”Förslag till ny ersättning gör fler unga beroende av socialbidrag”
Förslagen till nya regler för aktivitetsersättning riskerar att göra unga med funktionsnedsättningar beroende av socialbidrag, anser tre stora förbund.
Förslagen till nya regler för aktivitetsersättning riskerar att göra unga med funktionsnedsättningar beroende av socialbidrag, anser tre stora förbund.
Det är tveksamt om Arbetsförmedlingen får tillräckligt med resurser för att stödja de 27 000 ungdomar som idag har aktivitetsersättning.
Det säger SKL, Sveriges kommuner och landsting, som svar på utredningen Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen.
– Våra liv utpekas som ovärdiga och utan livskvalitet. Debatten öppnar upp för trakasserier mot funktionshindrade.
Emilie Felderman, Jonas Franksson, Vilhelm Ekensteen är några av de kända personer som nu har tröttnat på den offentliga debatten efter häktningen av den dråpmisstänkta barnläkaren.
Hon startade företag vid 19 års ålder och har idag 11 år senare 400 anställda som jobbar med mänskliga rättigheter för barn, ungdomar och vuxna. Igår fick Veronica Hedenmark motta årets kompetenspris för mångfaldsarbete.
Medicinsk praxis kan strida mot brottsbalkens bestämmelser om dråp och mord, skriver filosofiprofessorn Torbjörn Tännsjö i en debattartikel i Dagens Nyheter idag.
– Det bör vara föräldrarna som har rätten att besluta om ett barn räddas till ett liv värt att leva eller ej, anser Tännsjö.
Mindre företag som driver ”daglig verksamhet” för personer med funktionsnedsättningar befarar att de kommer att slås ut när Stockholm genomför ett nytt valfrihetssystem.
– Det blir svårt att bevara en försvarbar kvalitet, menar bland annat Lennart Jönsson, grundare av företaget Misa.
Om Hugo Lagercrantz hade sett min sons hjärna hade han säkert dömt honom till döden.
Det skriver Gerd Andén, mamma till Magnus som föddes med stora hjärnskador för 44 år sedan.
I ett gripande inlägg som representant för föreningen JAG berättar hon om sjukhuset som frågade henne om hon ville att de skulle rädda hennes son eller inte.
Barn med behov av särskilt stöd har många måsten efter skolan varje dag. När det gäller att klara läxor och komma ikapp med skolarbete som inte blivit klart i tid kan man tycka att det är skolans ansvar att hitta metoder som löser detta. Trots att de flesta lärare säkert gör allt de kan hänger det ofta i slutändan på föräldrarna.
Den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättningar är tuff. Och värst är det för de som får sina funktionsnedsättningar som barn. Det framgår av Socialstyrelsens lägesrapport 2008. – Utsatta grupper faller igenom samhällets skyddsnät, säger Håkan Ceder på Socialstyrelsen.
Nu vänder det till det sämre. De senaste åren har elevhälsovården sakta återuppbyggts, efter att ha raserats under den ekonomiska krisen på 90-talet men nu tycks det vara slut på framstegen.
Än en gång är det en ekonomisk kris orsaken. Och än en gång är det skoleleverna som betalar med sin hälsa. Det befarar Gunilla Fagerholt, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.