Anki utestängs från skyddsrum: ”Alla har inte samma värde i krig”

”En upprörande diskriminering.”
Anki Celander är en av många med funktionsnedsättning som inte garanteras skyddsrum om regeringens plan på ny skyddsrumslag förverkligas.
Även C och V motsätter sig lagen
Anki har själv stora funktionsnedsättningar och är ordförande för Helsingborg Independent living.
Det var fredagen den 9 januari 2026 som regeringen skickade över lagförslaget till lagrådet för en sista granskning innan man tar fram en proposition till riksdagen. Tanken är att lagen ska träda i kraft redan 1 juni 2026.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om bristande krisberedskap för personer med funktionsnedsättning:
- Ministern försvarar ny skyddsrumslag: Vi säkerställer skydd på olika sätt (23 jan 2026)
- Chockbesked om nya lagen: Inga tillgänglighetskrav för skyddsrum (HUVUDARTIKEL – 9 jan 2026)
- DHR: Ett försvar som inte omfattar hela befolkningen är inte ett totalförsvar (16 jan 2026)
- Om skyddsrum saknas: Så kan du skapa egen krisplan (14 jan 2026)
- Anki utestängs från skyddsrum: ”Alla har inte samma värde i krig” (13 jan 2026)
- Funktionsnedsättning? Då är du utan skydd i nästa kris (11 feb 2025)
- Nödrop om krisberedskap möts åter av tystnad (21 feb 2024)
- Så förbereder du assistansen för nästa kris (18 jan 2024)
- GUIDE: Så får du koll på krisberedskap för personer med LSS-insats (mars 2022)
Inte bara funktionsrättsrörelsen är kritisk, utan även oppositionspolitiker:
– Centerpartiet anser att nya skyddsrum måste göras tillgängliga även för funktionsnedsatta, och att befintliga skyddsrum ska tillgängliggöras i den mån det är möjligt. Självklart ska man ha samma rätt till skydd i händelse av kris eller krig antingen man har en funktionsnedsättning eller inte, säger Christofer Bergenblock.
Uppdatering: Kommentar från Vänsterpartiet
Nadja Awad (V) skriver så här till HejaOlika:
Vänsterpartiet väljer inte bort tillgänglighetsperspektivet i någon fråga så som regeringen verkar nu göra. Alla nya skyddsrum bör byggas med tillgänglighetsanpassningar och existerade skyddsrum bör anpassas. Ingen ska utestängas från skydd i händelse av krig eller kris för att de har en funktionsnedsättning. Vi vill även att regeringen initierar en översyn av krisberedskapen med syftet att säkerställa att all viktig information, stöd och hjälp från samhällets sida tillgängliggörs för personer med funktionsnedsättning i händelse av en kris eller katastrof. Det är djupt olyckligt att regeringen väljer att bortse från tillgänglighetsperspektivet i en sådan här viktig fråga som handlar om liv och död.
”Det handlar inte bara om skyddsrum”
– Jag är väldigt upprörd att man diskriminerar oss på det här sättet. Vi är inte inkluderade, det handlar inte bara om skyddsrum vid krig. Om det sker stora katastrofer, hur ser beredskapen ut då för oss? Jag använder syrgas, det finns ingen plan för vad som ska göras om elen försvinner en längre tid, säger Anki Celander.
Hon är även ordförande för kommunala rådet för funktionsnedsättning, och man kunde då se att det fanns en plan för personer som bor på LSS-boenden i kommunen. Men för personer med eget boende finns ingen krisberedskap.
– Vi lyfte det och kommunen såg allvarligt på att det inte fanns någon plan. Och man kommunicerade att man snarast skulle ta fram en plan för krisberedskap. Det här lagförslaget om skyddsrum går tvärt emot och skjuter initiativ som dessa i sank, säger Anki Celander.
”Regeringen säger att vi inte har samma värde”
För Anki själv betyder den nya lagen att hon inte kan förvänta sig möjlighet att använda ett skyddsrum i händelse av krig.
– Jag bor lite utanför Helsingborg och för mig betyder det i princip att jag får hålla mig hemma och hoppas att ingenting händer. Här fanns en förhoppning om att man skulle ta tag i en viktig fråga som berör alla.
– Jag kan förstå att alla gamla skyddsrum inte kan anpassas, men man borde tillse att alla nya skyddsrum fungerar för alla. Det är en fruktansvärd människosyn och en distinkt klassificering av människor.
– I princip säger man att alla har inte samma värde vid händelse av krig. Man offrar en del av befolkningen, och beslutet strider mot funktionsrättskonventionen artikel 11 om att det ska finnas planer beredskap och att de ska tas fram i samverkan med funktionshindersrörelsen.
”Signalerar att inkludering inte behövs”
Anki är orolig för att lagar som denna skickar signaler till kommunerna att man inte behöver inkludera alla medborgare i planer kring krisberedskap.
– Men jag blir inte förvånad. För tio år sedan hade jag blivit förvånad. Det är många löften som inte infrias längre och det känns som att vi inte har samma värde i händelse av kris eller krig. Sverige brukade vara ett föregångsland, men nu bryter vi mot funktionsrättskonventionen på så många sätt, som vi själva som stat har skrivit under, säger Anki Celander.
Enkätsvar: Nästan 8 av 10 känner sig mindre trygga




