitt beviljats fler antal timmar.
Men trots att propositionen förutspådde att 400 fler barn skulle få assistans, och att det skett en mycket stor ökning av antalet ansökningar, har antalet assistansberättigade barn inte ökat med mer än 18 från januari till november.
Försäkringskassans egen statistik (från 14 december – se diagrammet nedan) visar att det har skett en liten uppgång i antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan. I augusti upphörde ökningen, och antalet barn med assistansersättning började åter minska.
5 partier kräver minskat föräldraavdrag
De senaste veckorna har krav på att nollställa föräldraavdraget framförts av flera riksdagspartier.
Christofer Bergenblock (C) tog den 5 december initiativ i socialutskottet att nollställa eller minimera föräldraavdraget vid personlig assistans. Förslaget är att regeringen snabbt ska nollställa eller minimera föräldraavdraget genom att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets storlek. Det kan regeringen göra på egen hand, utan lagändring.
Tidigare denna vecka (den 12 december) sa Karin Sundin (S) att Socialdemokraterna står bakom kravet. ”Det är brådskande”, sa Karin Sundin.
Även Miljöpartiets talesperson Ulrika Westerlund och Sverigedemokraternas Carina Ståhl Herrstedt har sagt att föräldraavdraget måste ändras, eller förtydligas så att Försäkringskassan inte kan göra dubbla avdrag, vilket just nu sker.
Vänsterpartiets Nadja Awad har i en interpellation till socialtjänstministern framfört att föräldraavdraget måste rättas till, och att Försäkringskassans dubbla avdrag är oacceptabla.
Liberalernas Malin Danielsson har inte gett något klart besked om man stödjer Centerns initiativ om att nollställa föräldraavdraget. Den 8 december sa hon att Liberalerna ”tittar på frågan, men har inget besked just nu”. Liberalernas tvekan är förklarlig eftersom partiet ingår i regeringen, och måste komma överens med övriga regeringspartier. Just nu pågår förhandlingar inom regeringen om olika frågor, bland annat om direktiven till en kommande utredning om välfärdskriminalitet. I samband med detta slåss Liberalerna för skapandet av en ny LSS-inspektion.
Den 6 december 2023 beslutade Kammarrätten i Sundsvall om en fin julklapp till alla familjer med barn med funktionsnedsättning.
Advokat Emilia Liedbeck skriver om domen:
Efter nästan ett år sedan lagändringen, om Stärkt rätt till personlig assistans, där normalt föräldraansvar ersattes av ett schabloniserat föräldraavdrag har vi nu en av de första kammarrättsdomarna där föräldraavdraget tydliggörs.
Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 6 december 2023 i mål nr 2106-23 framhållit att föräldraavdraget ska förstås så att all tid för grundläggande behov, även till exempel dusch och bad som alla fyraåringar behöver hjälp med, ska räknas med innan föräldraavdraget görs.
Detta är ett mycket bra avgörande som är tydlig med att dubbla avdrag inte ska göras.
Kammarrättsavgörandet kan inte tolkas på annat sätt än att hela hjälpbehovet ska beaktas, och därefter ska föräldraavdraget göras. Myndigheten ska alltså inte först dra av sådan tid som föräldrar ”normalt” behöver hjälpa barn i samma ålder med, utan hela hjälpbehovet ska beaktas.
Jag och troligtvis hela assistansvärlden välkomnar detta avgörande. Föräldraavdraget som ser lätt ut på papper har kommit att vända hela assistansreformen upp och ner.
Kammarrätten är tydlig med att hjälpbehovet ska beaktas i dess helhet – inga avdrag ska alltså göras för att även andra jämnåriga barn kan behöva hjälp med momentet. Kammarrättens tolkning av föräldraavdraget är helt i linje med hur vi har argumenterat för att föräldraavdrag ska användas.
Ny text i Försäkringskassans vägledning
Vad som kan vara intressant att ha med sig är vad Försäkringskassan redogör för i sin vägledning om assistansersättning gällande just föräldraavdraget. Av vägledningen 2003:6 version 33 sidan 66 framgår att;
”om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas.
Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas.
Om det behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder.”
För de barn som ansöker om assistans beror hjälpbehovet i princip alltid på funktionsnedsättningen. Är det inte hjälpbehovet som sådant är det åtminstone karaktären eller omfattningen som skiljer sig åt.
Försäkringskassans tolkning av föräldraavdraget är lite mjukare än den bedömning som kommun och förvaltningsrätten gjort i det nu avgjorda målet, men Försäkringskassans tolkning är ändå inte lika ”generös” som kammarrättens tolkning.
En dom som följer lagens intentioner
Kammarrättens avgörande är en bedömning som går helt i linje med intentionerna bakom lagändringen som grundas på ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Vi får se avgörandet som en julklapp, och en indikation på att myndigheterna kanske har tolkat lagändringen alltför restriktivt i förhållande till lagstiftarens intentioner.
Skribenten Emilia Liedbeck är advokat och arbetar som ombud med liknande mål som varit uppe i förvaltningsrätten.
Så här skriver Kammarrätten i Sundsvall den 6 december 2023 i mål nr 2106-23:
Syftet med föräldraavdraget är att det ska motsvara det hjälpbehov som ett friskt barn i en viss ålder har, vilket vårdnadshavarna har ansvar att tillgodose. Till vilken del hjälpbehovet ska anses bero på barnets ålder avgörs genom föräldraavdraget (jfr prop. 2021/22:214 s. 39 f. och s. 71 f.).
Bestämmelsen ska förstås så att all tid för grundläggande behov, även t.ex. dusch och bad som alla fyraåringar behöver hjälp med, ska räknas med innan föräldraavdraget görs. Ett motsatt synsätt skulle innebära att föräldraansvaret för ett barn som omfattas av LSS skulle bli avsevärt större än för de genomsnittliga vårdnadshavarna.
Underinstanserna har således tillämpat bestämmelsen om föräldraavdrag på ett felaktigt sätt. Därför ska underinstansernas avgöranden upphävas och målet visas åter till socialnämnden för ny handläggning.
Än en gång underkänner kammarrätten att dubbla föräldraavdrag vid ansökan om personlig assistans för barn. Därmed finns minst två kammarrättsdomar som ger samma besked.
– Det blir inte prejudicerande förrän Högsta förvaltningsdomstolen har dömt i något av dessa mål, men om kammarrättspraxis går åt ungefär samma håll blir det en god effekt, säger advokat Jessica Gustavsson i en kommentar.
– Det gläder mig framförallt att se att Kammarrätten i Sundsvall bidrar med en positiv rättsutveckling. Vi är kanske inte bortskämda med detta, och jag ser fram emot att samtliga kammarrätter drar sitt strå till stacken för att skapa god vägledning i frågan.
Räknade inte alla hjälpbehov
I det nu aktuella fallet beslutade Kammarrätten i Sundsvall den 14 mars att ge Åre kommun bakläxa.
Socialnämnden i Åre hade bedömt ett barns behov av hjälp, men uteslutit vissa hjälpbehov med hänvisning till föräldraansvaret. Därefter gjorde nämnden ett föräldraavdrag enligt schablon från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov.
”Ett sådant sätt att beräkna leder till att vissa av barnets hjälpbehov inte alls beaktas, exempelvis i de delar som avser att lägga upp och dela mat, nagelklippning och övrig kroppsvård. Bestämmelsen om föräldraavdrag har således tillämpats på ett felaktigt sätt”, skriver kammarrätten i beslutet (mål nr 15-24).
Förvaltningsrätten i Härnösand hade inte haft några invändningar mot kommunens dubbla avdrag för föräldraansvar, men nu upphävs alltså både kommunens och förvaltningsrättens beslut, och Åre måste göra en ny handläggning.
Så ska föräldraavdrag göras
Kammarrätten beskriver lagstiftningen om föräldraavdraget så här:
- När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det enligt 9 f § LSS bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter, vilket görs genom ett schablonavdrag (föräldraavdrag).
- Syftet med det schabloniserade föräldraavdraget är att det ska motsvara det hjälpbehov som ett friskt barn i en viss ålder har, vilket vårdnadshavarna har ansvar att tillgodose.
- Bestämmelsen i 9 f § LSS innebär att barnets totala hjälpbehov först ska sammanställas och därefter ska ett föräldraavdrag göras enligt schablon.
Advokat Jessica Gustavsson kommenterar
– Det svåra med föräldraavdraget, som jag ser det, är hur man ska tänka i förhållande till definitionen av grundläggande och andra personliga behov enligt 9 a § LSS. Jag undrar om det var här kommunen gick fel, säger Jessica Gustavsson, advokat på CJ Advokatbyrå.
– Vi är så vana vid att de grundläggande behoven av hjälp är snävt begränsade. Personlig hygien är åtgärder syftade till att hålla kroppen ren. Därutöver är det bara den handgripliga hjälpen som räknas, och numera också kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser,som ännu inte riktigt kommit igång att tillämpas. Till det grundläggande behovet av hjälp med matning är vi vana vid att det är matning och sondmatning som räknas. Kommunikation som grundläggande behov är delvis definierat av funktionsnedsättningen – sådan hjälp som förutsätter kunskap om funktionsnedsättningen. Det förebyggande stödet och den medicinska tillsynen är mycket noga definierade i förarbetena och kopplade till en funktionsnedsättning.
– Så om vi då har ett litet barn, kan det vara svårt att få ordning på hur man ska tänka. Vi är vana vid att först fundera om hjälpbehovet är åldersadekvat, eller om det beror på funktionsnedsättningen. Därutöver tar man ställning till om det uppfyller de stränga kraven på de grundläggande behoven.
– Om vi tänker oss ett fem år gammalt barn med cerebral pares, lindrig intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi. Barnet behöver hjälp att rengöra och torka kroppen, men det behöver å andra sidan alla fem år gamla barn, så varför hör hjälpbehovet till det grundläggande behovet personlig hygien?
– Det är för många, som varit med i LSS-en ett tag, logiskt att tänka att om alla föräldrar måste rengöra sina femåriga barn så är det som hör till det grundläggande behovet sådant som andra femåriga barn inte behöver hjälp med. Exempelvis att man beaktar hjälpen med förflyttning, att det kan ta längre tid om barnet haft epilepsianfall, att man arbetar långsamt för att möta barnets behov av att processa aktiviteten, att barnet är spastiskt och behöver använda särskilda hjälpmedel för att stabiliseras i sittande.
– Och kommunikation då, där det tidigare varit etablerat att föräldraansvaret upphör från och med skolstart ungefär. Ska man nu låtsas som att femåriga barn har kontakter med utomstående utan sina föräldrar, eller att föräldrar inte på något sätt stöttar sina femåriga barn i kommunikationen?
– Jag tror att vi behöver lite mer hjälp i denna fråga. Personligen ser jag kanske hellre att föräldraavdraget görs om. Det är infört i all välmening men det är inte så det faller ut, när föräldraavdrag exempelvis ska göras med 2,5 timmar per dag från det grundläggande behovet för en femåring, säger Jessica Gustavsson.
Förvaltningsrätten i Växjö har i fyra olika beslut stoppat kommuner som gjort dubbla föräldraavdrag.
Det är assistansbeslut i Växjö och Mörbylånga som nu rivs upp.
Kommunerna har använt föräldraavdraget felaktigt, och de berörda barnen har fått för lite personlig assistans.
Förvaltningsrättens beslut fattades 16 maj 2024 och gäller mål nummer 4193-23, 3513-23, 3279-23 och 337-24.
Förvaltningsrätten hänvisar till Kammarrättens i Sundsvalls beslut den 6 december 2023 (mål nummer 2106-23).
Samma kammarrätt tog i mars 2024 ytterligare ett beslut med samma innebörd. I detta beslut beskrevs föräldraavdraget så här:
- När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det enligt 9 f § LSS bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter, vilket görs genom ett schablonavdrag (föräldraavdrag).
- Syftet med det schabloniserade föräldraavdraget är att det ska motsvara det hjälpbehov som ett friskt barn i en viss ålder har, vilket vårdnadshavarna har ansvar att tillgodose.
- Bestämmelsen i 9 f § LSS innebär att barnets totala hjälpbehov först ska sammanställas och därefter ska ett föräldraavdrag göras enligt schablon.
Advokat Jessica Gustavsson kommenterade detta beslut så här:
– Det blir inte prejudicerande förrän Högsta förvaltningsdomstolen har dömt i något av dessa mål, men om kammarrättspraxis går åt ungefär samma håll blir det en god effekt.
Beslutet innebär att all tid för grundläggande behov, även till exempel dusch och bad, ska räknas med innan föräldraavdraget görs.
Ett motsatt synsätt skulle innebära att föräldraansvaret för ett barn som omfattas av LSS skulle bli avsevärt större än för genomsnittliga vårdnadshavare, påpekar Förvaltningsrätten i Växjö.
Föräldraavdraget infördes med reformen Stärkt rätt till personlig assistans som trädde i kraft 1 januari 2023. Bedömningen var att ytterligare cirka 2000 personer, varav 400 barn, skulle få rätt till assistans. På grund av tveksamma tolkningar hos Försäkringskassan och kommunerna har reformen hittills inte alls uppfyllt förväntningarna. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram.
När ska föräldraavdraget göras – egentligen?
Christian Källström, jurist på Frösunda, varnade tidigt för risken att Försäkringskassan skulle feltolka det nya föräldraavdraget, efter att ha studerat Försäkringskassans vägledning i december 2022.
I januari 2023 sa han till HejaOlika att ”känslan är att Försäkringskassan kommer att göra hårda bedömningar kring kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, och att de kommer att försöka begränsa tillämpningsområdet. Att döma av Försäkringskassans nya version av sin vägledning [version 32 sid 65-66], blir det sannolikt även problem med bedömningen av rätten till assistans för barn.”
Angående föräldraavdraget citerar Försäkringskassan förarbetena:
”Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs.”
… för att sedan göra en helt annan bedömning i vägledningen:
”Föräldraavdrag ska göras från hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning (51 kap. 6 § andra stycket SFB). Men i praktiken går det inte alltid att avgöra om en del av ett hjälpbehov beror på funktionsnedsättningen, barnets ålder eller en kombination av dessa.
Det innebär att om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas. Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas. Om behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder. Föräldraavdrag ska sedan göras från de behov som har beaktats.”
”Försäkringskassan verkar först vilja bedöma vilka hjälpbehov som beror på åldern och sedan, utifrån de hjälpbehoven, göra ett föräldraavdrag. Det verkar således bli ett dubbelt föräldraansvar. Det är synnerligen anmärkningsvärt. Föräldraavdraget skapades för att öka rättssäkerheten, men då tycker Försäkringskassan att det är lämpligt att lägga in en ny subjektiv bedömning avseende vilka hjälpbehov som beror på ålder eller funktionsnedsättning”, säger Christian Källström.
Även Cecilia Blanck, JAG, varnade tidigt för feltolkningar av föräldraavdraget:
”Vi är oroade för hur föräldraavdraget kommer att verkställas i praktiken. Farhågor finns att bedömningar för de yngsta barnen (som inte behöver stöd med andningsövervakning eller med sondmåltider) till och med kan komma att lägga större ansvar på föräldrar än tidigare. Detta kommer vi att bevaka vidare, då det verkligen inte var avsikten med lagändringen.”
