Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022

För första gången på många år finns nu hopp om att reglerna för sjukersättning och aktivitetsersättning blir mer generösa igen. I augusti tog socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi emot utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

Utredningen föreslår att det ska bli betydligt enklare att få sjuk- och aktivitetsersättning. Redan i juli 2022 kan nya regler bli verklighet.

Ardalan Shekarabi: Dagens regler fungerar inte

Redan på presskonferensen med utredaren Samuel Engblom lovade Ardalan Shekarabi att regeringen vill stärka den ekonomiska tryggheten för de som inte kan arbeta.

– Sjukersättning och aktivitetsersättning är en del av vårt trygghetssystem som inte fungerar som det ska idag. Regelverket är för strikt. Nybeviljandet av sjukersättning har sjunkit drastiskt. Människor som inte har möjlighet att arbeta ska känna sig trygga att våra gemensamma trygghetssystem finns där när de behöver dem. Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska få den rehabilitering som behövs och ekonomisk trygghet, sade Ardalan Shekarabi.

Med utredaren Samuel Engblom förslag blir det lättare för personer med funktionsnedsättning att få sjuk- eller aktivitetsersättning eftersom individen inte längre ska prövas mot alla tänkbara anpassade jobb, utan bara mot jobb som faktiskt finns på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN VÅR GUIDE FRÅN 2018: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Vad säger reglerna för sjukersättning idag?

Rätt till sjukersättning kräver idag att personen har stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i förhållande till hela arbetsmarknaden. Det ska inte heller vara möjligt att förbättra arbetsförmågan med rehabilitering. Personer i åldern 19–29 år får alltid hel ersättning. För personer från 30 års ålder kan ersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Längst kan man få ersättning till 65-årsdagen.

Hur har utvecklingen varit för sjukersättningen?

Antalet personer som får sjukersättning har minskat de senaste 12 åren, utan att det går att förklara med hälsotillstånd eller arbetsmarknadssituationen. Minskningen beror troligen på hårdare bedömningar.

Efter 2015 har nybeviljandet minskat kraftigt, samtidigt som avslagen ökat från 43 procent till hela 70 procent år 2019. Enligt utredningen är dagens regler så instabila och osäkra att det drabbar rättssäkerheten. Tilltron till socialförsäkringssystemet och Försäkringskassan skadas också.

Utredaren Samuel Engblom pekar på ett stort gap mellan chansen att få sjukersättning och möjligheten att försörja sig själv.

Det är särskilt arbetsmarknadsbegreppet – att arbetsförmågan prövas mot arbeten på hela arbetsmarknaden, inklusive anpassade arbeten hos Samhall eller med lönebidrag, även om sådana arbeten inte finns tillgängliga – som skapar problem. Dagens regler innebär att Försäkringskassan kan avslå sjukersättning med motiveringen att personen mycket väl kan ha ett väl anpassat arbete som inte ställer höga krav på vare sig fysik, koncentration eller prestation. Problemet är att de jobb Försäkringskassan hänvisar till ofta inte existerar i verkligheten.

”Även om allt fler förväntas kunna arbeta längre upp åldrarna gäller detta inte alla och det finns betydande skillnader mellan olika grupper. Strikta regler som inte tar hänsyn till ålder gör att personer som nekas sjukersättning men ändå inte kan försörja sig genom arbete kan tvingas ta ut ålderspension tidigare, med låga pensioner som följd. Det kan t.ex. röra sig om äldre försäkrade som inte beviljas sjukersättning trots att de har ytterst begränsade möjligheter att komma tillbaka i arbete,” skriver utredaren.

LÄS MER: Hur kan samhället stänga alla dörrar för min sjuka dotter?

Se HejaOlikas intervju med Ann-Marie Högberg om dottern som står helt utan inkomst och nekas alla stöd och ersättningar:

Hur vill utredningen förändra reglerna för sjukersättning?

Utredaren vill göra det enklare att få sjukersättning genom att ta bort prövningen av arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden inklusive anpassade och subventionerade arbeten. Istället ska den enskilde bara prövas mot normalt förekommande arbeten eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för personen ifråga. Det motsvarar reglerna för sjukpenning.

Vidare ska kraven vad gäller rehabilitering lättas upp så att man inte måste bevisa att det inte finns rehabiliteringsmöjligheter – det ska räcka med att man kan anta att det inte finns.

Slutligen vill utredaren förtydliga reglerna så att man får rätt till sjukersättning om det är ”sannolikt att arbetsförmågan är nedsatt” på sätt som krävs för rätt till ersättning. Problemet idag är att det inte finns någon tydlig skrivning om vilka ”bevis” som krävs för att få rätt till sjukersättning. Försäkringskassan anser ofta att nedsatt arbetsförmåga måste vara ”styrkt”, och skriver ibland i avslagen att personen inte har ”förmått styrka” att hen har nedsatt arbetsförmåga. Den viktiga nyheten är att utredaren vill slå fast att nedsatt arbetsförmåga inte måste styrkas – det ska räcka med att det är sannolikt.

Hur vill utredningen ändra reglerna för personer över 60 år?

Utredaren vill göra en särskilt satsning på äldre som har som mest fem år kvar till 65-årsdagen. Här ska prövningen mot arbetsmarknaden lättas ytterligare så att den bara gäller arbeten som den försäkrade har erfarenhet av eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Även vid bedömningen om det finns möjlighet till rehabilitering ska kraven lättas.

Vad skulle nya reglerna för sjukersättning innebära för enskilda?

Nya, mer generösa regler innebär att många fler kan få sjukersättning beviljad. Utredningen bedömer att det kan handla om en ökning med 5000-10 000 personer årligen. Idag (2020) har knappt 235 000 personer sjukersättning.

De allra flesta av de som kan nybeviljas ersättning har idag andra ersättningar, framförallt sjukpenning. Många har också arbetslöshetsersättning eller kommunalt försörjningsstöd.

Utredaren Samuel Engblom och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (från regeringen webbsända presskonferens augusti 2020).
Utredaren Samuel Engblom och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (från regeringens webbsända presskonferens augusti 2020).

Aktivitetsersättning för unga – hur fungerar de reglerna idag?

Aktivitetsersättningen motsvarar sjukersättningen men finns bara för unga vuxna mellan 19 och 30 års ålder. Man måste ha nedsatt arbetsförmåga i minst ett år. Aktivitetsersättningen beviljas för 1 till 3 år i taget, och kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.

För att slippa omprövningarna kan man söka sjukersättning även om man inte fyllt 30 år.

Hur har utvecklingen varit för aktivitetsersättningen?

Ökad psykisk ohälsa och befolkningsökning bland unga ledde till att antalet unga med aktivitetsersättning ökade kraftigt under början av 2000-talet, fram till 2015. Allt fler yngre ansökte också om ersättningen.

År 2016 vände dock utvecklingen, främst som en följd av att Försäkringskassan ändrade sin tillämpning av reglerna. Avslagen ökade från 13 procent år 2014 till 40 procent 2019. Därefter har avslagsfrekvensen åter minskat något.

Utredningen påpekar att det ”är problematiskt, inte minst ur ett rättssäkerhetsperspektiv, att andelen avslag och beviljanden kan pendla kraftigt utan att vare sig lagstiftning eller rättspraxis har ändrats”.

LÄS MER: 4 av 10 utan pengar till mat efter avslag

LÄS ÄVEN: Överklaga avslagen – Försäkringskassan har slutat fungera

Hur vill utredningen förändra reglerna för aktivitetsersättning?

Utredaren Samuel Engblom föreslår mer generösa regler för aktivitetsersättningen på samma sätt som för sjukersättningen. När rätten till ersättning bedöms ska personen inte prövas mot hela arbetsmarknaden (och jobb som egentligen inte finns) utan bara mot normalt förekommande arbeten som är tillgängligt.

Beviskravet för rätt till aktivitetsersättning ska förtydligas så att det räcker med att arbetsförmåga ”sannolikt” är nedsatt på det sätt som krävs.

För att fler unga ska få aktiviteter föreslår utredaren också ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program för de som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen för att få arbetsförmåga.

Vad blir effekten av nya regler för aktivitetsersättning?

Utredningen bedömer att 3000 fler personer kan beviljas aktivitetsersättning om förslagen förverkligas.

Blir det enklare att prova på studier och arbete samt ta ideella uppdrag?

Ett stort problem idag är att det är svårt och till och med riskabelt att prova på studier, jobb eller ideella uppdrag om man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Dagens regler innebär att det kan vara möjligt att jobba eller studera utan att förlora ersättningen, men osäkerheten kring detta är så stor att bara några få procent utnyttjar möjligheten.

Utredningen föreslår därför att det ska bli enklare (och med mindre risk att förlora ersättningen) att att arbeta med vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. Med nya regler ska det kunna ske steglöst och motsvara den tid som en person arbetar.

Vid studier ska sjuk- och aktivitetsersättning kunna vara partiellt vilandeförklarad. Prövotiden för studier för personer med aktivitetsersättning förlängs från 6 till 12 månader.

Utredningen föreslår också att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.

I korthet: 6 viktiga förslag från utredningen

1. Rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen, vilket innebär att fler kommer att få sjuk- eller aktivitetsersättning.

2. Särskilda regler för personer över 60 år införs, med innebörden att deras arbetsförmåga ska prövas mot arbete som de har erfarenhet av.

3. Ett nytt arbetsmarknadspolitiskt ramprogram ska göra så att fler med aktivitetsersättning får insatser för att få eller återfå arbetsförmåga.

4. Bättre möjligheter för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att arbeta, studera eller delta i arbetslivet utan att riskera sin ersättning.

5. Den förebyggande sjukpenningen ersätts med en ny förmån, preventionsersättning, som omfattar både medicinska och arbetslivsinriktade insatser.

6. Försäkringskassan ska snarast, men senast dag 60 i sjukfallet klarlägga behovet av rehabilitering.

 

LÄS ÄVEN:

Höj bostadstillägget för de som har sjuk- och aktivitetsersättning

Kräver 2000 kronor per månad till de som har lägst ersättning

Socialförsäkringens alla stöd på rekordlåg nivå – trots pandemin

 

Pressmeddelande och länkar till nedladdning av hela utredningen finns på regeringens webbplats.

En kommentar

  1. Innebär ”Utredningen föreslår också att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.” att 8 delen försvinner och att personer med Sjuk eller aktivitetsersättning inte längre kan få sammanträdesarvoden ? i så fall är det ett mycket farligt förslag som leder till att vi inte längre kan delta i det politiska livet och ett tydligt brott mot artikel 29 i funktionsrättskonventionen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *