”Inga åtgärder” – trots att Försäkringskassan bekräftar att lågutbildade missgynnas inom assistans

Försäkringskassan är medveten om att barn med lågutbildade föräldrar kan missgynnas i dagens system för personlig assistans.

Däremot tycker man inte att detta är ett problem som behöver åtgärdas.

”Rapporten har inte föranlett några ytterligare åtgärder utöver vår löpande kvalitetsuppföljning”, skriver Försäkringskassan till HejaOlika.

Barn till högutbildade får upp till 29 procent mer

En forskningsrapport visade nyligen att barn till högutbildade föräldrar får 29 procent fler assistanstimmar. Studien visar en tydlig social skillnad, trots att det är barnets behov, inte föräldrarnas utbildning, som ska avgöra stödet.

I mejlsvar till HejaOlika medger Försäkringskassan att hög utbildning kan ge försprång vid ansökan om assistans för barn.

Myndigheten pekar själv på att högutbildade föräldrar kan ha lättare att förstå reglerna, formulera barnets behov, yrka på rätt antal timmar och driva ärendet vidare. Dessutom får personer med ombud oftare bifall.

Så här svarar Försäkringskassan

HejaOlika bad Försäkringskassan kommentera uppgifterna från forskningsrapporten.

Så här svarar Katarina Granath, områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, Försäkringskassan:

Hur förklarar ni att utbildningsnivån har så starkt samband med beviljade assistanstimmar? Brister rättssäkerheten?

Studien ger viktig information och det är viktigt att Försäkringskassan stöttar. Försäkringskassan välkomnar studien och tycker att den ger viktig information. Studien bekräftar att människor med olika utbildning, inkomst, födelseland m.m. får olika stöd, vilket är känt sedan tidigare, och gäller inom en mängd olika områden. Fenomenet finns inte bara inom socialförsäkringssystemet utan även andra områden, till exempel vården.

Forskare använder ibland begreppet ”socialförsäkringslitteracitet”, som handlar om människors förmåga att få tillgång till, förstå och agera på information i socialförsäkringssystemet. Till exempel visar en forskningsstudie att individens syn på sin förmåga att få, förstå och agera på information påverkade sjukpenningutfallet. Personer som uppfattade systemet som begripligt hade bättre sjukförsäkringsutfall, och upplevde dessutom utfallet som mer rättvist.

Studien är välgjord men viss information saknas. Vårt intryck är att det här är en välgjord studie som tar hänsyn till många olika faktorer, såväl olika bakgrundsfaktorer som olika grader av nedsättning hos barnet.

Men författarna har inte haft tillgång till information om ifall familjerna får det stöd de behöver eller inte. De nämner själva att de inte vet vilka som har ansökt om assistansersättning. Den population som studerats omfattar alla med cerebral pares i en viss ålder, oavsett om de har ansökt om assistansersättning eller inte. Forskarna vet alltså inte vilka som behöver assistansersättning, vilket är en begränsning i studien.

Forskarna har heller inte haft tillgång till information om vilket annat stöd barnen får. Att vissa inte får assistansersättning behöver inte betyda att de inte får det stöd de behöver. Det är möjligt att de även får annat stöd, till exempel från kommunen.

Möjliga förklaringar till resultatet. Reglerna är komplexa och det är många olika faktorer som avgör om en person har rätt till assistansersättning, och i så fall hur många timmar. Därför är det inte självklart att två personer som ingår i samma kategori i GMFCS-skalan (som användes i studien) har samma behov av, eller samma rätt till, assistansersättning.

Det kan finnas flera möjliga förklaringar till resultatet i studien, till exempel:

• Det kan vara så att föräldrar med olika utbildning ansöker om assistansersättning i olika grad.
• Bland de som ansöker är det möjligt att föräldrar med hög utbildning har lättare att förstå regelverket och att beskriva barnets behov. Det kan också finnas skillnader i hur många timmar föräldrarna yrkar på.
• Bland de som får avslag kan finnas skillnader i andel som begär omprövning eller överklagar.
• Forskningsstudien visar att stödets omfattning skiljer sig åt utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, men vi vet inte om det finns skillnader i andelen sökande som beviljas assistansersättning. Från Försäkringskassans egna studier vet vi att det finns vissa skillnader i beviljandegrad mellan olika grupper, men vi har inte studerat just utbildningsnivå. Samtidigt är det svårt att veta vad sådana skillnader beror på. Olika grupper kan skilja sig åt på flera sätt, och det är inte säkert att olika grupper har samma behov av assistansersättning. Därför är det svårt att veta om en skillnad är problematisk eller inte.

Vilket ansvar tar Försäkringskassan för att utreda barns behov, vid en ofullständig eller svagt formulerad ansökan?

Försäkringskassan har ett omfattande utredningsansvar vilket innebär att det är vi som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ärendet blir sådant att ett beslut som överensstämmer med de faktiska förhållandena kan fattas.

Försäkringskassan ansvarar alltså för att ärendet blir så utrett att det kan avgöras på ett korrekt sätt. Det gör vi genom att tala om hur den enskilde kan komplettera eller förtydliga sitt underlag, och genom att ställa frågor till den enskilde eller till andra som kan ha relevanta uppgifter att lämna, exempelvis hälso- och sjukvården och barnomsorg.

Om Försäkringskassan i sin utredning inhämtat muntliga uppgifter från den enskilde skickar vi ut dokumentationen av dessa så att den enskilde kan bekräfta att vi har uppfattat rätt och ges möjlighet att påpeka om vi har missuppfattat något.

När handläggaren har utrett de för ärendet relevanta omständigheterna så långt det är möjligt, gör hen en helhetsbedömning utifrån det samlade underlaget i ärendet.

En ofullständig eller svagt formulerad ansökan behöver alltså inte i sig självt innebära att ett beslut riskerar att bli felaktigt då beslutet bygger på en samlad bedömning av ärendet i sin helhet.

Vi är medvetna om att det kan vara svårt för den enskilde att veta vad som krävs för att Försäkringskassan ska få ett fullgott beslutsunderlag, eller vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att hen ska ha rätt till assistansersättning. Det vilar därför ett ansvar på handläggaren att säkerställa att vi har fullgjort våra skyldigheter för att den enskilde ska kunna ta tillvara sin rätt. Hur vi handlägger ett ärende kan därför variera beroende på personens individuella behov och förutsättningar med anpassningar utifrån vad personen faktiskt behöver och vilka förutsättningar hen har.

Forskarna såg att skillnaderna i beviljade timmar ökade över tid. Vad förändrades i handläggningen under perioden?

Under den period som studien omfattar, åren 2006 till 2020, utvecklades praxis på ett sätt som gjorde att det generellt blev svårare att beviljas assistansersättning och att antalet mottagare av ersättningen minskade.

Sedan 2019 har det genomförts fyra lagändringar som dels har utvidgat ramen för vad som är att betrakta som ett grundläggande behov och i övrigt haft som målsättning att stärka rätten till personlig assistans.

Såväl förändringar i praxis under den period som studien avser, som lagändringarna därefter har påverkat hur Försäkringskassan handlägger ärenden och bedömer rätten till assistansersättning. Vi kan inte dock inte uttala oss om dessa förändringars betydelse för de skillnader som redovisas i rapporten.

Har Försäkringskassan analyserat assistansbeslut utifrån föräldrars utbildning med mera?

Försäkringskassan har gjort flera studier om skillnader mellan olika grupper vad gäller vilka som beviljas assistansersättning och vilka som får avslag på sin ansökan.

Mellan 2020–2025 publicerade Försäkringskassan varje år rapporten ”Indikatorer för att följa utvecklingen av assistansersättningen.” I rapporten analyserades skillnader mellan kön, ålder och personkrets vad gäller bifall och avslag.

I en annan rapport analyseras skillnader mellan kön, ålder, personkrets, om man tidigare fått avslag på sin ansökan om assistansersättning och bakgrund. I analysen framgår det att barn beviljas ersättningen i högre utsträckning än vuxna, samt att inrikes födda beviljas ersättningen i högre utsträckning än utrikes födda. Utrikes födda fick oftare avslag med anledning till att de inte bedömdes tillhöra LSS personkrets.

Skillnaden mellan utrikes och inrikes födda studerades vidare i en annan analys och kunde delvis förklaras av att en större andel av de utrikes födda som ansöker är vuxna; avslag är vanligare bland vuxna. I analysen undersöktes även förekomsten av ombud. Resultaten visar att de som ansöker med ombud oftare beviljas ersättning än de utan ombud, både bland barn och vuxna.

I en äldre rapport framgår det att personer som lever i hushåll med högre inkomster ansöker mer sällan men beviljas oftare. En delförklaring till ett sådant samband kan vara just den sociala gradienten, som innebär att personer med starkare socioekonomisk position har högre sannolikhet att få ta del av samhällsinsatser.

Vidtar Försäkringskassann några åtgärder med anledning av rapporten?

Försäkringskassan följer löpande upp kvaliteten i handläggningen av ärenden som gäller rätten till assistansersättning. I de fall det uppmärksammas brister eller utvecklingsområden genomförs åtgärder för att höja kvaliteten och säkerställa att vi fattar riktiga beslut. Det kan exempelvis handla om utbildningsinsatser eller ett utökat stöd i styrande- och stödjande dokument.

Rapporten har inte föranlett några ytterligare åtgärder utöver den löpande kvalitetsuppföljning som pågår.

Vilka råd har ni till föräldrar som oroar sig för att deras barn inte får en korrekt bedömning?

Försäkringskassas omfattande utredningsansvar innebär att vi ska ta ansvar för att utreda ett ärende på ett sådant sätt att det kan avgöras korrekt. I det ingår att göra den enskilde delaktig i sitt ärende och ge hen möjlighet att lämna synpunkter både under utredningens gång och innan beslut fattas.

Om den enskilde ändå uppfattar att beslutet på något sätt är felaktigt finns möjlighet att begära att det omprövas.