Nicklas Mårtensson: ”Då blir det så klart inga reformer”

Ordföranden för Funktionsrätt Sverige kritiserar att rörelsen inte bjöds in till de rödgröna partiernas möte på Högberga gård.

Nicklas Mårtensson befarar nu att budgeten för 2027 blir en defensiv kopia av 2026.

– Då blir det så klart inga reformer.

HejaOlika träffade ordföranden för Funktionsrätt Sverige för en intervju den 9 oktober, inför rödgröna partiernas möte på Högberga gård senare samma dag.

I väntan på ny regering

Hur är läget för funktionsrätten, nu i väntan på en ny regering?
– Vi ser fram emot att prata med regeringsunderlaget, vilket det nu blir, och prata om funktionsrättsfrågorna och hur de kan förbättras under de kommande åren.

Finns en risk för att viktiga funktionsrättsreformer inte hinns med när regeringsförhandlingarna drar ut på tiden?
– Jag tror att det gör det. Vi riskerar att få en kopiering av den budgeten som vi har nu. Då blir det så klart inga reformer, utan en defensiv budget.

Hela intervjun på video

Viktigaste kraven

Vad tycker du är allra viktigast att få med i budgeten för 2027?
– Vi har sett många tillbakagångar på funktionsrättsområdet, så det behövs ett helhetsgrepp. Hur ska vi kunna göra det mer likvärdigt i Sverige så att personer med funktionsnedsättningar kan vara lika delaktiga som andra. Vi vill ha en översyn och en utredning av hur lagarna i Sverige är förenliga med FN:s funktionsrättskonvention, som vi gjorde med barnkonventionen en gång i tiden. Vi ser att funktionsrätten inskränks på många olika områden, så behovet av en sådan utredning är större än någonsin tidigare.

– Sedan måste man ju titta på vad vi behöver göra för att kunna skapa ett bättre samhälle för många. Till exempel höja lönebidraget och assistansersättningen, och även skapa enhetliga regler om hjälpmedel. Det finns ju många olika saker man måste skruva på.

FÖRHANDSTITT:
Här kan du snart följa hur det går med 2026 års vallöften inom funktionsrätt

LÄS ÄVEN:
Så eniga (och oeniga) är de rödgröna partierna om stärkt funktionsrätt

Inskränkta rättigheter

Under sommaren fattade riksdagen en rad beslut om ökad kontroll och inskränkningar av rättigheter. Vilka konsekvenser tror du att de besluten kommer att ha?
– Att det var försämringar på så många på olika områden visar verkligen att vi behöver funktionsrättskonventionen som lag. Man måste ha en funktionsrättskonsekvensanalys för varje beslut som omfattar personer med funktionsnedsättningar. Det har man inte haft. Det har kommit inskränkningar på till exempel bostadsbyggande och mindre tillgänglighet. För skolan har vi beslut om att man ska få stöd utanför klassrummet, istället för att jobba med gruppen och se varandras olikheter. Sen har det varit försämringar inom assistansen överhuvudtaget, men även för de personer som jobbar som assistenter. Vi ser också ökade risker inom försörjningsstöd och återbetalningskrav. Här måste man ju verkligen se till att vi vänder trenden, men även att vi ser en helhet.

LÄS ÄVEN:
12 beslut på 30 dagar – svagt motstånd när funktionsrätten körs över

Rödgröna samtal

Vilken betydelse tror du att en ny regering har?
– Det är fortfarande lång dit. Oberoende vilken regering det blir så ser vi fram emot en dialog. Idag när vi gör intervjun, den 9 oktober, så träffas [de fyra rödgröna partierna] om ett par timmar på Högberga gård och pratar om framtiden.

– Här har man med alla fyra partier för att visa på någon form av enhet. Det är näringslivet, fackföreningar, myndigheter, men även olika organisationer som är med.

– Jag tycker att det är en brist att inte funktionsrättsrörelsen är med. Samhället misslyckas med att inkludera alla. Politiken är inte för alla.

– Vi har en arbetsmarknad som har 52 procent i sysselsättningsgrad för personer med funktionsnedsättning, och nästan 81 procent för de som inte har funktionsnedsättning.

– Barn med funktionsnedsättning får inte sin rätt till stöd i skolan, och får därmed inte sina betyg. Vi har 15 procent som inte får betyg så att de kan söka till nationellt program på gymnasiet.

– Jag undrar hur den framtida regeringen ska få med detta i sin politik. Det kommer inte bli något Högberga-avtal idag så klart, men vi ser fram emot en dialog om hur man kan involvera oss i framtiden.

Kommer politikerna att lyssna?

Vad är chansen att politikerna lyssnar på er?
– Vi har verkligen mycket att bidra med. Det är en stor möjlighet att de ser samhällsproblemen som vi ser. Oppositionen har till exempel haft ett stort fokus på arbetsmarknad. Då måste vi vara med och bidra där. Hur ser vi till att arbetsmarknaden blir tillgänglig så att många fler kan jobba? Dagens siffra på 52 procent skamligt låg.

Men är det rimligt att tro att det kommer höjningar av lönebidrag och liknande ersättningar i budgeten för 2027? Mikael Damberg har ju sagt att statsbidragen till välfärden går före ersättningar.
–Jag vet inte i vilken mån det är rimligt men jag hoppas verkligen det. Eftersom att det här är någonting som skulle få sysselsättningen att öka ganska snabbt. Stadsmissionen, Hela människan, Myrorna och den typen av organisationer är tvungna att säga upp personal eftersom lönebidraget har legat still nu i nästan sju år.

LÄS ÄVEN:
Mikael Damberg: Fungerande välfärd viktigare än höjda ersättningar

Reformer istället för sänkt matmoms

Matmomssänkningen kostar 21 miljarder under 2027. Tycker du att man borde slopa matmomssänkningen och lägga pengarna på funktionsrättsfrågor istället?
– Ja, man har ju satsat på konsumenterna för att det har varit en dålig tid för konsumenterna. Nu är det tvärtom. Nu ser man ju att konsumenterna har fått det bättre. Vi har fått en bättre konjunktur. Nu är man är orolig för en överhettning. Då gäller det att visa att politik är att vilja och prioritera. Den här matmomsen har inte samma tyngd längre. Då bör man fokusera på hur satsningar blir mer spetsiga istället för att rikta sig mot alla. Där är funktionsrätten en riktigt viktig satsning.

LÄS ÄVEN:
Budgetkampen inför 2027: Vad händer med assistans, LSS och ersättningarna?

Så kan pengarna användas

Vad vill du prioritera om man får använda de 21 miljarderna?
– Det finns många olika delar att sikta på. En är att höja lönebidraget. Den tror jag nästintill är självfinansierande, och får många personer i jobb. Det här är ett utmärkt sätt att minska.

– Assistansersättningen handlar om hur människor ska kunna vara involverad i samhällslivet. Det är också en stor resurs framöver.

– Att återställa högkostnadsskyddet för läkemedel är också en satsning som inte är särskilt dyr.

– Mer stöd till civilsamhället och funktionsrättsorganisation som jobbar med att göra samhället mer effektivt. Vi riktar lampan mot det som behöver bli bättre.

– Andra typer av satsningar är att göra riktlinjer och ansvar för hjälpmedel nationella, så att vi inte behöver vänta så länge för att få hjälpmedel förskrivna.

Vad kan rödgröna enas om?

De rödgröna partierna tycker lite olika i många frågor. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är väldigt positiva till det mesta inom funktionsrätt. Centern också. Socialdemokraterna är mer försiktiga. Vilka frågor tror du att de har lättast att enas om snabbt när det gäller just funktionsrätt?
– Det finns några frågor som är lågt hängande frukter, som till exempel att involvera funktionsrättsrörelsen i beredskapsfrågan. Det tror jag är lätt.

– Samma sak med hjälpmedel. Partierna har sagt att det här med nationell styrning och bättre samordning minskar olikheterna. Det tror jag också är en lågt hängande frukt.

– Jag hoppas att det blir någon form av avtal mellan partierna, vilken regering det än blir, där man ger och tar. Där måste vi se till att partierna ser våra samhällsutmaningar. Där tror jag lönebidragen, assistansersättning och den typen av frågor är viktiga att ta itu med snabbt.

LÄS ÄVEN:
Få konkreta åtgärder i strategin för hjälpmedel och rehabilitering

Vem tar helhetsansvar?

Socialstyrelsen kom i september 202 med en rapport om personligt ombud, där situationen för människor med psykisk funktionsnedsättning beskrivs. Det finns en ökande tendens att människor hamnar mellan stolarna, att ingen tar helhetsansvar och att enskilda får ta allt ansvar själva.
– Personligt ombud är en reform som vi måste satsa på. Det handlar om att involvera alla människor i samhällets gemenskap.

En av de största bristerna är att ingen har ett helhetsansvar när det gäller myndigheternas stöd till personer med funktionsnedsättning. Har du någon konkret idé om hur man kan lösa det?
– Det här är ju ett exempel på att funktionsrättsrörelsen borde vara representerad på mötet på Högberg gård idag. Det visar att man ser funktionsrätt som ett splittrat område.

– I själva verket handlar det om 15–20 procent eller ungefär 2 miljoner människor i Sverige. Man måste jobba med helheten och ha funktionsrättskonsekvensanalyser i alla enskilda beslut. Då behövs en bättre samordning härifrån Rosenbad.

LÄS ÄVEN:
Allt högre trösklar till välfärdssystemen för de som har störst behov

Hoppas på avtal med ambitiösa reformer

Hur tror du ser ut om ett år med ny regering?
– Jag hoppas att man har kommit igång med ambitiösa reformer. Och det har man störst möjlighet till i början av mandatperioden. Jag hoppas att man ser hur vi kan lösa stora samhällsproblem inom inkludering, delaktighet, arbete, bättre skola och en effektivare hälso- och sjukvård. Jag hoppas att man tar itu med den typen av frågor i början av mandatperioden och att man har ett funktionsrättsperspektiv.

– Det blir svårt om man inte får ett tydligt avtal som man har haft de två senaste mandatperioderna. Man måste ha ett avtal som reglerar åtagandena. Och vi kommer att jobba hårt för att funktionsrättsperspektivet kommer med, säger Nicklas Mårtensson.