Intervju med finansministern: Vi har LSS och assistans på vår radar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lovar att inte glömma bort funktionshinderområdet när regeringen nu snickrar klart på 2025 års statsbudget.
Trots detta växer oron för att assistans, LSS och ekonomisk trygghet än en gång får låg prioritet, till förmån för skattesänkningar och arbetslinjen.

Vad vill kommunerna se i budgetpropositionen?

HejaOlika frågade Andreas Engebrethsen (S), socialnämndens ordförande i Falkenberg:

Intervju på Harpsund

HejaOlika mötte finansministern på Harpsund den 22 augusti 2024, i samband med att regeringen samlats för förhandlingar om 2025 års statsbudget.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

HejaOlika frågade Elisabeth Svantesson om hon vill göra några satsningar på funktionshinderområdet, till exempel LSS och assistansersättningen och bättre statsbidrag till kommunerna.

– Jag ska inte avslöja budgetens innehåll, men det är viktigt att se till att våra skyddssystem fungerar bra för de som allra bäst behöver dem. Vi återkommer de närmaste veckorna med exakt vad vi gör, men det är något som absolut funnits på vår radar, och som funnits med i förhandlingarna.

LÄS ÄVEN:
”Inte önskvärda längre” – kräver krismöte med finansministern

Efter det allmänna pressmötet fick HejaOlika en särskild intervju (se videon ovan), med fler frågor om assistansersättningen och statsbidrag till funktionsrättsförbund.

Hoppas på möte med IfA

Vi frågade om finansministern kommer att hörsamma Intressegruppen för assistansberättigades, IfA, önskemål om ett möte för att diskutera assistansersättningen.

– Jag vet inte om de har skrivit just till mig. Det är mycket möjligt att de har gjort. Jag hoppas att de får träffa någon hos mig, om inte jag hinner, men framförallt är det viktigt att ha med perspektivet i varje budget, att de som behöver stöd också ska få det.

Vad tänker du om urholkningen av assistansersättningen, är det dags att ändra på det?
– Vi återkommer i budgeten om den frågan. Assistansersättningen är en stor kostnad, men det är också en stor utmaning när den urholkas.

Har ni funderingar på indexering av assistansersättningen?
– Just nu har det pågått en diskussion om indexering av ganska många olika typer av ersättningar. Det är inte helt självklart, men jag förstår ju att funkisrörelsen vill se detta.

Se även intervjun med Jan Jönsson (L):
Om personlig assistans kvaddas kan inte Liberalerna vara kvar i regeringen

Funktionsrättsförbunden har inte fått några höjda statsbidrag sedan 2015, kommer de att få det nu?
– Jag kommer inte att berätta om delar av budgeten förrän allt är klart, säger Elisabeth Svantesson.

Sjukersättning ger mindre att leva på 2025

Du nämnde att hushållen får mer att leva på nästa år. Swedbanks beräkningar av ekonomin för personer med sjuk- och aktivitetsersättning visar att de inte får mer att leva på 2025.
– Det är olika. De flesta ersättningar, till exempel garantipension och sjuk- och aktivitetsersättning, är indexerade och har skrivits upp och kompenserats för hög inflation. Men alla ersättningar är inte indexerade, och det har varit tufft och kommer att vara tufft eftersom priserna fortfarande är höga. Därför är det så viktigt för oss att bekämpa inflationen, få igång hjulen och tillväxt så att vi kan stärka välfärden på olika sätt, säger Elisabeth Svantesson.

Vad tänker du om att det ändå blir ökade klyftor 2025, att döma av Swedbanks beräkningar?
– Nu ska vi lägga vår budget, och vi återkommer till varje del i den. Det är inte Swedbank som lägger vår budget. Vi ska göra vad vi kan, både för att stärka hushåll och för att se till att ekonomin växer i sin helhet, det är det som gör att vi kan stärka välfärden framöver och se till att stöd till olika grupper kan finnas kvar.

LÄS ÄVEN:
Ersättningar & bidrag 2025: Klyftorna ökar, mindre att leva på

Ekonomiska tryggheten i fara

Svantessons uttalande får knappast personer med funktionsnedsättning att känna lugn över privatekonomin.

”Finansministern utlovar satsningar för 60 miljarder i kommande budget. Vi anser att det talas för lite om dem som har det sämsta ekonomiska läget. Människor med funktionsnedsättning har svårare att betala oväntade utgifter och måste oftare avstå semesterresor och fritidsaktiviteter för att de inte har råd”, säger DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, i ett uttalande.

DHR påpekar att människor med funktionsnedsättning har betydligt sämre privatekonomi än andra. Var femte person med funktionsnedsättning har svårt eller mycket svårt att få hushållsekonomin att gå ihop – risken för detta är tre gånger så stor. Sysselsättningsgraden är bara 52 procent för personer med funktionsnedsättning, jämfört med 80 procent för övrig befolkning.

”Vi hoppas att både pengar och mer uppmärksamhet läggs på denna grupp som alltför ofta glöms bort”, säger DHR i ett uttalande riktat till finansministern.

”Elisabeth Svantesson, om de med minst pengar får bättre köpkraft, så leder det i högre grad till ökad efterfrågan och tillväxt. De pengarna går mest troligt till konsumtion – extra fredagstacos, ett par nya gummistövlar eller ett efterlängtat spel till barnen.”

Budgetproposition släpps 19 september

Finansministern räknar med att spendera cirka 60 miljarder kronor på nya satsningar 2025, ett ovanligt stort ”reformutrymme”, men har ännu inte avslöjat hur hon har tänkt fördela dessa pengar.

Regeringens budgetproposition kommer att läggas fram den 19 september.

Får kommunerna mer pengar till LSS 2025?

Flera andra angelägna budgetfrågor väntar på svar från regeringen.

En fråga som är helt avgörande för utvecklingen av LSS och andra stöd inom kommunernas funktionshinderomsorg är statsbidragen till kommunerna. Frågan är akut eftersom kommunernas stöd till personer med funktionsnedsättning snabbt försämras på grund av besparingar.

– Vi ser stora besparingar och neddragningar på LSS-verksamheten i kommunerna just nu, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

– Vad gör regeringen i form av att skärpa regleringen och uppföljningen, så att kommunerna följer LSS och uppfyller Funktionsrättskonventionen. Regeringen måste höja statsbidragen, så att kommunerna klarar välfärden, säger Anders Lago.

Kommer lönebidragstaket att höjas?

Lönebidragen har också urholkats kraftigt, eftersom lönebidragstaket inte har höjts sedan 2017.

– Att låta lönebidragstaket komma ifatt 2017 års lönenivå lär höja sysselsättningsgraden avsevärt och i praktiken vara självfinansierande. Många sägs upp med hänvisning till den nivån. Ökade skatteintäkter, minskad kompetensbrist och minskade försörjningskostnader med mera lär finansiera detta, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Satsningar på de som har aktivitets- och sjukersättning

Den 6 september meddelade regeringen att man satsar 100 miljoner kronor på att ”förbättra stödet för återgång i arbete”. En del av detta är att ”Försäkringskassan kommer att få i uppdrag att ge fler personer med aktivitetsersättning arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser och regeringen kommer se över möjligheten till partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier.”

Vidare föreslår regeringen 79 miljoner till Arbetsförmedlingen för att ”myndigheten i högre utsträckning ska tillhandahålla ett förstärkt stöd till personer långt ifrån arbetsmarknaden”.

Bostadstillägget fortsätter att försämras?

Ett enkelt sätt för regeringen att stärka ekonomin för de som har allra minst marginaler vore att höja bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Swedbanks privatekonom Arturo Arques har tidigare (september 2023) pekat ut just bostadstillägget som en träffsäker åtgärd för att stötta de mest utsatta hushållen.

Bostadstillägget har urholkats, eftersom det inte höjts på flera år samtidigt som hyror ökar. Detta pressar ned den disponibla inkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Samtidigt har matpriser ökat mer än ersättningarna. Därtill kommer höjda och nya avgifter för omsorg och hjälpmedel för många personer i just denna grupp.

I dagsläget finns dock inga signaler om att regeringen vill höja bostadstillägget.

Höjs funkisskatten ännu en gång?

Funkisskatten väntas också höjas ytterligare från januari 2025. Det beror på att regeringen då vill införa ännu ett jobbskatteavdrag för de som har arbete. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning väntas inte få någon kompensation för detta, vilket innebär att denna utsatta grupp får allt högre skatt i förhållande till de som förvärvsarbetar.

På Harpsund betonade Elisabeth Svantesson än en gång att regeringen ska ”återupprätta arbetslinjen”, vilket ofta betyder åtstramningar för just gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning. Tidö-regeringen har ju tidigare lagt ned en utredning som gick ut på att göra reglerna för sjukersättning mer generösa.

Ska Försäkringskassan krympas?

I juli 2024 varnade Försäkringskassan för att kraftiga neddragningar väntar, om inte myndighetens anslag stärks. Anslagen uppges ha minskat med 21 procent 2021–2023, vilket har slagit hårt mot myndighetens möjlighet att ge allmänheten bra service.

I budgetunderlaget uppges vidare att det saknas drygt 1 miljard (1073 miljoner) kronor för 2025, och ännu större underskott kommande år. Så här skriver Försäkringskassan i en prognos sommaren 2024 till regeringen:

”Myndigheten står inför ett vägval. Antingen ska vår förvaltning av befintliga uppdrag och dess förmåga att ta sig an nya uppgifter säkerställas och utvecklas. I så fall behöver betydande resurser tillföras verksamheten de närmaste åren. Eller så ska myndighetens kapacitet skalas ner för att varaktigt rymmas inom de finansiella ramar som regering och riksdag beslutat eller aviserat. Försäkringskassans roll och uppdrag behöver då krympas i motsvarande grad.”

Den 4 september lovade regeringen att Försäkringskassan ska få ”permanenta tillskott” om totalt 820 miljoner kronor för 2025, 801 miljoner kronor för 2026 och 726 miljoner kronor 2027. Pengarna ska ge ”förkortade handläggningstider, bättre tillgänglighet i telefon och ett stärkt arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott”. Pengarna ska även räcka till reformerat stöd för återgång i arbete, en särskild satsning för att sätta stopp för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom föräldraförsäkringen samt stärkt civilt försvar.

Thomas Åding, ST-fackets ordförande inom Försäkringskassan, säger till tidningen Publikt att ”vi har äskat 4,1 miljarder kronor de kommande tre åren, nu får vi cirka 2,3 miljarder”. Sedan juli 2023 har antalet medarbetare minskar med 1800 personer, men kommer nu att kunna ”utöka personalen lite grann”.

Förbereds ett statlig huvudmannaskap för assistans?

Funkisvärlden väntar med både oro och otålighet på regeringens besked om det planerade förstatligandet av personlig assistans. Även Försäkringskassan vill ha svar.

”Om Försäkringskassan inte får rätt förutsättningar för det omfattande förberedelsearbete som krävs, kan inte Försäkringskassan ta emot de nya uppgifterna“, heter det i myndighetens utgiftsprognos.

Frågan är om regeringen i statsbudgeten för 2025 tar höjd för ett förstatligande.

Försäkringskassan har tidigare slagit fast att man behöver minst två år på sig för att förbereda ett förstatligandet – ett arbete som fortfarande inte har påbörjats eftersom det saknas besked och anslag från regeringen.

Statsbidrag till habiliteringsersättning

Sedan 2018 delar regeringen ut riktade statsbidrag till kommunerna för att fler deltagare ska få habiliteringsersättning, och/eller höjd ersättning. Det är troligt, men inte helt säkert, att regeringen fortsätter med statsbidragen.

Fler önskemål om satsningar

Fler satsningar som funktionsrättsrörelsen hoppas att regeringen ska vilja göra gäller bland annat:

1. Ett kompetenscentrum för autism och intellektuell funktionsnedsättning har föreslagits av Socialstyrelsen, och trots flera påstötningar från funktionsrättsrörelsen har regeringen ännu inte gett besked.
2. Nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Socialstyrelsen har föreslagit att man ytterligare utreder behoven av nationella stöd inom rehabilitering och habilitering, för att därefter ta fram lämpliga stöd för respektive område.
3. Inom färdtjänst finns förslag på förbättringar från Trafikanalys.
4. För tolktjänsten finns en utredning med färdiga förslag på åtgärder.
5. Vidare har Socialstyrelsen föreslagit en ny lag för att stärka ledsagning.

Artikeln kompletteras.

Regeringens webbsändning från Harpsund 22 augusti

Ur regeringens webbsändning där HejaOlikas fråga kommer 14:40 in i sändningen:

 

 

Mera fakta: Hur mycket behöver assistansersättningen höjas?

Vårdföretagarnas assistansbarometer i mars 2024 åskådliggör hur mycket assistansersättningen har urholkats. Diagrammet nedan visar hur assistansersättningen har halkat efter omsorgsprisindex som används för att beräkna ersättningar inom offentligt finansierad omsorg.