Allt om budget 2026: Få ljuspunkter – ”katastrof” för assistans

Försämringen av assistansersättningen fortsätter 2026. Men detta är bara en av många besvikelser i regeringens budgetproposition.

Bland ljuspunkterna finns avskaffad funkisskatt, men i övrigt lyser en lång rad viktiga åtgärder med sin frånvaro.

För LSS, lagen om stöd och service, väntar ett nytt svårt år, eftersom regeringen urholkar de generella statsbidragen till kommunerna.

Budgetpropositionen för 2026 i sammandrag

Funktionsrätt Sverige kommenterar budgeten

Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson intervjuades av Valter Bengtsson, HejaOlika.se, den 29 september 2025 om budgetpropositionen för 2026.

”Djupt omoraliskt spara på personer med funktionsnedsättning”

Malin Ekman Aldéns avslutningsanförande på konferensen Funktionshinder i tiden den 10 oktober 2025. Malin är generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, och deltog i en panel med kommunpolitiker, Anna Thomsson (SKR) och Karin Flyckt (Socialstyrelsen).

Budget som brister i inkludering

FN:s expertkommitté för funktionsrättskonventionen har uppmanat Sverige att vidta en rad åtgärder mot bland annat institutionalisering och för ökad inkludering, men knappast något av detta syns i budgeten.

”Sverige har fått skarp kritik från FN för brister i genomförandet av funktionsrättskonventionen. Regeringen säger att detta tas på allvar, men budgeten visar inte att orden omsätts i handling”, påpekar DHR i ett uttalande.

Funktionsrätt Sverige uttrycker oro över de generella effekterna av regeringens bidragsreform med bidragstak, aktivitetskrav i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till välfärden.

– Här saknar vi ett övergripande rättighetsperspektiv. Vi befarar att aktivitetskravet riskerar att leda till ökad utsatthet och psykisk ohälsa snarare än att föra människor närmare arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland mottagare av försörjningsstöd, och många stängs ute från samhällsgemenskap, vård och arbetsliv på grund av otillräckligt stöd eller bristande tillgänglighet, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Assistansersättningen höjs 1,5 procent

Regeringen höjer schablonbeloppet för assistansersättningen med 1,5 procent 2026.

Det är en stor besvikelse för assistansanvändare och anordnare som hoppats på en betydligt större höjning, och dessutom en indexering.

Schablonbeloppet för assistansersättningen blir därmed 347,70 kronor per timme, en höjning med 5 kronor och 10 öre.

Webbinarium om ”assistanssveket” den 30 september 2025

Webbinarium 6 oktober: Kommer politikerna att rädda assistansen?

”Undersöker indexering”

Regeringen skriver att man ”undersöker införandet av en indexering av schablonbeloppet i syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare”.

När det gäller assistansersättningen och lönebidraget hade regeringen inte velat avslöja något i förväg. Regeringens tystnad hade tolkats som negativ. När budgeten släpptes klockan 8 på måndagsmorgonen blev det ändå en chock.

Chock hos assistansanvändare och anordnare

– Vi är chockade och besvikna. Detta räcker inte löneökningarna på arbetsmarknaden, säger Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG.

– Nu kommer det bli ännu svårare för assistansberättigade att hitta bra personer att anlita som assistenter. Och ännu svårare att behålla dem vi redan har. Hur ska vi kunna få en bra assistans när regeringen drar undan mattan under fötterna på oss på detta sätt? Vart tog insikten om det kritiska i situationen från förra året vägen? Och var är den indexering som regeringen då lovade oss? frågar Cecilia Blanck.

IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, konstaterar att uppräkningen blir en reell sänkning av assistansersättningen, eftersom de ökade kostnaderna inte täcks. ”Detta är katastrof för den seriösa personliga assistansens överlevnad”, skriver Sophie Karlsson, ordförande, i en kommentar.

Även STIL har publicerat ett uttalande, där man betecknar regeringens budget som ett svek. ”Vi kräver att regeringen gör om och gör rätt. Samtidigt vill vi ha besked från oppositionen: hur tänker ni säkra assistansens framtid? Det kommer att vara avgörande inför valet nästa år”, skriver Jonas Franksson, ordförande för STIL.

Fremia: En katastrof

Henrik Petrén, arbetstgivarorganisationen Fremia, menar att den låga höjningen är ett enormt svek.

– En fullständig katastrof. Det är det mest balanserade jag kan säga. Det är svårt att hitta ord, men det är en riktig käftsmäll för alla våra medlemsföretag som kämpat med ökade krav på kontroller, ökade löner och att försöka arbeta med kvalitet.

– Man måste fråga sig; vad vill regeringen uppnå? Inser man inte att man öppnar fältet fritt för oseriös verksamhet, när man svälter ut de seriösa assistansanordnarna?

– Nu måste vi samla ihop oss, och noga prata igenom läget som vi står inför. Våra medlemmar kommer alla att behöva titta på vilka krisåtgärder man kan göra och om man överhuvudtaget klarar av situationen, säger Henrik Petrén.

Den låga höjningen kom helt utan förvarning, särskilt med tanke på att lönerna väntas gå upp med minst det dubbla 2026.

– Både vi assistansanordnare och funktionsrättsrörelsen har gjort ett enormt jobb under flera år, vilket förra året ledde fram till ett löfte om indexering. Då kändes som att regeringen äntligen hade förstått. Därför är det en dubbel besvikelse idag, dels för att den låga uppräkningen blir en ytterligare nedskärning, dels för att regeringen har mage att strunta i löftet om indexering 2026, säger Henrik Petrén.

Vårdföretagarna: Vi ska uppvakta regeringen

Branschorganisationen Vårdföretagarna är också mycket kritiska till den låga uppräkningen:

”Nu blir det ännu svårare för seriösa aktörer med kollektivavtal att bedriva personlig assistans. Från Vårdföretagarnas sida kommer vi fortsätta uppvakta regeringen med detta budskap: Om man vill att det ska vara möjligt för seriösa aktörer med kollektivavtal att bedriva personlig assistans måste ersättningen räknas upp i takt med löne- och kostnadsutvecklingen i samhället”, skriver man i ett uttalande.

LÄS ÄVEN:
2024: ”Indexering ska införas” → 2025: ”Inte vi som lovat” 

Behovsbedömningar ska ses över före förstatligande

Regeringen skriver i budgeten att man vill se över förutsättningarna och regelverket för rätten till assistans innan ett förstatligande av huvudmannaskapet.

Man skriver också att man före ett förstatligande vill göra en översyn av ersättningens struktur, för att motverka felaktiga utbetalningar.

– Vi tycker att det är bra att vänta med en huvudmannaskapsförändring tills behovsbedömningarna rättats till. Men det ställer nu krav på kommunerna att sköta sin del av ansvaret på ett bra sätt så länge de har kvar det, kommenterar Cecilia Blanck, JAG.

– Vi hoppas att den kommande översynen av ersättningens struktur handlar om att ändra systemet med de orimliga återkraven som drabbar både enskilda och anordnare. Det är verkligen angeläget och bråttom, säger Cecilia Blanck.

DHR: Vi är osynliggjorda

Även inom funktionsrättsrörelsen utanför assistansvärlden är bitterheten stor idag.

– Efter otaliga dialogmöten under mandatperioden med nyckelpersoner i regeringen fanns förväntningar på konkreta förbättringar, men i budgeten syns de fortfarande inte. Vi är i praktiken osynliggjorda, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR – Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet, i ett pressmeddelande.

– Regeringens egen beskrivning, ”en budget för hårt arbetande människor”, är talande, då skatten på arbete och pension sänks med 21,4 miljarder per år. Alla de människor som går på sjuk- och aktivitetsersättning får nöja sig med 0,46 miljarder per år de kommande tre åren.

– Sverige har fått skarp kritik från FN för brister i genomförandet av funktionsrättskonventionen. Regeringen säger att detta tas på allvar, men budgeten visar inte att orden omsätts i handling.

Lönebidraget höjs inte: ”Förvånande”

Lönebidraget höjs inte alls 2026, vilket är en av de största besvikelserna i budgeten.

Lönebidraget har urholkats under lång tid, och Arbetsförmedlingen vill se en höjning av taket på minst 25 procent, och därefter en indexering. Med ett stärkt lönebidrag skulle många fler personer med funktionsnedsättning kunna få arbete, anser både Arbetsförmedlingen och funktionsrättsrörelsen. Regeringen verkar inte ha lyssnat på detta, utan lönebidragstaket blir oförändrat även 2026.

Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, är förvånad över att regeringen inte satsar på jobb för personer med funktionsnedsättning.

– Funktionsrättsrörelsen har många konkreta förslag (se även 73-punktsprogrammet) på hur regeringen kan arbeta för en mer inkluderande arbetsmarknad. En satsning i enlighet med arbetslinjen som vi saknar är ett tydligt höjt lönebidrag, och därefter årlig uppräkning med prisökningarna. Det skulle göra stor skillnad för många arbetsgivare och skulle innebära att många personer med funktionsnedsättningar skulle kunna få ett jobb. En höjning av lönebidraget är något som även regeringens expertmyndighet Arbetsförmedlingen och arbetsgivarorganisationen Fremia förespråkar, säger Nicklas Mårtensson.

Även arbetsgivarorganisationen Fremia är mycket besviken över att lönebidraget inte räknas upp. Se vår intervju med Patrik Schröder på Fremia:

Större möjligheter till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier

Möjligheterna att ha vilande aktivitetsersättning vid studier utökas från 6 till 12 månader.

Regeringen vill också göra det möjligt att ha partiellt vilande sjukersättning och aktivitetsersättning motsvarande den omfattning i vilken studierna bedrivs. Man ska alltså kunna studera på deltid med ersättningen vilande. Idag kan man bara ha helt vilande ersättning, oavsett studietakt.

Antalet försäkrade som studerar med vilande sjuk- och aktivitetsersättning bedöms öka med ca 300 personer per år. Antalet försäkrade som använder prövotid för studier med aktivitetsersättning bedöms också öka med ca 300 personer per år.

Dessa ändringar föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

Funkisskatten avskaffas 2026

Funkisskatten avskaffas den 1 januari 20626. Det är en av de stora positiva nyheterna i regeringens budgetproposition. Enligt regeringens egna uttalanden avskaffas funkisskatten helt, alltså även den funkisskatt som är kopplad till tidigare jobbskatteaavdrag.

Uppdatering:
Regeringens proposition 16 oktober 2025 om funkisskatten

Så mycket sänks skatten vid olika nivåer inom sjuk- och aktivitetsersättning

Om tabellen ovan: Ersättningsnivåerna är baserade på gällande regler och förväntat prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor). Skattesänkningen är beräknad baserat på prisbasbeloppet 2026 och kommunalskattesatserna för 2025. Den föreslagna utformningen innebär att underlaget för skattereduktionen bestäms av storleken på sjuk – och aktivitetsersättning och befintligt grundavdrag. Grundavdragets nivå beror dock på storleken på den fast – ställda förvärvsinkomsten vilket innebär att andra förvärvsinkomster än sjuk – och aktivitetsersättning kan påverka storleken på skattereduktionen. I tabellen antas övriga förvärvsinkomster vara 0.

”Rättvis skattesänkning, men ersättningen släpar efter”

Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, välkomnar att regeringen tar bort den högre skattesats som personer med sjuk- och aktivitetsersättning har betalat jämfört med de som har arbetsinkomst eller ålderspension.

– Det är rättvist och något vi inom funktionsrättrörelsen har jobbat för länge. Tyvärr så räknas beloppet på denna ersättning bara upp 0,7 procent vid årsskiftet. Det ska jämföras med inflationen på drygt två procent och med löneökningarna där löneavtalet ligger på 3,4 procent.

– Ersättningarna fortsätter därför att släpa efter kostnaderna i samhället och jämfört med de som har arbetsinkomst eller ålderspension. Detta går tvärtemot regeringens mål med funktionsrättspolitiken där de vill uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i samhället, säger Nicklas Mårtensson.

Sjuk- och aktivitetsersättning höjs endast 0,7 procent

Det blir ingen extra höjning för personer, som på grund av sjukdom och livslånga funktionsnedsättningar inte kan arbeta, har sjuk- och aktivitetsersättningen. 2026 blir det bara den automatiska höjning som sker i takt med prisbasbeloppet (vilket ger 0,7 procent höjning).

Det blir inte heller någon höjning 2026 av taket för bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Bostadstillägget har legat helt stilla i flera år.

LÄS ÄVEN:
Bidrag och ersättningar 2026
Så ska bidragen minska 2026–2027

Statsbidrag till råd och stöd enligt LSS avskaffas

Regeringen stoppar statsbidraget till regionerna för insatsen Råd och Stöd enligt LSS. Statsbidraget har funnits sedan LSS infördes 1994. Statsbidraget har på sistone legat på 94,5 miljoner kronor.

Regeringen planerar nu att använda pengaran från Råd och Stöd för att finansiera dels Nationellt kompetenscentrum för funktionsnedsättning och autism (12 mkr), dels personligt ombud (83 mkr). ”Båda är viktiga insatser för personer med funktionsnedsättning och innebär avlastning och stöd för regionerna”, skriver regeringen.

Regeringen motiverar indragningen av stödet till råd och stöd med att ”uppföljningen av statsbidraget visar på bristande träffsäkerhet när majoriteten av statsbidraget används för dem som tillhör grupp 1 i LSS personkrets och att cirka 40 procent av statsbidraget används för Råd och Stödinsatser enligt HSL”.

Kompetenslyft kommer inom LSS

Enligt budgetpropositionen planerar regeringen att utvidga Äldreomsorgslyftet, så att det innefattar även LSS-verksamhet:

”För att öka kompetensen och höja kvaliteten i omsorgen föreslår regeringen att Äldreomsorgslyftet förlängs till år 2027 och utvidgas så att personal i LSS-verksamhet får en motsvarande möjlighet till kompetensutveckling på arbetstid.”

(Några extra pengar tycks detta dock inte innebära, utan det handlar helt enkelt om att anslaget ska räcka till för både äldreomsorg och LSS.)

– FUB välkomnar att även personal i LSS-verksamhet ska få möjlighet till kompetensutveckling på arbetstid. Kompetensen bland personal inom LSS behöver höjas avsevärt. Det borde vara självklart att personalen har en adekvat utbildning. Man arbetar med människor som behöver stöd och omsorg. När kompetensen inte finns där drabbas personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) hårt, säger Anders Lago, förbundsordförande hos Riksförbundet FUB.

FUB har i dagarna publicerat en ny rapport kallad ”Brister och möjligheter i LSS-bostad” som visar att det finns stora problem otillräcklig bemanning och bristande kompetens bland personalen.

– Rapporten understryker behovet av ett statligt LSS-lyft. Den visar vikten av att det blir en långsiktig satsning. Det krävs tid för att lösa ett så eftersatt område. Satsningen i budgetpropositionen sträcker sig enbart till år 2027. Det är ett för kort tidsspann för att komma till rätta med den allvarliga kompetensbristen, säger Anders Lago.

– Det finns flera områden där kompetensutveckling är nödvändig; Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, bemötande och vad det innebär att ge stöd enligt LSS är några exempel, säger Anders Lago.

– FUB och Inre Ringen har arbetat för ett LSS-lyft i många år och ser fram emot att få komma med synpunkter och idéer när förslaget ska bli verklighet, säger Elin Vesterlund, ordförande för Inre Ringen Sverige.

Personligt ombud får ökade statsbidrag

Statsbidrag till insatsen personligt ombud ska ökas med 83 miljoner kronor. Höjningen görs bland annat för att öka antalet ombud och motivera fler kommuner att anställa personliga ombud.

Personligt ombud är ett individuellt stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning.  Personligt ombud skapar möjlighet att förbättra livsvillkoren och öka delaktigheten i samhället för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har konstaterat att ombuden har haft stor betydelse för klienterna. Det stöd som personligt ombud ger till personer med psykiska funktionsnedsättningar bidrar bland annat till att sociala och psykiska problem förebyggs genom tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Insatsen innebär även en avlastning för regionernas psykiatri.

Utökade möjlighet till VAB

På söndagen kunde HejaOlika rapportera att möjligheten till VAB (tillfällig föräldrapenning) utökas för funkisföräldrar.

– Mycket glädjande att föräldrar till barn med funktionsnedsättning får en utökad möjlighet till VAB-ersättning, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Det kommer att underlätta för många föräldrar i kontakten med socialtjänst och skola. Det är en välbehövlig satsning som gör det lättare för många som idag upplever ett problem att få vardagen att gå ihop. Familjer upplever detta som stressande, ohanterbart med en mängd olika kontakter och vissa föräldrar behöver gå ned i arbetstid för att kunna stötta sitt barn. Detta kommer att underlätta och göra en stor skillnad för vissa familjer, säger Nicklas Mårtensson.

Mer flexibel avlösarservice enligt LSS

Den 1 juli 2026 vill regeringen ändra LSS så att avlösarservice ska kunna utföras även utanför hemmet. Syftet är däremot inte att öka omfattningen av avlösarservice.

Ny samordnare för funktionshinderpolitiken

Trots omfattande budgetkritik från funktionsrättsrörelsen hoppas regeringen kunna ge ny skjuts åt funktionshinderpolitiken 2026. Det ska ske genom att en ny nationell samordnare utses.

– Rollen som samordnare har ännu inte fått någon exakt utformning, men uppgiften är finansierad i den nya budgeten, sa statssekreterare Minna Ljunggren på konferensen Funktionshinder i tiden den 9 oktober 2025.

Försämrat högkostnadsskydd för mediciner behålls

Många har krävt att regeringen ska backa från det kraftigt försämrade högkostnadsskyddet för medicin som genomfördes 1 juli 2025, men så blir det inte om regeringen får igenom sin budget.

Statsbidrag till kommuner och regioner urholkas

Regeringens budgetproposition för 2026 innehåller enbart riktade bidrag till kommuner och regioner. Det innebär att detaljstyrningen ökar, och det långsiktiga perspektivet saknas, heter det i ett uttalande från SKR, Sveriges kommuner och regioner.

– Det är inte en välfärdsbudget. Det är ej valbudget med ovanligt stort reformutrymme, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Statsbidragen till kommuner och regioner är uppdelade på ett antal riktade statsbidrag. Här finns ingen ökning av de generella statsbidragen. Det innebär att statsbidragen urholkas då de inte räknas upp med pris-, löne- och demografiutvecklingen.

SKR är även kritiska till regeringens ”reformstorm” av förslag för skolan, eftersom det finns oklarheter kring både utformning och finansiering.

Gör om stödet i skolan

Regeringen har flaggat för att man vill göra om stödsystemen i skolan, och bland annat ta bort dagens särskilda stöd och anpassningar.

Budgetpropositionen för 2026 i sammandrag

I tabellen nedan har vi sammanställt den information som finns om statsbudgeten för 2026 och som berör personer med funktionsnedsättning. Saknar du något i sammanställningen? Mejla tips och synpunkter till valter.bengtsson@faktapress.se