”Om kriget kommer får vi lita på att grannen hjälper oss”

Om kriget kommer, vilken hjälp får personer med funktionsnedsättning i Sverige?
– Risken är stor att personer med funktionsnedsättning far mycket illa. Många skyddsrum går inte att nå med rullstol. Av kontakter som DHR:are har haft framgår att MSB anser man får lita på att andra vill hjälpa till, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.

Hur får man skydd, om man inte kan lämna sitt hem?

– Om man inte kan lämna sitt hem, eller ta skydd i ett skyddsrum, så finns ingenstans att ta vägen. Men om bomberna faller, är det då rimligt att folk som är rädda och chockade ska minnas att grannen kan behöva hjälp? säger Åsa Strahlemo.

Under måndagen 8 mars – Internationella kvinnodagen – skickade DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, ut ett pressmeddelande för att särskilt påminna om utsattheten för kvinnor med funktionsnedsättning.

Naturligt nog handlade det även om den ryska invasionen av Ukraina.

– Jag oroas särskilt över alla som behöver hjälp för att förflytta sig, som kanske inte in i skyddsrum, och som än mindre kan ge sig av på flykt, säger Åsa Strahlemo.

– Kvinnor med funktionsnedsättning, samt barn, är de som får minst hjälp när det blir kris. Inte ens här i Sverige har vi kvinnor samma tillgång till hjälpmedel, vård, rehab och mediciner som män. I många andra länder ligger jämställdheten långt efter, säger Åsa Strahlemo.

Hon följer med oro utvecklingen i Ukraina. Och är stolt över att DHR Varbergs vandrarhem Västervåg har tagit emot barnfamiljer på flykt från Ukraina.

LÄS ÄVEN: Inför nästa kris – ta själv reda på vilken beredskap som finns

Hur klarar sig de boende på institutioner i Ukraina?

Vad tänker du om situationen i Ukraina just nu för personer med funktionsnedsättning?

– Ukraina är speciellt på många sätt. Det finns stora skillnader, beroende på din familjs förhållanden, hur ditt liv ser ut om du har en funktionsnedsättning.

– Det finns många institutioner för personer med funktionsnedsättning i Ukraina, även för personer med nedsatt rörelseförmåga. När kriget kommer är det inte självklart att de som bor på institutioner prioriteras för att få hjälp.

– Det finns en risk för att personal, på grund av krisreaktion eller ren rädsla över attacker, lämnar arbetsplatsen och därmed också de boende på institutionerna åt sitt öde.

– Det kan också vara svårt att nå fram med hjälp till institutionerna. Även om man når fram finns det ofta ingenstans för människorna som bor där att ta vägen. Skyddsrummen, om de finns, är ofta inte tillgängliga med hjälpmedel. Att fly är omöjligt för den som har svårare funktionsnedsättning, och som inte har tillgång till bil och hjälp på vägen.

– Alla dessa människor far oerhört illa. Personer med funktionsnedsättning är extra utsatta även för att det är svårt att få pålitlig information, och ofta inte kan ta sig till hjälpstationer. I vissa fall kan de inte ens påkalla på hjälp. Hjälpen behöver hitta dem.

LÄS ÄVEN: Prepping för personlig assistans – ny webbutbildning

Hur klarar vi i Sverige en rysk attack?

Hur tror du situationen skulle bli i Sverige om vi utsattes för en rysk invasion?

– Det är svårt att säga eftersom vi i Sverige inte har någon sådan erfarenhet, men jag tror att förhållandena skulle variera mycket beroende på var i Sverige man bor.

– Det är viktigt att man i fredstid har en egen, individuellt utformad, plan för hur man ska klara sig om det kommer en stor, långvarig kris.

– Varje kommun och myndighet har ett ansvar för alla sina medborgare. Men det kommer att finnas stora variationer på hur förberedelser och planering ser ut, och om man verkligen inkluderar alla grupper för att ge hjälp och skydd vid kris eller krig.

Skyddsrum går inte att nå med rullstol

– Vi vet redan idag att många skyddsrum inte går att nå om man använder rullstol eller elrullstol. MSB är medvetna om detta. Av kontakter som DHR:are har haft framgår att MSB anser man får lita på att andra vill hjälpa till.

– Skyddsrummen är byggda för att hålla ute bomber, gas och strålning, och sägs därför vara utformade på ett sätt som inte är tillgängligt. Men om bomberna faller, är det då rimligt att tänka när folk är rädda och chockade att de ska minnas att grannen kan behöva hjälp?

– När det byggs nya skyddsrum, eller när de gamla uppdateras, måste de bli universellt utformade så att de fungerar för alla, och har lika eller högre säkerhet än de som finns idag.

Prata med funktionsrättsföreningar om bästa lösningarna

Vad behöver vi göra för att förbättra beredskapen för personer med funktionsnedsättningar, med tanke på den kraftigt ökande oron i världen?

– När myndigheter planerar för beredskapen, nu och i framtiden, så får man inte glömma bort oss som har funktionsnedsättningar. Vi är lika mycket samhällsmedborgare som alla andra.

– Det allra bästa är förstås att prata med oss i de olika funktionsrättsföreningarna direkt. Vi vet vad som fungerar och inte. Tillsammans brukar vara vägen för att hitta de bästa lösningarna, säger Åsa Strahlemo.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.