Recension av Operation dödsviktigt – Anna Pellas tredje bok om Funkisfamiljen. Han har gått bort, somnat in, kolat vippen – det finns många vuxenord att gömma döden bakom. Men i Anna Pellas nya bok blåser Vide med sin kompis Eli bort dimridåerna.
KRÖNIKA. Ända sedan min äldsta dotter föddes har döden varit ständigt närvarande i mitt liv. Andningssvårigheterna vid födseln, de efterhand upptäckta hjärnskadorna, epilepsin, infektionerna under småbarnsåren.
Det finns numera en hel del fina skildringar av upplevelsen av att vara förälder till ett barn med många och svåra funktionsnedsättningar. Men få böcker har ett syskonperspektiv. Det är därför glädjande att Libris bokförlag beslutat göra en bokserie för barn i åldern 6-9 år för att belysa hur det är att växa upp med ett syskon som har funktionsnedsättningar.
NY BARNBOK. Vi måste ställa in planerna – igen. Agnes har blivit sjuk – igen.
Det tog mig flera år att hitta sätt att hantera mina känslor över att det sällan blev som vi tänkt. Att vi inte kom i väg på sedan länge bokade resor, att vi med kort varsel fick lämna återbud till kalas och middagar.
”Hur långt ska vi gå?”
Jag tror att det är så han säger.
Vi trängs i ett trångt rum på barnakuten, läkaren, läkarstudenten, assistenten, du och jag.
Ända sedan mina barn var små har jag saknat en barnbok som de kan känna igen sig i. Därför var jag helt enkelt tvungen att anta utmaningen – att försöka skriva boken själv.
Boken ”När du ler stannar tiden” om dottern Agnes fick programledaren Anja Kontor från ”När livet vänder” att höra av sig och på onsdag den 4 april sänder SVT ett halvtimmesprogram om Anna Pella och hennes familj.
När Föräldrakrafts reporter Anna Pella fick en dotter med en svår hjärnskada undrade hon om någon annan förälder varit med om något liknande och överlevt.
För två år sedan satte hon sig ned och började sammanställa de dagboksanteckningar hon skrivit genom åren. Resultatet blev boken ”När du ler stannar tiden” som kommer ut den 7 mars.
Blunda och tänk tillbaka på de där sekunderna när du fick ditt barns diagnos. Och när du i nästa steg, utan förvarning, kastades in en värld med oändligt många kontakter som du skulle försöka samordna och koordinera. Vilket stöd hade du behövt då?