Annons
Annons

Nyheter

  • Krönika av Imke Janoschek

    Det kändes sådär. Imke Janoschek berättar om när hon bestämde sig för att lära sin autistdotter att ha skor på sig.

  • När ditt hem är någon annans arbetsplats

    Hemma hos familjen Bretan är det solklart vad som är assistenternas arbetsutrymmen respektive familjens privata tillflykt. Och relationen med assistenterna är numera renodlat professionell. Föräldrakraft träffar mamma AnnCharlotte Bretan och dottern Anna, som har flerfunktionshinder och dygnet runt-assistans.

  • Juridik – sök kontakt med andra föräldrar!

    För AnnCharlotte, liksom för många andra föräldrar, var det som att kasta sig in i en ny värld när det stod klart att hennes dotter hade grava funktionsnedsättningar. Familjen var sam­tidigt indragen i en juridisk process som rörde förlossningen.

  • Skärma inte av barnet med assistenter

    Att som personlig assistent komma till en skola innebär ett möte med en annan personalkategori.
    – Som assistent tillhör du inte skolans arbetslag, och det kan få en del konsekvenser, säger Christel Malmström, vars cp-skadade son gick bort för några år sedan.
    Bland annat handlar det om när assistenten bör förbereda eleven inför rast respektive lektion.
    – Ska man gå tidigare från lektionen för att byta kläder och kanske blöjor för att sedan hinna ha rast? Assistenten till min pojke gick alltid innan lektionen var slut, och gick in när rasten var slut, och tog då även av nästa lektionstid. Det fungerade för oss. Men det är just sådant som man måste prata om och komma överens om med alla inblandade, säger Christel.

    Eleverna behöver leken
    En utgångspunkt tycker hon är att komma ihåg att de här eleverna behöver leken och det sociala umgänget minst lika mycket som andra elever.
    – Det gäller att inte prioritera bort det sociala i skolan. Barnet förlorar så mycket av det sociala ändå – det ska på habiliteringsbesök, prova ut hjälpmedel med mera. Det gäller att man inte skärmar av sitt barn med assistenter.
    Christels pojke Jesper fick egen lärare i trean, samtidigt som han inkluderades i den vanliga skolan. Hon minns hur myc­ket det betytt för Jesper, och även hans klasskamrater, att han fick chansen att visa att han vara riktigt bra på någonting, i hans fall matematik.
    – Det är viktigt att få vara bäst i någonting. Jesper fick ett mattetal när han gick i trean som bara en elev i sexan hade klarat. Alla andra tyckte att det var så häftigt att Jesper klarade det. Än idag får jag höra från kompisar som gick i hans klass att han var superbra i matte, säger Christel.

    Vitt begrepp av inkludering
    Cornelia Sobek, akademisk utvecklingspsykolog med inriktning på barns utveckling och föräldraskap, vill se ett vidare perspektiv för inkludering.
    – Det viktigaste man kan bidra med är att skapa en känsla och upplevelse av gemenskap hos barnet man arbetar med. Barn kan vara delaktiga på olika sätt, det handlar både om samvaro och samspel och att kunna dela upplevelser och känslor med sina klasskamrater och lärare. Barn är nyfikna, säger hon.
    Låt klasskompisar prova hjälpmedlen, ta initiativ åt barn som inte kan tala eller kommunicera med hjälp av alternativ kommunikation och fråga de andra vad de leker och om ”jag” får vara med.
    – Ta vara på rasterna, det är då det roliga händer! Låt klasskompisarna köra fort med rullstolen, det känns säkert mest pirrigt i assistentens mage, och som assistent ska man naturligtvis ha koll men inte övervaka. Man kan hjälpa barnet att hoppa med de andra kring midsommarstången, men ibland kanske det räcker att befinna sig mitt bland hoppande klasskompisar för att känna sig delaktig och uppleva gemenskap, säger hon.
    – Jesper var ofta målvakt i innebandy. Alla ville ha honom i sitt lag, för han täckte nästan hela målet. Han var verkligen delaktig, säger Christel.

    Kan avstå assistans
    Även om ett barn har rätt till assistans så måste inte föräldrarna använda sig av den.
    – Föräldrar kan välja att inte ha assistens i skolan, bland annat för att  tvinga fram engagemang hos skolans personal. Inte omöjligt att man väljer att testa båda varianterna, säger Cornelia Sobek.

  • Världens roligaste jobb

    En personlig assistent förväntas klara av sitt yrke – som kräver lyhördhet, öppenhet, integritet och god självkänsla – i miljöer som kan vara konfliktfyllda och komplexa.

  • Kamprad dammsuger Ikea på jakt efter nya jobb

    Icas rekrytering av personal som har funktionsnedsättningar har hittills gett 400 anställningar. Nu får man konkurrens från Ikea. Nyligen bad Ingvar Kamprad alla varuhus att ta fram nya jobb till personer med funktionsnedsättningar. – Gör en inventering också på din avdelning är du bussig, uppmanade Kamprad.

  • Syskonen tar plats – tema i Föräldrakraft nr 1

    Hur är det att leva med syskon som har funktionsnedsättningar? Vi bjuder på massor av intressant läsning om detta i ett tema på 14 sidor i Föräldrakrafts januarinummer som även har teman om assistans och kollo & läger.

  • Forsatt subvention av viktigt läkemedel

    Subventionen av magsårsmedicinen Nexium blir kvar. Handikapporganisationer har protesterat mot beslutet att dra in subventionen. Nu har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV, ändrat sig – av kostnadsskäl.

  • ”Sverige inte längre föregångsland inom tillgänglig turism”

    Det kan vara svårt att hitta tillgängliga resmål i Sverige (som Himlabadet i Sundsvall – se bilden). Och det beror inte enbart på att många turistmål är dåligt anpassade för funktionsnedsättningar. Det finns heller ingen bra guide till det som finns.

  • Hyllad rådgivning sprids över hela landet

    Många fler svenskar som har funktionsnedsättning ska kunna få lika bra rådgivning som stockholmare får idag. Under februari eller mars rullar försöksverksamheten ”Bosse på Nätet” igång via internet. – Vi ska sprida vårt beprövade arbetssätt via internet över hela landet, säger Peter Stark.