Trasigt skyddsnät: försörjningsstödet nu 40 % lägre än hushållskostnader

Försörjningsstödet (socialbidraget) uppges bygga på prisutvecklingen, men har trots det urholkats under flera år.
Sedan 2006 har försörjningsstödet tappat i värde cirka 2000 kronor per månad för ensamstående, enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst.

Långt under verkliga hushållskostnader

Därmed ligger försörjningsstödet – samhällets yttersta skyddsnät ekonomiskt – nu långt under Konsumentverkets beräkningar av verkliga hushållskostnader.

Exempelvis kan försörjningsstödet ha 2385 kronor per månad som norm för livsmedel för en person (vilket gäller för exempelvis Örebro kommun 2024), medan Konsumentverkets referensvärde för 2024 anger 3940 kronor per månad för en person 18–30 år gammal. Det är alltså en skillnad på 1 555 kronor per månad, bara för livsmedel.

Skillnader finns även för andra utgifter som kläder och skor (där det saknas 255 kronor per månad), fritid (saknas 190 kr per månad) och hälsa och hygien (saknas 460 kronor per månad).

”Politiker är okunniga, eller bryr sig inte”

”Som jag ser det så är politiker i vårt land okunniga om detta. Eller så bryr de sig helt enkelt inte, om att de fattiga blir tvungna att till och med hoppa över egna måltider för att kunna ge sina barn mat”, säger en mamma till HejaOlika.

 

 

Tabellen nedan jämför försörjningsstödet i Örebro 2024 (vilket motsvarar riksnormen i stort) med Konsumentverkets referensvärden, varvid det skiljer nästan 2500 kronor per månad för en ensamstående. Det innebär att försörjningsstödet är nästan 40 procent lägre än Konsumentverkets referensvärde.

Varför har försörjningsstödet försämrats?

Varför har då försörjningsstödet tappat så mycket i värde? Det har skett i tysthet, utan debatt. Riksnormen beslutas av regeringen årligen, och publiceras av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen gör varken beräkningarna eller lämnar underlag till regeringen

Riksnormen inom försörjningsstödet grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar samt på regeringens prognos för konsumentprisindex (KPI) för innevarande år. Regeringen kan också ta in andra underlag för att fastställa riksnormen.

Varken Socialstyrelsen eller regeringen beskriver hur riksnormen bryts ned i olika kostnader. Det framgår inte vad som ska gå till mat eller andra saker, utan det är upp till varje hushåll att fördela pengarna. De flesta kommuner gör dock en egen nedbrytning för att kunna bedöma ändamålen var för sig när det kan vara relevant.

(Enligt 4 kap. 3 § socialtjänstlagen, 2001:453, innehåller riksnormen kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.)

Varför är riksnormen lägre än Konsumentverkets värden?

Socialstyrelsen anger att ”riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar”? Varför är det då så stor skillnad mellan riksnormen och Konsumentverkets referensvärden?

Det beror på att Konsumentverket räknar ut kostnaderna för en familj i en nivå som varken är överkonsumtion eller nödtorft. Konsumentverkets beräkningar riktar sig brett till landets invånare, och inte särskilt till gruppen som har ekonomiska svårigheter.

Socialtjänstens ekonomiska bistånd är däremot välfärdssystemens yttersta skyddsnät och ska ge enskilda personer och familjer en skälig levnadsnivå. Riksnormen fastställer de skäliga kostnaderna för de poster som ingår i riksnormen.

Att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar innebär inte att de summor som Konsumentverket beräknar som hushållskostnader och summorna för den årliga riksnormen är i samma nivå. Exakt hur Socialdepartementet tar hänsyn till Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar i fastställandet av riksnormen finns inga uppgifter om.

Statlig utredning pågår

Finns det några planer på att anpassa riksnormen till Konsumentverkets prisundersökningar, eller några politiska signaler i den riktningen?
Nej, men däremot pågår just nu en statlig utredning som bland annat har till uppdrag att föreslå förändringar i hur riksnormen ska beräknas. (Utredningens direktiv finns på regeringens webbsida.)

Kan man förvänta sig att riksnormen för 2025 höjs med 2,6% som prisbasbeloppet?
Den nya riksnormen brukar komma runt november månad, och troligen höjs den med 2,6 procent, men helt säkert är det inte.

I den här publikationen kan man se alla normer för åren 2006-2024.
För information om åren 1985-2005 finns denna publikation.

LÄS ÄVEN:
Ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd – så funkar det
Avdrag eller bidrag – vad är egentligen skillnaden?
Försörjningsstödet har smygsänkts med 2000 kronor

Förstärkt bostadsbidrag – inte för familjer med försörjningsstöd

Det tillfälligt förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer ger ingen lättning för barnfamiljer som har försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd.

Försörjningsstödet eller biståndet minskar med samma belopp som det extra tilläggsbidraget/bostadsbidraget. I denna pdf redovisar regeringen hur man har resonerat.

Hyresgästföreningen har tillsammans med Majblomman, Röda Korset och Rädda Barnen gett ut rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2024. Där säger man att även de barnfamiljer som får försörjningsstöd eller lever med löneutmätning måste få ta del av höjda bostadsbidrag.