Akut läge inom assistans – politiker eniga om återkravsstopp

Efter Högsta förvaltningsdomstolens beslut i februari är krisen akut vad gäller återkrav av assistansersättning.

Ytterligare ett HFD-beslut, den 16 april, innebär en viss lättnad för anordnare – men förvärrar riskerna för enskilda assistansberättigade.

Politiker från fyra olika partier (M, KD, V och MP) höll med om att det behövs ett nödstopp för återkrav av assistansersättning, när de deltog i HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium 28 mars.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

C och L kräver också stopp för återkrav

Liberalernas Malin Danielsson håller med om att det behövs ett återkravsstopp:

– Det är en orimlig utveckling inom LSS som leder oss fram till denna punkt. Vi har redan omprövningstopp på grund av praxisutvecklingen. Allt mer kontroll läggs på anordnare vilket går rakt emot intentionen om egenmakt i LSS. Återkravsparagrafen i socialförsäkringsbalken bör dessutom ses över, säger Malin Danielsson.

– I de fall där assistans inte har utförts så är det såklart rimligt att kräva tillbaka pengar, men i många fall har ju assistansen utförts och då blir det orimligt att gå långt tillbaka i tiden och kräva tillbaka pengar. I grunden så behövs en översyn av grundläggande behov, eller ännu hellre en översyn av hela LSS-lagstiftningen så att vi kommer tillbaka till grundintentionen, säger Malin Danielsson.

Även Centern vill ha ett nödstopp, och framför kravet i en interpellation till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Sverigedemokraterna har ännu inte svarat på HejaOlikas fråga om hur man ser på behovet av återkravsstopp.

Ministern avböjer intervju

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har avböjt en intervju ”i nuläget” med HejaOlika.

Vi har bett ministern svara på följande frågor:

• Anser ministern att ett nödstopp för återkrav behöver införas, på motsvarande sätt som nödstoppet för omprövningar?
• Hur ser du på risken att tusentals återkrav kommer att ställas om man öppnar upp för någon form av uppföljning av gamla assistansbeslut?
• Hur ser du på det faktum att många anordnare överväger att i inom kort göra den assistansberättigade till betalningsmottagare för att själva slippa stora återkrav?

Camilla Waltersson Grönvall har även fått en skriftlig fråga i riksdagen, från Nadja Awad.

Omprövningar stoppades 2017

År 2017 beslutade riksdagen nödstoppa 2-årsomprövningarna av assistans sedan rättspraxis utvecklats mot allt hårdare behovsbedömning. Tusentals assistansberättigade var då på väg att förlora sin assistans.

Beskedet var: det blir inga omprövningar förrän vi kommit till rätta med behovsbedömningarna. Och det beskedet gäller fortfarande.

På samma sätt efterlyses nu ett nödstopp för Försäkringskassans återkrav av assistansersättning, så att återkrav bara kan göras när brott ligger bakom felaktiga utbetalningar.

Fyra politiker eniga om behov av återkravsstopp

Frågan ställdes till de fyra politiker som medverkade på HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium den 28 mars:
Kan ni tänka er att införa ett skyddsstopp återkrav?

Det visade sig råda stor enighet bland politikerna om behovet av ett nödstopp.

– Om du frågar mig, som person, tycker jag att det är rimligt med ett stopp, och det kommer jag att föra vidare till mitt parti, svarade Malin Höglund (M).

– Det behövs absolut ett nödstopp. Nästan alla fall av återkrav polisanmäls inte och är inte av den karaktären, så ett nödstopp är väldigt rimligt, sa Nils Seye Larsen (MP).

– Självklart behövs ett stopp, för vi kan inte ha det som det är nu. Vi kan inte ha ett system som bygger på osäkerhet, otrygghet och att ingen vet vad som är rätt och fel, sa Andreas Greén (KD).

– Vänsterpartiet vill ha både fortsatt omprövningsstopp och återkravsstopp tills behovsbedömningarna har rättats till, och att man tydliggör vad som är väsentligt ändrade förhållanden, sa Nadja Awad (V).

Även Centern vill ha nödstopp för återkrav

Christofer Bergenblock (C) tar upp behovet av nödstopp av återkrav av assistansersättning i en interpellation till Camilla Waltersson Grönvall.

– Jag ser stora problem med dagens återkrav. I interpellationen ställer jag frågan om socialtjänstministern är beredd att införa ett nödstopp samt vilka åtgärder hon annars avser att vidta för att komma till rätta med situationen, säger Christofer Bergenblock.

– Från Centerpartiets sida så menar vi att det vore rimligt med ett nödstopp, liknande det som gjordes av tvåårsomprövningarna 2018, för att få ett andrum där regeringen kan utreda vad det krävs för ändringar i lag och förordning för att komma till rätta med situationen.

Bergenblock är inte nöjd med det svar Camilla Waltersson Grönvall tidigare gav på en skriftlig fråga.

Ministern hänvisade då till att regeringen i sitt regleringsbrev till Försäkringskassan gett i uppdrag att ”vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga”.

”När Försäkringskassan återrapporterade den 17 februari var den enda åtgärd man uppgav sig vidta att man tillsätter fler återbetalningshandläggare. Inte med ett ord nämns hur man ska komma till rätta med de inneboende problemen i återkravsverksamheten”, skriver Bergenblock i interpellationen.

Återkravsstopp tas upp i riksdagen

Efter HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium 28 mars har Nadja Awad (V) lämnat in nedanstående skriftliga fråga som ska besvaras av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall senast 23 april.

Efter Högsta förvaltningsdomstolens beslut i februari är krisen akut vad gäller återkrav av assistansersättning. Det är tre viktiga mål om återkrav av assistansersättning som avgjorts:
HFD säger att assistansanordnare kan få återkrav för felaktigheter som de inte har varit medvetna om, och utan att ha varit oaktsamma. Anordnaren ansvarar för att alla uppgifter är korrekta, även uppgifter från assistenterna. Assistansanordnare förutsätts ha insikt i assistansanvändarnas förhållanden, och vetskap om hur assistansen bedrivs och när den lämnas.

En anordnare kan få återkrav trots att man inte har vetat om att det funnits felaktig information, till exempel att assistenter har skrivit fel i tidrapporten. Anordnaren kan även få återkrav utan att det finns några felaktiga uppgifter. Försäkringskassan eller domstolen kan säga att ”du borde ändå ha insett att det var en felaktig utbetalning”. För assistansanordnare är dilemmat att man å ena sidan ska utföra all assistans, för att inte riskera sitt tillstånd. Å andra sidan riskerar anordnaren stora återkrav om man utför assistans efter ett väsentligt ändrat förhållande som Försäkringskassan möjligen, men inte säkert, drar in assistansen för.

År 2017 beslutade riksdagen nödstoppa 2-årsomprövningarna av assistans sedan rättspraxis utvecklats mot allt hårdare behovsbedömning. Tusentals assistansberättigade var då på väg att förlora sin assistans. Beskedet var att det inte blir några omprövningar förrän vi kommit till rätta med behovsbedömningarna. Beskedet gäller fortfarande.

På samma sätt efterlyses nu ett nödstopp för Försäkringskassans återkrav av assistansersättning, så att återkrav bara kan göras när brott ligger bakom felaktiga utbetalningar. Vi var fyra politiker från fyra olika partier, varav två representanter från Tidöpartierna, Kristdemokraterna och Moderaterna, som höll med om att det behövs ett nödstopp för återkrav av assistansersättning, när vi deltog i HejaOlikas och ABH Utbildnings webbinarium 28 mars.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall: Avser regeringen att nödstoppa återkraven? 

Se videon med politikernas svar

Varför är läget akut nu?

Webbinariet utgick från det nya rättsläget, sedan Högsta förvaltningsdomstolen i februari 2025 avgjort tre viktiga mål om återkrav av assistansersättning:

• HFD säger att assistansanordnare kan få återkrav för felaktigheter som de inte har varit medvetna om, och utan att ha varit oaktsamma.
• Anordnaren ansvarar för att alla uppgifter är korrekta, även uppgifter från assistenterna.
• Assistansanordnare förutsätts ha insikt i assistansanvändarnas förhållanden, och vetskap om hur assistansen bedrivs och när den lämnas.
• En anordnare kan alltså få återkrav trots att man inte har vetat om att det funnits felaktig information, till exempel att assistenter har skrivit fel i tidrapporten.
• Anordnaren kan även få återkrav utan att det finns några felaktiga uppgifter. Försäkringskassan eller domstolen kan säga att ”du borde ändå ha insett att det var en felaktig utbetalning”.
• För assistansanordnare är dilemmat att man å ena sidan ska utföra all assistans, för att inte riskera sitt tillstånd. Å andra sidan riskerar anordnaren stora återkrav om man utför assistans efter ett väsentligt ändrat förhållande som Försäkringskassan möjligen, men inte säkert, drar in assistansen för.

Och vad händer nu?

Just nu är oron mycket stor bland assistansanordnarna som ser stora svårigheter att skydda sig mot okända felaktigheter som man ”borde ha insett” kunde förekomma.

En möjlig lösning för assistansanordnare är att se till att användaren alltid är betalningsmottagare, och därmed minska risken för att återkrav ska ställas mot anordnaren. Det kan leda till en våg av återkrav mot assistansberättigade.

En ytterligare risk för användarna är att anordnare avslutar assistansuppdrag för att man ser alltför stora risker.

Oavsett vad som händer tycks utvecklingen nu gå mot ökad kontroll av assistansanvändares förhållanden och därmed minskad integritet och självbestämmande.

Dagens återkravssituation utgör ett allvarligt hot mot hela assistansreformen, i strid med politikernas önskan om att stärka rätten till personlig assistans.

Experter anser att det behövs dels ett stopp för återkrav, dels förändrade behovsbedömningar för att personlig assistans åter ska bli rättssäker.

Ny videointervju med Anna Barsk Holmbom 31 mars 2025