Annas dröm snart verklighet: Funkisfamiljen blir teater

Anna Pellas böcker om Funkisfamiljen har blivit en stor succé. En femte bok är på gång, samtidigt som delar ur de olika böckerna nu omarbetas till teater av Torgteatern. Barn, både med och utan funktionsnedsättning, får vara med i skapandet.

HejaOIika bad Anna Pella att svara på nio frågor om teatersatsningen – och om hur livet för henne själv förändrats när egna familjelivet snabbt förvandlats till både böcker och scenkonst.

Hur uppkom teaterplanerna för Funkisfamiljen?

– Det har varit en dröm från början att karaktärerna i böckerna ska få liv, och jag har fått meddelande från olika familjer att deras barn leker att de är Mio, Vide och Tintin [syskonen i bokserien]. Så när en regissör ringde mig efter att jag varit med i Nyhetsmorgon för två år sedan blev jag så sjukt glad.

– Processen för teatern att söka pengar har dock gått väldigt trögt, så jag kontaktade själv FUB och RBU förra året för att se om de kunde tänka sig att bidra. De ville gärna vara med, men för att det skulle gå i lås behövdes ytterligare minst en bidragsgivare. Därför blev jag så glad när Folke Bernadottes stiftelse ringde förra veckan och sa att de vill stötta teaterprojektet, som nu kommer att kunna ha premiär hösten 2022.

Vad blir det för föreställning?

– Torgteatern har börjat skissa på upplägget, och som det ser ut nu så kommer man att känna igen flera händelser från de olika böckerna, även om huvudbudskapet kommer kretsa kring om hur vi bemöter varandra, det vill säga det som första boken ”Operation slutstirrat” handlar om.

Barn ska vara medaktörer, vad innebär det?

– Torgteatern vill involvera barn både med och utan erfarenhet av funktionsnedsättning i skapandeprocessen. De håller just nu på att planera för detta och kommer att lägga ut information på sin hemsida så småningom. De har jobbat så i andra projekt och denna gång kommer de också få stöd av Ann-Marie Stenhammar, som drivit projektet opratat.se där barn varit medforskare och experter.

Vilka hoppas du ska se teatern?

– Det hade varit lätt att svara ”alla” på den frågan. Först och främst är det ju lågstadieelever runt om landet, som kanske sällan möter barn med svåra funktionsnedsättningar. I dessa klasser finns ju också ett och annat syskon, som förhoppningsvis blir stärkta av att en teaterföreställning ger igenkänning.

– Jag hoppas självklart också att föreställningen ska nå alla funkisfamiljer i Sverige, och att den ska spelas i särskolan.

Vad hoppas du att föreställningen ska betyda?

– Jag hoppas att den ska leda till att eleverna känner att de får veta mer om hur det kan vara i en funkisfamilj, och att den kunskapen gör att de inte samlar på sig fördomar under sin uppväxt. Att de på riktigt förstår att olikheter är bra, men att bara för att man är olika betyder det inte att man inte har saker gemensamt. Så på sikt ett bättre samhälle!

Hur känns det att vara familjen som både blir böcker och nu teater?

– Det känns lite som att karaktärerna har fått ett eget liv ju fler böcker som kommit ut. Mio, Vide och Tintin har ju till exempel stannat i lågstadieåldern medan mina egna barn nu är 13, 15 och 18. När första boken kom tyckte vi alla att det var roligt att titta på illustrationerna och jämföra dem med hur vi såg ut, vem som var mest lik sin karaktär och så, men nu är olikheterna så stora.

Vilken betydelse har all uppmärksamhet kring Funkisfamiljen?

– Åh, det vågar jag inte säga så mycket om. Jag får många brev från funkisfamiljer som säger att böckerna betytt mycket för dem, och jag får ofta höra att mina föreläsningar är uppskattade. Men min dröm, att världen ska bli en bättre plats för våra familjer, är inte uppnådd på långa vägar. Det finns mycket kvar att göra.

Vad har Dramatenföreställningen betytt?

– Det var en stor ära att få stå på Dramatens lilla scen och berätta Agnes historia. Det var förstås väldigt nervöst men jag kände mig snabbt trygg med alla dessa proffs runt om, och hur varsamma de var med min berättelse.

– Det är roligt att se att den fortfarande delas, och den har flera tusen visningar. Den kommer att sändas på Sveriges Radio också, men jag vet inte när.

Vad mer har du på gång för Funkisfamiljen?

– Massor! Jag har en stor hemlis på gång tillsammans med Hugos Stiftelse till hösten, men vad det är får jag nog återkomma med.

– Jag skriver också på bok nummer fem i serien just nu, som kommer att komma ut i januari 2022. Den ska handla om barnens tankar om framtiden, vad som händer med Mio när mamma och pappa inte finns längre.

– Jag har också en idé om att skapa en funkisflagga, jag tycker att det saknas en gemensam symbol likt den som HBTQ-rörelsen har. Men just nu ser jag närmast fram emot att processen med teaterföreställningen äntligen kan sparka igång.