Orimligt att ideellt arbete stoppas för personer med aktivitets- och sjukersättning

Funktionsrätt Sverige kritiserar att personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning hindras att delta i fritidsaktiviteter och ideellt arbete.

– Det är fel att ställa upp begränsningar för en viss grupp människor när det handlar om ideella åtagande, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

LÄS MER: Tusentals fler kan få sjuk- och aktivitetsersättning redan 2022

Kan förlora ersättningen från Försäkringskassan

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora ersättningen från Försäkringskassan.

Mer generösa regler har föreslagits i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

Men, även om utredningens förslag om lättnader förverkligas, får en person ägna maximalt 10 timmar per vecka åt ideell sysselsättning. Om det blir mer än 10 timmar ska anmälan göras till Försäkringskassan, och en bedömning av arbetsförmågan kan bli aktuell.

– Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet. Det är stor skillnad mellan att utöva sysslor av ideell karaktär och ett vanligt arbete, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

MISSA INTE: Guide: Så funkar aktivitetsersättning och sjukersättning 2022

Aktiviteter är bra för hälsan

I förbundets remissyttrande skriver man att ”ideellt engagemang, exempelvis föreningsarbete, bör betraktas som rehabiliterande aktiviteter eller fritidsaktiviteter som varje människa har rätt att utöva”.

Funktionsrätt Sverige anser att föreningsarbete kan göra att man kommer in i ett socialt sammanhang och känner sig delaktig. ”Att känna att man kan bidra skapar i sig hälsa, välmående och framtidstro. Det kan också ge andra värdefulla erfarenheter som för människor närmare arbetsmarknaden.”

Tio timmar ”en orimlig begränsning”

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” som presenterades i september 2021 föreslår att ideellt arbete eller fritidsverksamhet aldrig ska påverka rätten till sjukersättning om det handlar om färre än 10 timmar per vecka och inte ger någon inkomst.

Funktionsrätt Sverige hävdar att det inte är rimligt att inskränka en persons aktiviteter, som inte ger inkomst, på det sättet. ”Vad ska en person som inte har ett arbete att gå till få tillåtelse att göra hela dagarna, och under helgen?”

Förbundet menar att det måste vara en demokratisk rättighet att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter: ”Är det rimligt att den begränsas i omfattning för vissa?” skriver man i remissen.

Strider mot FN-konvention om delaktighet

Funktionsrätt Sverige pekar på att Funktionsrättskonventionen ger rätt till delaktighet på lika villkor.

Så här står det i konventionens artikel 29: ”Konventionsstaterna ska garantera personer med funktionsnedsättning politiska rättigheter och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som andra och förpliktigar sig att: a) säkerställa att personer med funktionsnedsättning effektivt och fullständigt kan delta i det politiska och offentliga livet på lika villkor som andra …”

Vill även tillåta arvoden

Det måste också bli möjligt att ta emot arvoden för ideella uppdrag, utan att aktivitets- eller sjukersättningen minskas, anser Funktionsrätt Sverige.

”Vi vänder oss mot den kontroll som riskerar att bli följden av ett alltför stramt regelverk, vilket är ökad ohälsa, sämre livskvalitet och rehabiliteringsmöjligheter. Fritidsaktiviteter och engagemang inom ideella organisationer kan vara viktiga steg på väg tillbaka och därmed de facto rehabiliterande. Det ökar också känslan av sammanhang, självkänsla och värde”, skriver förbundet.

6 kommentarer

  1. Helt knasigt att man inte kan ta emot arvode med aktivitetsersättning eller sjukersättning. Jag fick reda på att arvode inte räknas in i SGI av min handläggare när jag blev långtidssjukskriven.

    Man kan ju fråga sig, ÄR arvode en inkomst eller inte?

  2. På grund av oklara regler och stelbent bedömning har jag under flera år befunnit mig ”mellan stolarna” vilket lett till att jag haft oerhört svårt att få ta ut VAB när min ena dotter blev svårt sjuk.
    Under tiden gjordes hela vårdbidragssystemet om, vilket då liksom krockade med VAB, vilket ledde till att VAB stoppades och jag överklagade till Förvaltningsrätten, som har 19 månaders handläggningstid. Under tiden har jag inte haft VAB- ersättning alls, bara 3/4 omvårdnadsbidrag för två barn .

    Dottern med sjukdom blev dessutom utkastad från sin gymnasieskola fastän frånvaron berodde på sjukdom, så hon får heller inget CSN-bidrag.

    Hade jag inte haft mina uppdrag inom föreningar hade jag blivit galen på riktigt i denna soppa. Min f.d. arbetsgivare ville förbjuda mig att ha förtroendeuppdrag då hen tyckte att det var bisyssla fastän det var ideellt. Ett annat föreningsuppdrag jag haft som var arvoderat, där vågade jag inte ta emot arvodet pga att det skulle göra att jag inte kunde få t ex omvårdnadsbidrag.

    MVH /mamma till två s.k. Hemmasittare med NPF, varav en med svår sjukdom dessutom

  3. Jag vill berätta min historia!
    Jag har autism och har sjukersättning delvis pga den.
    Jag blev galen av stressen att inte orka med arbete – tänkte jag först skriva. Men att inte orka var inte alls det största problemet utan fördomarna många människor har om oss som inte klarar av arbete. Till och med intresseföreningarna som ska vara ett stöd kan uttrycka sig nedvärderande om oss i deras målgrupp som inte klarar arbete. Det i kombination med Fks otydliga regler om inklusive oro över att bli ofrivilligt kontrollerad av dom gjorde mig galen. Tänk om Fk tyckt att jag varit för aktiv någon viss dag? Jag gillar att röra på mig t ex. Även fast jag inte har sjukersättning för ngn fysisk begränsning så har oron funnits där. Det ledde till en del extra kontakter med dom men det hjälpte bara till viss del.

    Jag fick diagnosen vanföreställningssyndrom (som förenklat är den mildaste formen av psykossjukdom), tvångsvårdades en månad och tvingades äta abilify, dvs antipsykotika medicin. Detta utan att någon tog reda på vad som orsakade symptomen. Ingen frågade.
    Jag vågade inte berätta det heller utan gick med på att vara sjuk (fast jag mådde dåligt av att behöva inta abilify). Jag var orolig över att läkaren skulle bestämma att det bästa för mig var att inte ha ngn sjukersättning alls.

    Jag har aldrig orkat anmäla detta. Det inträffade år 2018.

  4. Jag blev så stressad av försäkringskassans regler så att jag fick symptom på vanföreställningar eftersom jag kände mig förföljd av dom.
    Känns viktigt att det kommer fram hur olika det kan slå mot olika individer när Fk har de regler som de har.

  5. Hej.
    Hur ser prognosen ut för att vi med sjukersättning i nya systemet (efter 2018), ska få ta del i ett ideellt arbete utan begränsningen på 5timmar?
    Är det någon som vet?
    Jag uppskattar svar. 💞

    Jag har mkt begränsade fysiska krafter men det skulle betyda så enormt mkt om jag när/ om jag orkar skulle kunna arbeta ideellt & hjälpa andra som behöver det…
    Det känns mycket orättvist att de som fick sjukersättning före år 2018 kan arbeta ideellt hur mycket de vill, utan att försäkringskassan kan ändra deras sjukersättning, jag vågar knappt göra ngt ideellt alls då försäkringskassan skulle kunna få för sig att jag gör mer än vad jag får.
    De behöver ta bort tids gränsen helt, lika villkor för alla med sjukersättning.

    Det skulle ge mig en högre mening med livet…
    Det skulle höja min livskvalité…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Från Livets möjligheter 2022: Sex berättelser om vilket stöd som anhöriga behöver