Ny LVU klubbad – kan drabba barn med funktionsnedsättning

Riksdagen har idag den 13 augusti klubbat ny lagstiftning om omhändertagande av barn (LVU), trots hård kritik från funktionsrättsrörelsen och MR-institutet.

Riksdagen beslutar också om att kommuners socialnämnder ska kunna besluta om insatser till och vårdnadshavare utan deras samtycke.

Båda lagändringarna gäller från januari 2027.

LÄS ÄVEN:
Lag om tvångsvård forceras. Risk att barn omhändertag på grund av funktionsnedsättning

Två nya lagar ersätter dagens LVU

Enligt dagens beslut i riksdagen ersätts dagens LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga av

dels en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga (proposition 2025/26:294),
dels en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården (proposition 2025/26:295).

De nya lagarna innebär mycket stora förändringar av tvångsvården för barn och unga, med ökat tvång och kontroll på bekostnad av frivillighet, och träder i kraft 1 januari 2027.

De nya reglerna beskrivs i propositionen För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga (2025/26:294). Den korta sammanfattningen lyder så här:

Förslagen syftar till att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Ett starkare barnrättsperspektiv föreslås bl.a. genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom föreslås att rätten till offentligt biträde förtydligas och utökas.

I den nya lagen om omhändertagande för vård av barn och unga föreslås även en ny grund om omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Detta föreslås för att åstadkomma ökad trygghet och stabilitet för barn som är placerade i familjehem. I detta syfte föreslås det också bli möjligt att i vissa fall avvisa en vårdnadshavares begäran om att ett omhändertagande ska upphöra.

För att omhändertaganden bättre ska svara mot barns och ungas behov av skydd och vård föreslås också att förutsättningarna för vilka förhållanden i hemmet och vilka beteenden som kan utgöra grund för ett omhändertagande för vård ska justeras och kompletteras i vissa avseenden.

Nytt mellantvång med fotboja och viten

Under onsdagen (12 augusti) debatterades både nya LVU-lagen och ny lagstiftning om insatser utan samtycke.

Regeringen och SD argumenterade för att socialtjänsten behöver verktyg innan situationen blivit så allvarlig att LVU krävs. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall betonade samtidigt att frivillighet fortfarande ska vara förstahandsalternativet och att det nya ”mellantvånget” (insatser utan samtycke) ska användas först när frivilliga lösningar inte fungerar.

V, MP och delar av C var mer kritiska. Kritiken handlade bland annat om att vite och elektronisk övervakning kan skada tilliten till socialtjänsten och att man riskerar att behandla sociala problem som om de vore ordningsproblem.

Vänsterpartiet argumenterade för att man måste förstå varför familjer tackar nej och satsa på motivation, kompetens och resurser. Så här sa Maj Karlsson (V):

”Den första fråga regeringen borde ställa sig är: Varför tackar föräldrar nej? Det kan handla om bristande tillit, om att insatsen inte motsvarar familjens behov, om att man inte förstår vad den innebär eller helt enkelt om att insatsen faktiskt är fel. Problemet är att vi inte vet tillräckligt mycket om varför föräldrar tackar nej. Då borde det första steget vara att ta reda på det, inte att börja med sanktioner.

Ändå föreslår regeringen möjligheten att förelägga vite till föräldrar som tackar nej eller inte följer socialtjänstens krav. Vi vet vilka som riskerar att drabbas: familjer som redan lever under ekonomisk och social press. Vad gör ett vite med en familj som redan har svårt att få pengarna att räcka? Risken är att ekonomin försämras ytterligare, att stressen ökar och att föräldrarna dessutom börjar undvika socialtjänsten av rädsla för sanktioner. Det vore en katastrof.”

Socialdemokraterna var också kritiska till delar av utformningen, särskilt elektronisk övervakning, men meddelade att de ändå skulle rösta för lagförslaget.

Riksdagens socialutskott ställde sig tidigare i augusti bakom regeringens förslag om lagändringarna.

LÄS ÄVEN:
Nya tvång föreslås från januari 2027: Husarrest, fotboja, omhändertagande och vite

Forcerad lagstiftning

Många remissinstanser har kritiserat regeringen för att forcera lagstiftningen, med alltför kort tid för att granska förslagen. Dessa invändningar har regeringen valt att inte kommentera. Exempelvis fick MR-Institutet inget svar från regeringen på en begäran om förlängd remisstid.

Flera andra instanser kritiserade också ”forceringen” av lagändringarna – en kritik som inte alls framgår av propositionen.

Kan drabba barn med funktionsnedsättning

De konkreta förslagen har också kritiserats hårt. Flera remissinstanser bedömer att barn med funktionsnedsättning i framtiden kan komma att tvångsomhändertas enbart på grund av sin funktionsnedsättning, om symtomen kan vara ”socialt nedbrytande”.

Även Socialstyrelsen har varit kritisk, och varnat för att ”vissa av förslagen kan få till följd att tilliten till socialtjänsten påverkas och att familjer kan känna rädsla och dra sig för att söka stöd och hjälp hos socialtjänsten”.

Inga undantag för funktionsnedsättning

Av propositionen framgår att regeringen har noterat kritiken – men trots det tycks man inte gjort några konkreta förändringar.

Det finns inget i propositionen som förbjuder eller konkret skyddar mot att symtom på en funktionsnedsättning leder till omhändertagande. Det finns heller inget undantag för beteenden som har samband med funktionsnedsättning.