Guide 2021: Merkostnadsersättning för barn och vuxna

Beräkna alla merkostnader för funktionsnedsättningen. Beskriv i detalj hur de beror på funktionsnedsättning. Jämför med Konsumentverkets uppgifter om normala kostnader. Förbered dig på att bli ifrågasatt av Försäkringskassans handläggare.

Så kan man kort beskriva hur man ansöker om merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionsnedsättning.

Ännu ett avslag – ett av tusentals nya

”Försäkringskassans handläggare har uppenbarligen lagt veckor på att granska min dotters kostnader”, berättar en förälder som hösten 2021 fått avslag på merkostnader för nästan 65 000 kronor.

Föräldern är en av tusentals personer som tidigare fick ersättning för merkostnader, kopplat till funktionsnedsättning, men vars dotter nu har förlorat detta stöd.

”Min dotter har tidigare haft handikappersättning, men når nu inte upp ens till merkostnadsersättningens lägsta nivå. Tänk om Försäkringskassan la samma tid på att stävja verkligt fusk. Här är det verkligen fråga om att arbeta med fel saker, vilket även handläggaren håller med om och påstår att man påtalat för ledningen.”

LÄS MER: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Bakgrund till merkostnadsersättningen

Ersättningar gjordes om 2019

Merkostnadsersättningen infördes i januari 2019 och presenterades då som en viktig modernisering. Den ersatte två tidigare förmåner, dels handikappersättning, dels vårdbidrag (som 2019 delades upp i omvårdnadsbidrag respektive merkostnadsersättning).

Några förändringar jämfört med tidigare:
• Merkostnadsersättningen ersätter endast merkostnader, inga hjälpbehov.
• Både vuxna och föräldrar till barn kan beviljas merkostnadsersättning.
• Merkostnadsersättning för barn kan beviljas båda föräldrarna samtidigt, eller den som likställs med förälder.

(Se även vår guide om omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning.)

Hur många personer berörs?

Före omläggningen hade 60 000 familjer vårdbidrag (varav många fick ersättning för merkostnader inom ramen för vårdbidraget), och 64 000 personer handikappersättning, enligt Försäkringskassans skrift ”Socialförsäkringen i siffror 2018”.

Vilket mål hade regeringen med de nya reglerna? Och hur gick det i verkligheten?

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som uppstår på grund av en funktionsnedsättning. Syftet är att alla ska kunna delta i arbetsliv och samhälle.

Regeringen och socialminister Lena Hallengren sammanfattade regeländringarna så här i propositionen i mars 2018:

”Förslagen om renodlade förmåner innebär förbättringar genom ett enklare och tydligare regelverk för barn och vuxna med funktionsnedsättningar. Prövningen blir därmed mer förutsägbar och rättssäker, vilket bedöms underlätta för enskilda att kunna ta tillvara sin rätt.”

Hösten 2021, snart tre år efter införandet, kan man konstatera att reformen varit ett misslyckande. Istället för utlovade förenklingar och ökad rättssäkerhet har  funkisfamiljer och vuxna med funktionsnedsättning utsatts för långa väntetider och stora neddragningar.

Sparar 23 procent

Regeringens egna siffror för merkostnadsersättningen tyder på neddragningar motsvarande 23 procent under 2020. Prognosen i propositionen angav 1,68 miljarder för år 2020, men i verkligheten blev det bara 1,3 miljarder i bidrag.

Regeringen tycks räkna med fortsatta besparingar inom merkostnadsersättningen; i prognosen för 2021 anges 1,3 miljarder och i förslaget för 2020 med 1,35 miljarder.

Bara 1 av 4 ansökningar beviljas (oktober 2021)

Hur många beviljas merkostnadsersättning, hur många får avslag? Vi har djupdykt i Försäkringskassan statistikdatabas.

I oktober 2021 fattades 16 220 beslut varav 3 696 beviljanden (23 procent) och 12 524 avslag (77 procent). Mindre än en av fyra fick alltså ansökan beviljad enligt Försäkringskassans statistikdatabas här.

Mer statistik över merkostnadsersättning, inklusive fördelningen mellan de fem olika nivåerna på ersättningen finns på nedanstående länkar:
För barn.
För vuxna.

De flesta funkisfamiljer har blivit utan ersättning

Annan statistik från Försäkringskassan visar att endast två procent av de som får omvårdnadsbidrag har beviljats merkostnadsersättning. Bara två av 100 familjer!

Med tidigare regler var det fem gånger vanligare att man fick ersättning för merkostnader. I december 2018 hade cirka 10 procent av alla vårdbidragsmottagare även skattefri ersättning för kostnader.

Mer om svårigheterna att få ersättning

Varför har det blivit svårare att få merkostnadsersättning?

Det gamla vårdbidraget hade en lägre ”tröskel” för att få rätt till ersättning för merkostnader. År 2018 krävdes merkostnader på 8 190 kronor för att få rätt till den skattefria ersättningen.

Med de nya reglerna måste man komma upp i minst 11 900 kronor per år, cirka 3000 kronor mer än tidigare gränsvärde.

Med vårdbidraget kunde man även få kompensation för lägre kostnadsnivåer, eftersom det gjordes en sammanvägd bedömning av behovet av vårdbidrag och kompensation för extrakostnader. Om man inte var berättigad till någon skattefri ersättning för kostnader kunde man alltså få ett bättre vårdbidrag. Den möjligheten finns inte kvar med omvårdnadsbidraget.

Har Försäkringskassan blivit mer restriktiv?

Samtidigt har Försäkringskassans nitiska granskning av ansökningar gjort det svårare att få kostnader godtagna över huvud taget.

”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. Det är vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas som merkostnadsersättning eller godtas i en mindre omfattning”, säger Linda Bergstrand, jurist på God Juridik.

En förälder beskriver situationen så här för HejaOlika:

”Min dotter har haft handikappersättning på lägsta nivå. När hon nu söker merkostnadsersättning får hon helt avslag och kommer inte ens upp i lägsta nivån. Motiveringen är, hela tiden, att kostnaden inte hänger ihop med hennes funktionsnedsättning. Alla kostnader min dotter redovisar är kostnader som hon har på grund av sin funktionsnedsättning. Annars skulle hon inte ha dessa kostnader.”

Andreas Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, vill dock ge en annan bild:

”Det som har förändrats är gränsvärdet för att få lägsta nivån av förmånen. Det innebär ett högre insteg för föräldrar till barn om man jämför med tidigare vårdbidrag. Däremot är insteget till lägsta nivån av merkostnadsersättning lägre för de vuxna som tidigare ansökte om handikappersättning.”

 

Att ansöka om merkostnadsersättning

De flesta med funktionsnedsättning upplever myndighetskontakter som prövande och tidsödande. Att ansöka om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan är en av de krångligaste. Här nedan går vi igenom viktiga punkterna för dig som vill förbättra chansen att få ersättning.

Höga krav på ansökan

När man ansöker bör man vara väl förberedd, och ha god koll på kostnader som går utöver vad som är ”normala” kostnader.

Tusentals föräldrar och enskilda har fått erfara att det är mycket svårare än väntat att få ersättning. De har trott att de haft rätt till ersättning, men fått avslag.

Försäkringskassan anser att många skickar in ”ogrundade” ansökningar. Sommaren 2021 tyckte man att situationen var så allvarlig (med jättelika köer hos handläggarna) att man anordnade ett webbinarium, för att visa hur de nya reglerna gjorde det svårt att få merkostnadsersättning.

Webbinariet finns på Youtube:

Vad är merkostnadsersättning?

Ersättningen ska kompensera för merkostnader som beror på funktionsnedsättning. Personen måste ha funktionsförmågan nedsatt under minst sex månader.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan ansöka var för sig eller gemensamt, och de kan ansöka för ett eller flera barn. Även den som likställs med förälder, till exempel adoptivföräldrar, kan få merkostnadsersättning.

Ersättningen har fem olika nivåer; 30, 40, 50, 60 eller 70 procent av prisbasbeloppet per år. Ersättningen är skattefri. Beloppen nedan gäller för 2021.

  • Merkostnader på minst 11 900 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet, eller 1 190 kronor per månad.
  • Merkostnader på minst 16 660 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet, eller 1 587 kronor per månad.
  • Merkostnader på minst 21 420 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 50 procent av prisbasbeloppet, eller 1 983 kronor per månad.
  • Merkostnader på minst 26 180 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 60 procent av prisbasbeloppet, eller 2 380 kronor per månad.
  • Merkostnader på minst 30 940 kronor per år, kan ge ersättning som motsvarar 70 procent av prisbasbeloppet, eller 2 777 kronor per månad.

Om beslutet gäller flera barn kan merkostnadsersättning beviljas med mer än 70 procent av prisbasbeloppet.

 

Vad krävs för att få merkostnadsersättning?

Man måste vara bosatt i Sverige och ha en funktionsnedsättning eller vara underhållsskyldig förälder till barn 0–21 år med funktionsnedsättning. Underhållsskyldig förälder är man så länge som barnet studerar i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Man kan också vara ”likställd” med förälder, till exempel adoptivförälder.

Kostnaderna ska ha koppling till funktionsnedsättningen. Det krävs läkarintyg eller medicinskt underlag. Däremot behövs ingen fastställd diagnos.

Kostnaderna ska vara en följd av funktionsnedsättningen, och, för barn, högre än vad som är normalt för barn i samma ålder utan funktionsnedsättning.

Man kan få ersättning för exempelvis kläder, men man måste då räkna ut hur stora extrakostnaderna är jämfört med normala klädkostnader.

Det är också viktigt att personen eller föräldern själv står för kostnaden. Utgifterna får inte täckas av andra samhällsstöd, från exempelvis regionen eller kommunen. Detta kan skilja mellan regioner och kommuner, och det är därför viktigt att ha koll på exakt vad som gäller på den egna orten.

 

Hur definieras en ”merkostnad”? Och vad är ”skälig kostnad”?

Kostnaden måste uppkomma på grund av funktionsnedsättning, och den ska vara större än den normala kostnaden. Kostnaden får inte betalas genom annat samhällsstöd. Den ska dessutom vara ”skälig”.

Det kan vara löpande kostnader eller engångskostnader.

Vad innebär ”skälig kostnad”? Försäkringskassan prövar detta i varje enskilt fall. Är kostnaden skälig utifrån vilka valmöjligheter det finns för personen och för varan eller tjänsten?

Det man väljer att köpa påverkar alltså Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning. Därför är det bra att ha koll på vilka referensvärden som Konsumentverket använder, till exempel för normala klädkostnader. Konsumentverket har en hjälpreda kallad ”Koll på pengarna” som kan underlätta att bedöma detta.

Det finns inga schabloner eller listor som talar om vad som är en merkostnad, utan detta ska bedömas i varje enskilt fall.

 

Inom vilka områden finns merkostnader?

Försäkringskassan har sju kategorier för merkostnader:

1. Hälsa, vård och kost. Här ingår bland annat specialkost vid allergi och olika behandlingsform, liksom näringsdrycker. Ett tips är att ta hjälp av dietist för att bedöma merkostnader. Läkemedel som inte ingår i högkostnadsskydd kan man få ersättning för om detta är följd av funktionsnedsättningen, och då kan det vara viktigt att redovisa dosering och andra omständigheter kring medicinering.

2. Slitage och rengöring. Slitage kan exempelvis gälla skador på parkettgolv. Inköp av tvättmaskin kan också godtas, men då som en årlig avskrivning. Om man har köpt en tvättmaskin 7000 kr räknar Försäkringskassan med en avskrivningstid på 10 år, vilket då ger en årlig kostnad på 700 kronor.

3. Resor. Kostnader för sjukresor varierar mellan olika orter och regioner. Även kostnader för färdtjänst godtas, men bara för merkostnader utöver vad allmänna kommunikationer skulle ha kostat.

4. Hjälpmedel. Det kan handla om hjälpmedel för förflyttning, kommunikation genom bildstöd och mycket annat. Även här är skillnaderna stora mellan olika kommuner och regioner. Webbsajten 1177.se kan vara en bra källa för att få aktuell information om vem som ansvarar för olika hjälpmedel och vilka avgifter som är aktuella.

5. Hjälp i daglig livsföring är en kategori som företrädesvis gäller vuxna med funktionsnedsättning och kan omfatta exempelvis hemtjänst.

6. Boende. Denna kategori berör också främst vuxna. Här kan merkostnader uppstå på grund av byte av bostad eller behov av större bostadsyta på grund av hjälpmedel.

7. Övriga ändamål är en kategori som rymmer allt det som inte finns i andra kategorier. Det kan till exempel handlar om medlemsavgifter i intresseorganisationer, något som Försäkringskassans oftast godkänner som merkostnad.

Hur får man med alla kostnader? Och vad är ”normal” kostnad?

Det är viktigt att i detalj beskriva alla kostnader, och hur dessa hänger samman med funktionsnedsättningen.

”Utmaningen är att inte glömma någon merkostnad”, skriver Förbundet Neuro i sin lathund, där man också uppmanas att ta upp kostnader för sådant man inte haft råd med, men som skulle behövas för att motverka en försämring av funktionsförmågan. Det kan handla om fotvård eller massage till exempel. Se dock till att ha läkarintyg för att visa på behovet.

Det finns referensvärden för olika kostnader som kläder, skor, tvätt, tork och elförbrukning på Konsumentverkets webbplats (se deras publikation ”Koll på pengarna”), men också på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringskassan har en särskild informationssida om att ”Räkna ut din merkostnad”, som ger stöd för att bedöma kostnader.

Försäkringskassan har också en nedladdningsbar lathund som beskriver normala kostnader enligt Konsumentverkets bedömning.

”Konsumentverkets referensmaterial för normala levnadskostnader underlättar våra bedömningar av vad som är skäliga merkostnader. Referensmaterialet fungerar som stöd för beräkningar och bidrar till en mer förutsägbar tillämpning. Referensmaterialet kan ju även ge viss vägledning till personer som ansöker om merkostnadsersättning,” säger Andreas Larsson på Försäkringskassan.

På forsakringskassan.se kan man ladda ned ”Sammanställning av Konsumentverkets beräkningar för vuxna 2021”

Många intresseorganisationer har också lathundar och exempel på merkostnader. Ett exempel är ILCO:s lathund som kan laddas ned på denna länk. (Webbplatsen är ilco.nu)

Förbundet Neuros lathund (för nedladdning på denna länk) har en praktisk mall för redovisning av merkostnader, för att göra det enklare att komma ihåg och att specificera alla kostnader.

Neuros mall har följande kategorier, och exempel på kostnader under respektive kategori – ett viktigt stöd för att få med alla kostnader.
Kostnader för att tillgodose hjälpbehov (många olika kostnader kan uppstå, som ledsagning, trygghetslarm, extra rum för assistenter etc)
Behandlingskostnader, läkemedel, tandvård (de delar som inte täcks av socialförsäkringen)
Förbrukningsartiklar
Kost, matlagning (särskild kost är viktig merkostnad för många)
Hjälpmedel
Kläder, klädvård (tvättkostnader kan vara en oväntat hög merkostnad)
Arbete, fritid, bil, resor (glöm exempelvis inte förlorade arbetsinkomster på grund av ledighet vid reparation och utprovning av hjälpmedel etc)
Boende, telefon (här finns många exempel på boendekostnader som kan vara kraftigt förhöjda, men svåra att få ersättning för)
Övrigt (försäkringar, god man etc)

Även 1177.se kan behöva användas för att få koll på kostnader i olika regioner vad gäller hjälpmedel med mera. Slutligen kan man även behöva information från sin kommun, för att exempelvis ha koll på kostnader för ledsagare etcetera.

 

Hur görs bedömningarna på Försäkringskassan?

Bedömningarna görs individuellt, utan schabloner. Kostnader för 12 månader räknas ihop för att se om den som söker kommer över gränsvärdet för att ha rätt till ersättning.

Man får inte ersättning krona för krona, utan i trappsteg.

Om man hamnar under 11 900 kr får man noll i ersättning, även om man har 11 899 kronor i godtagbara kostnader.

Om man kommer över detta lägsta gränsvärde får man 14 280 kronor (vilket motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet 2021) eller 1 190 kr per månad.

Ersättningen ökar sedan i fyra olika steg. I alla stegen är ersättningen 5 procent mer än gränsvärdet. Som mest kan man få ersättning för godtagna kostnader på 30 225 kronor eller 2777 kr per månad, mer kan man inte få oavsett hur höga kostnader man har.

Ersättningen kan fördelas mellan föräldrarna. Om föräldrarna inte är överens så bestämmer Försäkringskassan fördelningen.

Vilka frågor kommer Försäkringskassan att kräva svar på?

Det är viktigt att visa hur merkostnaderna beror på med funktionsnedsättningen. Merkostnaderna behöver som regel inte styrkas med kvitton, men följande frågor (enligt Försäkringskassans egen interna vägledning) måste man räkna med att ha bra svar på.
• Hur har den försäkrade beräknat sina kostnader?
• Hur länge förväntas de kvarstå?
• Är kostnaden orsakad av funktionsnedsättningen?
• Är det sannolikt utifrån den försäkrades livssituation att han eller hon hade haft den uppgivna kostnaden även om han eller hon eller barnet inte haft en funktionsnedsättning?
• Är detta en normalt förekommande kostnad, det vill säga en kostnad som de flesta människor har?
• Om det är en normalt förekommande kostnad, kan personen göra sannolikt att just han eller hon inte skulle ha haft kostnaden utan sin eller barnets funktionsnedsättning?
• Är kostnaderna skäliga och motiverade?
• Finns det någon annan stödform som täcker kostnaderna och som en annan huvudman – stat, kommun eller region – ansvarar för?
• Kan en annan huvudman erbjuda likvärdig eller annan behandling som får anses som adekvat?

Varför ersätts inte ALLA merkostnader?

Reglerna för merkostnadsersättning bryter mot funktionshinderspolitikens princip om att man inte ska ha merkostnader som beror på funktionsnedsättning.

Redan när förslagen remissbehandlades påpekade bland annat Autism- och Aspergerförbundet att alla merkostnader som beror på en funktionsnedsättning borde ersättas i enlighet med principen. Flera andra organisationer krävde också att ersättningen skulle gälla för alla merkostnader, krona för krona.

Regeringen duckade för dessa invändningar. När man den 15 mars 2018 lade fram propositionen skrev man att reformen skulle ”bidra till att den funktionshinderspolitiska principen om att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning bättre kan följas”.

Om Försäkringskassan inte godtar kostnaden?

Försäkringskassan avvisar många kostnader med en svepande bedömning att ”det är kostnader som alla har”. Men det är ändå viktigt att beskriva och argumentera. Avgörandet kan hänga på detaljer. Och ett överklagande till förvaltningsrätten kan ge dig rätt.

Merkostnader för personer som har LSS-bostad

För personer som bor i LSS-bostad har en ny schablonersättning på cirka 14 000 kronor per år föreslagits.

Förslaget finns i den statliga utredningen SOU 2021:14 Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS som presenterades i mars 2021.

”Vi vill ha ett system som förhindrar att enskilda får merkostnader för sin bostad på grund av funktionsnedsättning. Det ska vara en statlig ersättning och med låg beviskrav, så att det blir enkelt att få ersättningen”, säger utredaren Carina Sammeli.

”Man kan redan idag begära merkostnadsersättning hos Försäkringskassan för boendekostnader på grund av funktionsnedsättning. Men det är svårt att bevisa vad som är merkostnader, så man riskerar långa prövningar utan något resultat”, säger Carina Sammeli.

”Vi är överlag positiva till förslagen i utredningen”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan, som dock vill vänta med förändringen till 2024 för att inte skapa nya köproblem i handläggningen.

Kan man få ersättning för anpassade cyklar och fritidshjälpmedel?

För personer med funktionsnedsättning finns ofta stora extrakostnader för fritidsaktiviteter. Vi har bett Försäkringskassan förtydliga om man kan få ersättning för exempelvis anpassade cyklar eller andra fritidshjälpmedel.

”De grundläggande principerna för merkostnadsersättning är desamma oavsett kostnad. För att få merkostnadsersättning krävs att kostnaden uppstår på grund av funktionsnedsättning, att den är utöver vad som är normalt för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning, att den är skälig och att du betalar själv för kostnaden. Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och vi bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till den individuella livssituationen. Vad som är skäligt kan variera från fall till fall. Jag kan inte gå in på alla enskilda exempel som kan tänkas förekomma”, säger Andreas Larsson, Försäkringskassan.

Tips för att beviljas merkostnadsersättning?

Linda Bergstrand på God Juridik betonar att det gäller att ha medicinskt eller annat underlag som styrker samtliga merkostnader, så detaljerat som möjligt. Merkostnaden måste också ha en direkt koppling till funktionsnedsättningen.

Andreas Larsson, Försäkringskassan, säger till HejaOlika att man bör börja med att läsa på Försäkringskassans webbsida för att få mer information:

”På det sättet får du förståelse och rätt förväntningar på försäkringarna. Det är viktigt att du tänkt igenom vad du ansöker om. Ansöker du om merkostnadsersättning behöver du ta ställning till om dina kostnader är större än vad som är vanligt för personer i samma ålder, att de är minst 11 900 kronor per år, och att de även är kopplade till funktionsnedsättningen. Använd gärna e-tjänsten vid ansökan, beskriv så mycket du kan i din ansökan och bifoga ett läkarutlåtande som beskriver funktionsnedsättningen.”

Specialregler för blinda och gravt hörselskadade

Inför övergången till nya regler utkämpade SRF, Synskadades riksförbund, en hård kamp som till slut resulterade i specialregler för blinda och gravt hörselskadade. Dessa får behålla sin schablonersättning på ungefär samma villkor som idag.

Frågan var omstridd ända fram till beslutet i riksdagen. SRF fick med sig allianspartierna i kampen för att behålla den gamla schablonersättningen (och slippa redovisa alla kostnader). Regeringen ville att alla grupper skulle omfattas av nya merkostnadsersättningen, men fick ge sig.

Schablonersättningen för blinda och hörselskadade blev till och med något högre än tidigare. Den högsta ersättningen för blinda ändrades från 69% av prisbasbeloppet till 70%. Mer information finns på srf.se

Samtidigt blev det valfritt att ansöka om schablonbeloppen enligt gamla modellen, eller söka nya merkostnadsersättningen som alla andra. Det finns inget krav på att redovisa merkostnader, men för att Försäkringskassan ska kunna godta yrkade merkostnader måste de vara kopplade till funktionsnedsättningen och bedömas vara ”rimliga”.

2 kommentarer

  1. Många med matallergier har fått märkliga beräkningar. Förut så räknade Konsumentverket ut vad glutenfri och mjölkfri kost blir, men de slutade med det och då har man inget att stödja sig på.

    Nu har Försäkringskassan för flera familjer gett schablonnivå på 10% trots uträkningar på varje enskild sak, man ifrågasätter hur mycket mjölk barnen dricker, om de inte kan dricka vatten istället eller ha vatten till gröten. Det har blivit helt absurt.

    Det som i vårdbidraget accepterades godkänner de inte alls nu, trots intyg från läkare och dietist om behovet. Men dietister kan inte sitta och räkna ut för varje familj vad mat kostar.

    FK räknar dessutom ner matkostnader med argumentet att ”det är normalt förekommande att familjer har olika nivåer av matkostnader, en del väljer att äta glutenfritt trots att man inte behöver eller veganskt, så därför är barnets allergikost inte dyrare i jämförelse med familjer som väljer att äta dyrare kost.”

    Det argumentet tror jag tyvärr vi kommer få se på mycket; att familjer väljer att köpa en dyr elcykel så därför ses inte den anpassade cykeln som något dyrare osv.

    Vi väntar på svar från rätten på vår överklagan, men hoppet är tyvärr inte stort.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *