Personlig assistans har sedan 1 januari 1994 inneburit en stor förbättring för många personer med omfattande funktionsnedsättningar. Det har gjort det möjligt för många att bestämma hur man vill ha hjälp och av vem. Personlig assistans gör det möjligt att leva sitt liv på det sätt som man vill. Assistansen regleras i LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, och i socialförsäkringsbalken.
Nu blir det fritt fram för fyrbent assistans i Göteborg. Den lokala ordningsstadgan ändras för att det ska bli enklare att använda assistanshundar.
– Ett litet men mycket glädjande beslut för de som behöver assistanshundar för att få vardagen att fungera, säger David Lega.
Almedalsveckan på Gotland är igång och båten till Visby slussar politiker, journalister och ivriga lobbyister som alla vill ta del av de många seminarier och mingel som utlovas.
Idag söndag startar Föräldrakraft rapporteringen med en intervju med Anna Odell.
Problem har hopat sig hos Socialstyrelsen sedan nya regler om tillståndsplikt för personlig assistans införts.
* Socialstyrelsen och assistansbranschen är oense om vilka regler som ska gälla.
* Hundratals handlingar som kan innehålla rena affärshemligheter har begärts ut.
* Antalet ansökningar blev dessutom långt fler än väntat, och de flesta måste nu kompletteras.
Många barn nekas personlig assistans av kommuner och Försäkringkassan trots att de har rätt till det. Vartannat överklagande genom Assistansia har lett till att barnet fått bifall i högre instans. – Myndigheterna gör ofta felaktiga bedömningar, säger chefsjurist Christian Källström.
Nya kompetenskrav begränsar valfriheten inom personlig assistans, varnar Cecilia Blanck, verksamhetschef för Föreningen JAG, i denna debattartikel. ”Förstör inte den väl fungerande assistansen”, uppmanar hon.
Enklare, snabbare och säkrare. Erik Ljungberg i Göteborg skapade ett datorprogram för att förenkla administrationen av sin egen personlig assistans. Nu har det fått tusentals användare.
Efter lång kamp får en flicka med utvecklingsstörning rätt till personlig assistans. – Familjen är jättelättad. Det har varit en mycket osäker tillvaro för dem, säger Joakim Malm, ombud för familjen och jurist i Örebro.
Hemma hos familjen Bretan är det solklart vad som är assistenternas arbetsutrymmen respektive familjens privata tillflykt. Och relationen med assistenterna är numera renodlat professionell. Föräldrakraft träffar mamma AnnCharlotte Bretan och dottern Anna, som har flerfunktionshinder och dygnet runt-assistans.
För AnnCharlotte, liksom för många andra föräldrar, var det som att kasta sig in i en ny värld när det stod klart att hennes dotter hade grava funktionsnedsättningar. Familjen var samtidigt indragen i en juridisk process som rörde förlossningen.
Att som personlig assistent komma till en skola innebär ett möte med en annan personalkategori.
– Som assistent tillhör du inte skolans arbetslag, och det kan få en del konsekvenser, säger Christel Malmström, vars cp-skadade son gick bort för några år sedan.
Bland annat handlar det om när assistenten bör förbereda eleven inför rast respektive lektion.
– Ska man gå tidigare från lektionen för att byta kläder och kanske blöjor för att sedan hinna ha rast? Assistenten till min pojke gick alltid innan lektionen var slut, och gick in när rasten var slut, och tog då även av nästa lektionstid. Det fungerade för oss. Men det är just sådant som man måste prata om och komma överens om med alla inblandade, säger Christel.
Eleverna behöver leken
En utgångspunkt tycker hon är att komma ihåg att de här eleverna behöver leken och det sociala umgänget minst lika mycket som andra elever.
– Det gäller att inte prioritera bort det sociala i skolan. Barnet förlorar så mycket av det sociala ändå – det ska på habiliteringsbesök, prova ut hjälpmedel med mera. Det gäller att man inte skärmar av sitt barn med assistenter.
Christels pojke Jesper fick egen lärare i trean, samtidigt som han inkluderades i den vanliga skolan. Hon minns hur mycket det betytt för Jesper, och även hans klasskamrater, att han fick chansen att visa att han vara riktigt bra på någonting, i hans fall matematik.
– Det är viktigt att få vara bäst i någonting. Jesper fick ett mattetal när han gick i trean som bara en elev i sexan hade klarat. Alla andra tyckte att det var så häftigt att Jesper klarade det. Än idag får jag höra från kompisar som gick i hans klass att han var superbra i matte, säger Christel.
Vitt begrepp av inkludering
Cornelia Sobek, akademisk utvecklingspsykolog med inriktning på barns utveckling och föräldraskap, vill se ett vidare perspektiv för inkludering.
– Det viktigaste man kan bidra med är att skapa en känsla och upplevelse av gemenskap hos barnet man arbetar med. Barn kan vara delaktiga på olika sätt, det handlar både om samvaro och samspel och att kunna dela upplevelser och känslor med sina klasskamrater och lärare. Barn är nyfikna, säger hon.
Låt klasskompisar prova hjälpmedlen, ta initiativ åt barn som inte kan tala eller kommunicera med hjälp av alternativ kommunikation och fråga de andra vad de leker och om ”jag” får vara med.
– Ta vara på rasterna, det är då det roliga händer! Låt klasskompisarna köra fort med rullstolen, det känns säkert mest pirrigt i assistentens mage, och som assistent ska man naturligtvis ha koll men inte övervaka. Man kan hjälpa barnet att hoppa med de andra kring midsommarstången, men ibland kanske det räcker att befinna sig mitt bland hoppande klasskompisar för att känna sig delaktig och uppleva gemenskap, säger hon.
– Jesper var ofta målvakt i innebandy. Alla ville ha honom i sitt lag, för han täckte nästan hela målet. Han var verkligen delaktig, säger Christel.
Kan avstå assistans
Även om ett barn har rätt till assistans så måste inte föräldrarna använda sig av den.
– Föräldrar kan välja att inte ha assistens i skolan, bland annat för att tvinga fram engagemang hos skolans personal. Inte omöjligt att man väljer att testa båda varianterna, säger Cornelia Sobek.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.