Linda Forshaw startade leksaksföretaget TomTom i frustration över det dåliga utbudet av leksaker för barn med funktionsnedsättningar. Här skriver hon en personlig artikel om sina möten med andra föräldrar på en RBU-konferens i april, då hon fastnade för citatet ”Alla människor har rätt till ett underbart barn, men samhället har inte rätt att avgöra vem som är underbar.”
Hur bra är du på att ta emot? Och hur bra är du på att ge? Jag anser att det där är två delar av samma sorts energi.
Inom världens olika religioner har det alltid varit väldigt viktigt att ge. Det anses vara fint att ge.
Vi föräldrar har ett stort ansvar. Jag tänker inte bara det mest självklara – att vi ska ta hand om och vårda våra barn.
Jag har funderat en del på det här med känslor. Kan man bestämma över sina känslor? Eller är man alltid ett offer för det man känner?
Jag vet inte.
Dessa tre små ord kan tyckas vara ganska harmlösa. Eller hur?
Men att säga de tre orden kan ibland uppfattas som väldigt provocerande för vissa människor.
Många brukar fråga mig hur det kändes att få ett funktionshindrat barn. Det är inte så lätt att svara på det. Men jag kan förklara det i form av en metaforisk historia.
Vi som lever med handikappade människor i vår närhet har på ett eller annat sätt funderat över livets bräcklighet.
Under andra världskriget gjordes en stor undersökning på tyska barnhem om dödligheten på små barn. Det som förvånade forskarna var att vid ett barnhem och på just en avdelning överlevde det fler barn än på någon annan avdelning i hela undersökningen.
Att vara ledsagare, kontaktperson eller personlig assistent är en uppgift som ett antal, i huvudsak unga personer arbetar med under en period i livet.
Vad är det med sexualitet som gör det så laddat, och magiskt?
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.