Blir det jubel – eller en besvikelse? På måndagen, den 3 mars, avslöjar regeringen innehållet i den utlovade skärpningen av diskrimineringslagen. Klockan 10 håller integrationsminister Erik Ullenhag presskonferens.
– Vi ser mycket allvarligt på att BUP Stockholm har tillämpat olika tvångs- och begränsningsåtgärder utan laga stöd.
Det säger Marie Collberg, inspektör på IVO, som idag riktar allvarlig kritik mot BUP Stockholm.
Svår skolgång för elever i behov av särskilt stöd leder till att mer än varannan förälder tvingas minska arbetstiden. Ännu fler får sämre hälsa och slitningar i relationer.
– Föräldrarna får kämpa oerhört hårt för att skolgången ska fungera, säger Anki Sandberg.
Lärare och rektorer med god kunskap om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är en viktig pusselbit för att förbättra situationen för elever i behov av stöd.
Men även skollagen måste ändras, så att det tydligt framgår att elever har rätt till stöd även över nivån godkänt.
Uppgifter om att moderaterna vill införa 65-årsgräns för personlig assistans har ställt till rabalder. Uppgiften kommer från Assistansanordnarnas chef Per Frykman – men dementeras av Margaretha B Kjellin, moderat ledamot av Riksdagens socialutskott.
Det är dags att lyfta fram personer med kognitiv funktionsnedsättning och rätten till insatser och stöd som är anpassat till den enskildes behov, skriver Jesper Hållen, Törngårdens autismcenter, i denna debattartikel.
Att många brukare förlorar sin kommunala personliga assistans oroar Socialstyrelsen. Analyser visar att 23–27 procent av brukarna förlorar sin kommunala assistans varje år och de flesta får inga andra insatser.
Det har INTE blivit lättare att gå från daglig verksamhet till lönearbete eller praktikplats. Det framgår av Socialstyrelsens lägesrapport 2014 för vården och socialtjänsten.
Kommunernas information till personer med funktionsnedsättningar är bristfällig. Anpassad och lättillgänglig information måste nu prioriteras högre, anser Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen är kritisk till de stora regionala skillnaderna inom habiliteringen för barn och unga. Skillnaderna beror bland annat på regionala prioriteringar och resurstilldelningar.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.