Varför får min son MINDRE att leva på när ni höjer ersättningen?
Jag skickade en skrivelse till Försäkringskassan häromdagen, för att få veta hur de tänker. Det skulle också vara intressant om ansvarig minister kunde lämna sin syn på saken.
”Detta är ingen begäran om omprövning.
Men jag har en fråga.
Min vuxne son är gravt förståndshandikappad; han befinner sig på en två-treårings utvecklingsnivå. Hans sjukdom är genetiskt verifierad, så hans funktionshinder är livslångt. Han kommer alltså aldrig att kunna påverka sitt liv utan är helt beroende av det stöd han får av samhället.
Jag är förvaltare till honom, så jag har full insyn i hans ekonomi.
Han bor i en egen lägenhet med hjälp av sina assistenter. Att bo i en gruppbostad hade inte gått; eftersom han är som ett litet barn behöver han ett begränsat antal människor omkring sig som han känner väl, och som känner honom…
Ni höjde nyligen hans aktivitetsersättning från 8 587 kronor till 8 773 kronor; alltså en höjning med 186 kronor.
Men då höjdes skatten från 1 930 kronor till 1 984 kronor, vilket alltså innebär en minskning av hans ersättning med 54 kronor. (Han betalar ju procentuellt betydligt mer i skatt än om han hade kunnat arbeta, konstigt nog…)
Samtidigt sänkte ni hans bostadstillägg inklusive särskilt tillägg från 5 007 kronor till
4 866 kronor. Ytterligare en minskning med 141 kronor!
Allt detta tillsammans innebär att han nu får 9 kronor MINDRE att leva på per månad!
Ganska onödigt då att höja hans aktivitetsersättning…
Samtidigt blir allting dyrare, som hyra, mat, el, tele…
Det är ju tur han har mig.
Men alla funktionshindrade har inte anhöriga som kan ställa upp.
Jag undrar bara hur ni tänker…”
Marika Jardert
Mamma
