Livserfarenhet är ett plus
För Susanne Håkansson handlar yrkesrollen mycket om självkänsla. Att måna om sig själv för att bättre kunna hjälpa andra. Något som hon tycker utvecklas med åren.
För Susanne Håkansson handlar yrkesrollen mycket om självkänsla. Att måna om sig själv för att bättre kunna hjälpa andra. Något som hon tycker utvecklas med åren.
Att assistentrollen är mångskiftande och handlar om mötet med människor är inget nytt. Vad som kanske är mindre känt är att en viktig del av arbetet består av passiv tid, då den personliga assistenten inte gör något. Hanna Egard från Malmö är först med att i en doktorsavhandling studera detta närmare.
Ska lagen ändras för att stoppa Försäkringskassans skärpta behovsbedömningar som lett till att många fått minskad eller helt borttagen assistans? Det kan dröja till efter valet 2014 innan politikerna tar ställning i denna heta fråga.
Hon får stå ut med suckar och muttranden för att hon ifrågasätter myndighetsbeslut, men hon tänker inte ge sig. Agneta Fager är alltid beredd att kriga för sin dotters sak.
– Man får aldrig låta sig nedslås, man måste ta vara på det positiva, säger hon.
Vid en debatt i maj 2012 tog RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén upp tre nyckelfrågor: kostnadsutvecklingen, fusket och ”överutnyttjandet” samt behovsbedömningarna.
Malin Karlsson brottas med frågor om hur hennes barn ska få stöd i vardagen även som vuxen. Sonen föddes med en ovanlig funktionsnedsättning och har genomgått många behandlingar. Idag, när sonen är 20 år, är det mest kognitiva svårigheter som påverkar vardagen.
Medier har i flera år skildrat personlig assistans som en värld av skumraskaffärer, bedrägerier och övervinster. Mediernas skildringar har också handlat om övertramp från myndigheter i samband med neddragningar.
Ibland kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig för att få rätt hjälpmedel. Föräldrar kan behöva lägga ner mycket tid och energi på att hitta och få beviljade de hjälpmedel som barnet har behov av.
Föräldrakraft reder ut begreppen med hjälp av Jeanette Adolfsson.
När jag öppnar grinden till familjen Björks hus utanför Upplands Väsby sitter sonen Nils på sin racerunningcykel, nyss hemkommen från ett träningspass med klubben i Västerås. Någon timme senare sticker han ut på ett extrapass på hemmaplan.
Oskar Lindgren, 10, använder elektroder för att minska spasticiteten och öka rörligheten i musklerna. Tillsammans med träning har detta gjort att han bland annat inte behöver någon joystick till datorn längre. Men framför allt är han mycket mer avslappnad i kroppen.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.