Om Försäkringskassan

Vad gör Försäkringskassan?

Försäkringskassan utreder och beslutar om ersättningar inom den svenska socialförsäkringen. Myndigheten bedömer om villkoren för en ersättning är uppfyllda, beräknar ersättningens storlek och ansvarar för utbetalningen.

Försäkringskassan har också uppgifter inom bland annat rehabilitering och samordning. Myndigheten ska samverka med exempelvis hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen när flera aktörer behöver bidra till att en person ska kunna börja arbeta eller återgå till arbete.

Försäkringskassan ansvarar däremot inte för alla stöd till personer med funktionsnedsättning. Kommunen beslutar om insatser enligt LSS och socialtjänstlagen, medan Arbetsförmedlingen ansvarar för olika former av stöd till arbete.

Personlig assistans kan man ansöka om hos både Försäkringskassan och kommunen.

Stöd vid funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning kan komma i kontakt med Försäkringskassan i många olika situationer. Några viktiga ersättningar och stöd är:

• Assistansersättning (personlig assistans) för personer som behöver omfattande hjälp med grundläggande och andra personliga behov.
• Merkostnadsersättning för merkostnader som beror på en funktionsnedsättning.
• Aktivitetsersättning för unga vuxna, upp till 30 års ålder, som har nedsatt arbetsförmåga eller behöver längre tid för att avsluta sin skolgång.
• Sjukersättning när arbetsförmågan är nedsatt för all överskådlig framtid.
• Bostadstillägg för den som har aktivitetsersättning eller sjukersättning och uppfyller villkoren.
• Bilstöd för att köpa eller anpassa ett fordon när funktionsnedsättningen medför stora förflyttningssvårigheter.
• Arbetshjälpmedel som kan underlätta för en anställd eller företagare att arbeta.

Vilket stöd som kan beviljas beror på villkoren för varje ersättning och på den enskildes situation. Samma diagnos kan påverka olika personer på helt olika sätt. Därför behöver ansökan beskriva konsekvenserna i vardagen, inte bara ange vilken diagnos personen har.

Stöd till föräldrar och barn

Försäkringskassan beslutar också om flera ersättningar som är viktiga för familjer med barn som har sjukdom eller funktionsnedsättning.

• Omvårdnadsbidrag kan lämnas när ett barn behöver mer omvårdnad och tillsyn än andra barn i samma ålder.
• Merkostnadsersättning för barn kan ersätta vissa extra kostnader som beror på barnets funktionsnedsättning.
• Tillfällig föräldrapenning, VAB, kan i olika situationer lämnas när en förälder behöver avstå från arbete för att vårda eller stödja sitt barn.
• Kontaktdagar kan användas av vissa föräldrar till barn som omfattas av LSS.
• Assistansersättning (personlig assistans) för barn som har mycket omfattande hjälpbehov.

Vid bedömningen av stöd till barn jämförs barnets behov ofta med vad som brukar ingå i det normala föräldraansvaret för ett barn i motsvarande ålder. Det är därför viktigt att konkret beskriva vilken hjälp och tillsyn barnet behöver, hur ofta behoven uppstår och hur lång tid insatserna tar.

Sjukdom och nedsatt arbetsförmåga

Försäkringskassan beslutar bland annat om sjukpenning, rehabiliteringsersättning, aktivitetsersättning och sjukersättning. Bedömningen handlar inte enbart om vilken sjukdom eller diagnos personen har. Det avgörande är hur sjukdomen begränsar förmågan att utföra arbete.

Ett läkarintyg behöver därför beskriva sambandet mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Den försäkrade kan också behöva komplettera med en egen beskrivning av arbetsuppgifterna och de svårigheter som uppstår.

Ett medicinskt underlag innebär inte automatiskt att ersättning beviljas, eftersom Försäkringskassan gör en självständig försäkringsmedicinsk och rättslig prövning.

Att ansöka om ersättning

Beskriv behoven så konkret som möjligt och bifoga de underlag som efterfrågas. Det kan vara läkarutlåtanden, intyg, kostnadsunderlag eller andra dokument som visar hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkar vardagen.

Några råd inför en ansökan:

• Beskriv vad personen inte kan göra eller bara kan göra med stöd.
• Ange hur ofta hjälpen behövs och ungefär hur lång tid den tar.
• Ge konkreta exempel från vardagen, skolan eller arbetslivet.
• Förklara sambandet mellan funktionsnedsättningen och kostnaderna eller hjälpbehoven.
• Spara ansökan, intyg, kvitton och annan dokumentation.
• Kontrollera att Försäkringskassan har fått alla handlingar.

Om Försäkringskassan överväger att avslå ansökan kan den försäkrade få möjlighet att yttra sig över materialet före beslutet. Läs då igenom underlaget noggrant och rätta eventuella missförstånd eller felaktigheter.

När du får ett beslut

Ett beslut ska visa vad Försäkringskassan har bestämt och varför. Kontrollera vilka uppgifter och regler beslutet bygger på. Jämför motiveringen med det som står i ansökan och de medicinska underlagen.

Om du anser att beslutet är fel kan du normalt begära omprövning. Efter omprövningen kan beslutet i många fall överklagas till förvaltningsrätten. Vilken tidsfrist som gäller och hur du ska gå till väga framgår av beslutet.

Ett överklagande blir tydligare om du anger:

• vilket beslut du vill ändra,
• vilken ändring du begär,
• varför bedömningen är fel,
• vilka uppgifter och underlag som stödjer din uppfattning.

Vid komplicerade ärenden kan det vara värdefullt att få hjälp av ett juridiskt ombud, en intresseorganisation eller någon annan person med kunskap om socialförsäkringen.

Ändrade förhållanden och återkrav

Den som får ersättning behöver meddela Försäkringskassan om förhållanden som kan påverka rätten till ersättning eller ersättningens storlek. Det kan exempelvis gälla ändrad inkomst, arbetstid, boendesituation, vård eller hjälpbehov.

Om Försäkringskassan anser att ersättning har betalats ut felaktigt kan myndigheten besluta om återkrav. Ett återkravsbeslut bör granskas noggrant. Det är viktigt att kontrollera både om utbetalningen verkligen var felaktig och om förutsättningarna för återbetalningsskyldighet är uppfyllda.

Läs mer på HejaOlikas ämnessida om återkrav från Försäkringskassan.

Börja här

Fördjupa dig på våra ämnessidor om bland annat:

• omvårdnadsbidrag,
• merkostnadsersättning,
• personlig assistans,
• aktivitetsersättning,
• sjukersättning,
• sjukpenning,
• rättshjälp och överklaganden.