Chockbesked om nya lagen: Inga tillgänglighetskrav för skyddsrum

Ska personer med funktionsnedsättning ha lika god tillgång till skyddsrum som alla andra?

Nej, anser regeringen som nu vill lagstifta om detta.

En helt ny lag som exkluderar personer med funktionsnedsättning

Svenska skyddsrum måste inte vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Inte ens nya skyddsrum behöver vara tillgängliga, enligt den skyddsrumslag som väntas träda i kraft 1 juni 2026.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Uppdatering: Regeringen beslutade den 19 februari 2026 om propositionen Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, prop. 2026/27:142.

I lagrådsremissen med lagförslaget skriver regeringen bland annat:

Regeringen bedömer inte att det är möjligt, att som DHR framför, ställa krav på att ett gott och användbart skick ska innebära att skyddsrummen ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det är dock av största vikt att skyddsrum också är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i den utsträckning som det är möjligt.

Regeringen föreslår dels en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen, dels ändringar i den lag som gäller utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Vidare föreslås ändringar i plan- och bygglagen.

Funktionsrättsrörelsen kräver tillgänglighet

Funktionsrättsrörelsen, som bland annat krävt att skyddsrum ska vara tillgängliga för alla, lär dock inte vara nöjd med lagändringarna.

Läs DHR:s remissvar på utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” (SOU 2022:57) för mer information om hur funktionsrättsrörelsen ser på frågan. (Utredningen i sin helhet finns på regeringens webb.)

DHR betonar att Sverige har ratificerat FN:s funktionsrättskonvention, där det i artikel 11 står så här:

”Konventionsstaterna ska … vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning som är i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer.”

Regeringen vill inte garantera tillgänglighet

Regeringen skriver i lagrådsremissen att skyddsrum ”bör i så stor utsträckning som möjligt vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar”.

”Utgångspunkten är dock att det inte ska byggas några nya skyddsrum i någon större utsträckning och utifrån hur dagens skyddsrumsbestånd ser ut kan det inte garanteras att samtliga befintliga skyddsrum är tillgänglighetsanpassade eller kan tillgänglighetsanpassas.”

Inte ens helt nybyggda skyddsrum behöver vara tillgängliga, anser regeringen.

”Det kan inte heller garanteras att det vid varje nybyggnation av skyddsrum är möjligt att tillgänglighetsanpassa skyddsrummet, även om det i så stor utsträckning som möjligt bör vara utgångspunkten.”

Regeringen: Skyddsrum måste avvecklas om krav ställs på tillgänglighet

Varför vill regeringen då inte att skyddsrum ska kunna användas av alla svenskar?

Regeringen hävdar att ett sådant krav skulle innebär att nya skyddsrum inte kommer att byggas, och att gamla skyddsrum avvecklas.

Så här förklarar man detta:

”Om det skulle införas ett krav i lagen som innebär att skyddsrum alltid ska vara tillgänglighetsanpassade riskerar detta att medföra att skyddsrum som i och för sig skulle kunna innebära ett värdefullt skydd för en del av befolkningen inte byggs och att befintliga skyddsrum som inte kan tillgänglighetsanpassas avvecklas. Detta skulle i förlängningen kunna innebära att färre skyddsplatser kan erbjudas befolkningen som helhet. Regeringen anser därför att det inte bör ställas upp ett krav på att samtliga skyddsrum ska vara tillgänglighetsanpassade.”

”Att skydda befolkningen är vårt grundläggande ansvar”

– Att skydda civilbefolkningen är statens mest grundläggande ansvar. Det handlar om att värna människoliv och hålla ihop samhället även i krig, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, i ett pressmeddelande där det dock inte framgår att personer med funktionsnedsättning ska exkluderas.

I samma pressmeddelande säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna , att ”i Sverige måste alla ta ansvar, så att vi i kris eller krig har förmågan att skydda människor, upprätthålla trygghet och hålla samhället samman”.

Ansvarig minister är Carl-Oskar Bohlin (M).

Av lagrådsremissen framgår inte vilka alternativ personer med funktionsnedsättning har i skarpt läge, vid akut behov av skyddsrum.

Det framgår inte heller hur regeringen har kommit fram till slutsatsen att man inte ska garantera tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

M, KD och L bryter löfte om förbättrad krisberedskap

I HejaOlikas politikbarometer hösten 2025 besvarades följande påstående av samtliga partier: Inom KRISBEREDSKAP ska stödet till personer med funktionsnedsättning prioriteras upp.

Samtliga partier utom Sverigedemokraterna instämde helt i att prioritera upp krisberedskapen för personer med funktionsnedsättning.

Några månader senare väljer alltså M, KD och L att prioritera bort personer med funktionsnedsättning.

År 2022 kritiserade M brister i skyddsrum

Moderaten Lars Beckman tog 2022 upp brister i skyddsrum i en skriftlig fråga till dåvarande inrikesministern Morgan Johansson (S).

”Delar ministern uppfattningen att det finns brister i skyddsrum för personer som är beroende av rullstolar och andra hjälpmedel, och vad avser i så fall ministern att vidta för åtgärder för att komma till rätta med bristerna?”

Frågan hade aktualiserats av en debattartikel från DHR, om svårigheter för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till skyddsrum. Ministern svarade genom att hänvisa till den pågående utredningen om modernisering av skyddsrum.

Uppdatering: DHR kommenterar lagförslaget

DHR:s ordförande Åsa Strahlemo kommenterar regeringen förslag så här:

DHR står fast vid det vi framförde i vårt remissvar. När regeringen skriver att det inte är möjligt att ställa krav på att skyddsrum ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning är det ett mycket problematiskt ställningstagande.

Vi vill samtidigt understryka att detta inte bara handlar om skyddsrum. Det handlar om ett större mönster. När kriser blir skarpa finns det ofta en ovilja i samhället att ta ansvar för dem som har de största behoven. Det syns i beredskap, i planering och i hur skyddsåtgärder utformas.

Personer med funktionsnedsättning drabbas återkommande hårdare i krissituationer, inte på grund av sin funktionsnedsättning i sig, utan därför att samhällets lösningar inte är byggda för att fungera för alla. Det gäller särskilt barn och kvinnor, som ofta befinner sig i en ännu mer utsatt situation.

I Sverige ser vi hur ansvaret i praktiken ofta skjuts över på individen. Man förväntas lösa situationen själv, eller vända sig till grannar eller anhöriga. Det är i grunden bra att människor hjälper varandra. Men det kan inte vara en samhällsplan. I en akut situation kanske grannen inte är hemma, kanske själv är i fara eller saknar möjlighet att hjälpa. Då finns inget skydd kvar.

Här blir skillnaden i förutsättningar avgörande. Den som är beroende av hjälpmedel, personligt stöd eller tillgängliga miljöer kan vara hur förberedd som helst, men ändå stå helt utan handlingsutrymme om systemen inte fungerar.

Ett konkret exempel är att personer i dag ofta nekas extra hjälpmedel som skulle kunna vara avgörande i en krissituation, till exempel en manuell rullstol som komplement till en elektrisk. Vid längre strömavbrott eller om framkomligheten är begränsad kan det innebära att personen inte kan ta sig i säkerhet över huvud taget.

Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessutom har staten i sin egen funktionshinderspolitik slagit fast universell utformning som mål. Det innebär ett ansvar att säkerställa skydd och säkerhet för alla, även i kris och krig.

Om regeringen anser att skyddsrum inte är en fungerande lösning för personer med funktionsnedsättning, då måste alternativa skyddslösningar anges tydligt. Att i stället sänka ambitionen och acceptera otillgänglighet är ett politiskt val, och det valet säger något om vilka liv som räknas när det verkligen gäller.