Gapet växer: Sjukpenning för arbetslösa har inte höjts sedan 2015

Den maximala sjukpenningen höjs 2027 med 0,7 procent till 1267 kronor per dag.

För arbetslösa blir det dock ingen höjning, utan en fortsatt urholkning.

LÄS ÄVEN:
Nya belopp för 2027: Så mycket höjs bidrag och ersättningar

Fryst sedan 2015

Sjukpenningen för arbetssökande har försämrats kraftigt eftersom den varit fryst på samma nivå under 11 år.

Tiotusentals personer har fått allt lägre sjukpenning för varje år som gått sedan 2015.

Detta har uppmärksammats både i riksdagsmotioner och i rapporter från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, men ingen ändring har skett.

När taket infördes var ett argument att ersättningen till arbetslösa skulle hållas på låg nivå för att inte överstiga den ekonomiska situationen man har som arbetslös. Nu har dock sjukpenningen i praktiken sänkts i 11 år.

Ett problem med dagens regler att olika personer med samma arbetsbakgrund kan få väldigt olika villkor. Den som blir sjuk före en uppsägning kan få betydligt högre sjukpenning (upp tilll 1259 kronor per dag) än den som blir sjuk dagen efter att en anställning upphör (maximalt 543 kronor per dag).

Ett annat problem är att Försäkringskassan gör en hårdare bedömningen av arbetsförmågan, och därmed rätten till sjukpenning, om du är arbetslös:

• Den som är anställd bedöms först mot sitt vanliga arbete och omfattas av rehabiliteringskedjan. Bedömningen blir successivt bredare efter 90 och 180 dagar.
• Som arbetslös bedöms du redan från första sjukdagen mot hela den vanliga arbetsmarknaden, inte bara mot ett tidigare arbete.
• Det innebär i praktiken att den som är arbetslös kan få avslag på sjukpenning tidigare än en anställd, även om sjukdomen är samma.

Diagram: Utvecklingen sedan 2015

 

Däremot höjs vanlig sjukpenning varje år

Sjukpenningtaket för anställda höjs varje år i takt med prisbasbeloppet. Även sjukersättning och aktivitetsersättning höjs årligen lika mycket som prisbasbeloppet.

Så är inte fallet med sjukpenning för arbetslösa. Här anges taket (maxbeloppet) som ett fast belopp i socialförsäkringsbalken. Det maximala beloppet är 543 kronor per dag. Den som tidigare haft låg inkomst får ännu mindre i sjukpenning.

Senaste höjningen var 2015, då taket höjdes från 486 kronor per dag.

Under samma period har taket för sjukpenning för anställda ökat från 709 kronor per dag 2015 till 1259 kronor 2026. För anställda har maxbeloppet höjts i takt med prisbasbeloppet. 2018 och 2022 höjdes även taket för SGI, sjukpenninggrundande inkomst, vilket innebar att sjukpenningtaket höjdes extra mycket dessa år.

Det vanlig sjukpenningtaket har höjts med 78 procent sedan 2015, medan sjukpenningtaket för arbetslösa har legat helt stilla.

Så växer gapet för sjukpenning för arbetslös respektive anställd

Så här har gapet i sjukpenning växt mellan den som är arbetslös respektive den som är anställd.

40 000 personer berörs

Vänsterpartiet har i motioner lyft behovet av att höja sjukpenningen för arbetssökande, samt indexera ersättningen så att sjukpenningen i framtiden följer inkomstutvecklingen.

Om sjukpenningen för arbetslösa hade inkomstindexerats vid senaste höjningen 2015 skulle dagbeloppet idag ligga på över 750 kronor per dag. Enligt vänsterpartiet berörs 40 000 personer.

I V:s budgetmotion för 20256 skriver partiet att ”Vänsterpartiet vill höja taket i sjukpenningen för arbetssökande från dagens 543 kronor per dag till 753 per dag. Därefter bör det inkomstindexeras.”

Vad händer om sjukpenning avslås?

Flera granskningar har även uppmärksammat att många personer faller mellan stolarna. Det är inte ovanligt att en person är för sjuk för att arbeta, men ändå nekas sjukpenning.

Om läkaren anser att personen är sjuk och inte kan arbeta, men Försäkringskassan avslår sjukpenningen, kan personen få problem att uppfylla kraven för a-kassa, eftersom a-kassa normalt kräver att man står till arbetsmarknadens förfogande och kan ta ett arbete.

I sådana fall kan personen i praktiken bli hänvisad till ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) från kommunen, om villkoren för detta är uppfyllda. Enligt en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, är 7 procent helt utan inkomst efter att ha fått avslag på sjukpenning. (Läs mer i ISF:s rapport 2023:4, Utan inkomst efter avslag.

Hur beräknas sjukpenningen?

Sjukpenningen räknas fram i flera steg. Förenklat ser processen ut så här (läs mer på Försäkringskassans webb eller i Försäkringskassans interna vägledning):

1. Försäkringskassan fastställer din SGI. SGI, sjukpenninggrundande inkomst, motsvarar normalt din beräknade årsinkomst från arbete, upp till ett lagstadgat tak. För 2026 är högsta SGI 592 000 kronor (10 prisbasbelopp).

2. Beräkningsunderlag. Utifrån SGI beräknas ett sjukpenningunderlag enligt regler i socialförsäkringsbalken. På normalnivå (dag 1–364) motsvarar sjukpenningen cirka 80 procent av SGI och på fortsättningsnivå (efter 364 dagar) cirka 75 procent. (Den som har en allvarlig sjukdom kan ha rätt att behålla samma nivå av sjukpenning även om du har varit sjuk mer än 1 år. I så fall fortsätter man att få 80 procent av SGI.)

3. Omräkning till dagbelopp. Årsbeloppet räknas om till ett kalenderdagsbelopp, eftersom sjukpenning betalas för veckans alla sju dagar.

4. Tillämpning av lagens tak. Därefter kontrolleras om det finns något högsta tillåtna belopp.
För 2026 gäller:
• Högsta ordinarie sjukpenning: 1 259 kr per dag
• Högsta sjukpenning för helt arbetslös: 543 kr per dag

5. Bedömning av arbetsförmåga. Att sjukpenningen har räknats fram innebär inte automatiskt att den betalas ut. Försäkringskassan prövar också om personen har en sjukdom, arbetsförmågan är nedsatt i tillräcklig grad, övriga villkor är uppfyllda och att nedsättningen styrks med läkarintyg när det krävs.

Exempel på beräkningar för sjukpenning

Inget statsråd har fått avdrag på grund av sjukdom

Webbtidningen Altinget.se rapporterade i juni 2026 att ingen av regeringens statsråd hittills hade sjukanmält sig under hela mandatperioden 2022–2026, trots att man i flera fall ställt in uppdrag på grund av sjukdom.

– Det är oacceptabelt att statsråd ställer in uppdrag på grund av sjukdom men ändå tar ut fullt arvode, säger Tony Haddou (V), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, till Altinget.

På regeringen.se kan man läsa att det ska göras avdrag på ett statsråds arvode om statsrådet inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom. ”Om ett statsråd bedömer att hon eller han inte kan fullgöra sitt uppdrag som statsråd på grund av sjukdom ska hon eller han enligt lagen anmäla det till Regeringskansliet”, står det vidare.