Återkrav kan skärpas 2028 – ersättning kan hållas inne

Kraftigt skärpta regler för återbetalning inom socialförsäkringen har skickats på remiss av regeringen.

Personer med funktionsnedsättningar väntas drabbas extra hårt, och kan få akuta försörjningsproblem.

Utredaren varnar för risken att människor inte vågar ansöka om ersättning, av rädsla för att göra fel och få återkrav.

Experten: En mycket olycklig utveckling

– Förslagen är ytterligare ett steg mot den mer repressiva inställning som lagstiftaren nuförtiden har i relation till enskilda individer, säger Josefin Mikaelsson, jurist på Altius advokatbyrå och expert på återkravsärenden.

Hon anser att en i det närmaste strikt återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar ”ytterligare förskjuter ansvaret för felaktiga utbetalningar till den enskilde även i de fall där det är myndigheten som har orsakat felet”.

– Det är en mycket olycklig utveckling som ger Försäkringskassan möjlighet att slarva med sina egna beviljandebeslut på den enskildes bekostnad, säger Josefin Mikaelsson.

Hon betonar samtidigt att detta än så länge ”bara” är utredningsförslag, och att det är osäkert om regeringen kommer att gå vidare med lagstiftning.

– Om man har synpunkter på det som utredningen föreslår och som man vill att lagstiftaren ska beakta är det viktigt att göra sin röst hörd. Ett sätt att göra det är att lämna remissvar på utredningen, säger Josefin Mikaelsson.

Det är fritt fram för vem som helst att lämna in ett remissvar senast 22 januari 2027. Här finns regeringens information om remissen. Läs även HejaOlikas artikel om att skriva remissvar.

– Man kan förstås också kontakta riksdagsledamöterna direkt, säger Josefin Mikaelsson.

Josefin Mikaelsson betonar också vikten av att begära omprövning av beslut om minskning eller indragning av en insats, samt att överklaga för att få beslut prövade i domstol:

– Om man kan bör man på ett så tidigt stadium som möjligt, helst redan innan myndigheten fattar sitt beslut, ta hjälp av en jurist eller advokat för att öka förutsättningarna för en fullständig utredning och för att beslutet ska blir så välgrundat och korrekt som möjligt.

Nytt system för återbetalning inom socialförsäkringen

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2028. Regeringen skickade ut remissen den 7 oktober 2026 och remissvar ska vara inne senast 22 januari 2027.

Förslagen finns i SOU 2026:39, Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen, som överlämnades till regeringen 17 juni 2026.

• Bland förslagen finns ”strikt återbetalningsskyldighet” som innebär att återkrav ska ställas även när personen varit i god tro. Återbetalning ska ske ”oavsett om den enskilde har insett, eller borde ha insett, att utbetalningen var felaktig”.
• I vissa fall ska eftergift (sänkning av återkrav) inte ens få prövas.
• Inom assistansersättning och bostadstillägg vid sjuk- och aktivitetsersättning bedöms eftergift kapas med hälften.
• Försäkringskassan ska även kunna hålla inne ersättningar och bidrag, redan innan återkrav är beslutet. Det här ska ske genom återkrav ”kvittas” mot löpande utbetalningar av ersättningar.
• Någon prövning av betalningsförmågan krävs inte för innehållandet, och ingen bestämd maximal tidsgräns föreslås. För den som är beroende av ersättningen kan detta ge akuta försörjningsproblem.

LÄS ÄVEN:
Den 1 juli 2026 infördes sanktionsavgift och bidragsspärr för många bidrag och stöd

Utredaren: Risk att man inte vågar söka stöd

Sammantaget skulle förslagen kunna leda till att personer som har svårt att hantera myndighetskontakter och ändringsanmälningar både kan få återkrav, förlora möjligheten till eftergift och få en löpande ersättning innehållen.

Tanken är att hårdare regler ska öka viljan att lämna korrekta uppgifter och anmäla ändrade förhållanden, men utredningen varnar även för ”att vissa individer avstår från att söka ersättning som de har rätt till, av rädsla för att göra fel och senare drabbas av återkrav”.

LÄS ÄVEN:
Trots att Maria fick rätt i domstol – Försäkringskassan ändrar inte hårda linjen

Rättshjälpfrågor tas inte upp

Utredningen tar inte upp frågor om rättshjälp eller juridiskt stöd för den som får återkrav, trots de kraftigt ökade riskerna för enskilda.

Samtidigt tycks en tidigare utrednings förslag om förbättrad rättshjälp ha kört fast i regeringskansliet. I november 2025 föreslogs stärkt rättshjälp i utredningen Rättssäkerhetens pris, men regeringen har inte gått vidare med dessa förslag.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassan – svårt att göra rätt

Utredningen tar inte upp Riksrevisionens rapport om svårigheten att anmäla ändrade förhållanden.

Riksrevisionen kritiserade i februari 2026 Försäkringskassan för att det är svårt att anmäla ändringar och oklart vad som ska anmälas. Dessa brister ökar risken för felaktiga utbetalningar och återkrav. Riksrevisionen har rekommenderat lagändringar.

Utredningen duckar frågan om hur skärpta återkrav motiveras när Riksrevisionen samtidigt konstaterar att myndigheterna inte gör det tillräckligt tydligt vad den enskilde måste anmäla.

(Regeringen har i juni 2026 besvarat Riksrevisionens granskningsrapport med att redan vidtagna åtgärder räcker och att inga ytterligare åtgärder behövs.)

LÄS ÄVEN:
Riksrevisionen: För svårt att anmäla ändringar hos Försäkringskassan
”Försäkringskassan jagar fusk – men gör det svårt att göra rätt”

Motstridiga uppgifter om felaktiga utbetalningar

I regeringens pressmeddelande sa socialförsäkringsminister Anna Tenje att ”det är viktigt för legitimiteten för våra välfärdssystem att hårt arbetande människor vet att deras skattepengar går till människor som är i behov av och har rätt till dem.

Hon betonade samtidigt att ”enskilda ska inte drabbas av orimliga konsekvenser”.

Pressmeddelandet påstod även att det varje år betalas ut 15–20 miljarder kronor felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms bero på avsiktliga fel.

Utredningen belägger inte dessa uppgifter, utan redovisar istället cirka 2,5 miljarder kronor i upptäckta felaktiga utbetalningar hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under 2024.

LÄS ÄVEN:
”Uppblåsta siffror får assistansanvändare att framstå som fuskare”

”Särskilt betungande i utsatta livssituationer”

Utredningen säger inte heller något om att enskilda inte ska drabbas av orimliga konsekvenser.

Utredningen innehåller skyddsregler men redovisar samtidigt tydliga risker för negativa konsekvenser, särskilt för utsatta personer.

Utredningen skriver att förslagen ”innebär ett ökat ansvar för den enskilde och ställer därmed högre krav på både administrativ och ekonomisk förmåga, med risk för att konsekvenserna blir särskilt betungande för personer i utsatta livssituationer”.

Mera fakta om utredningens förslag

1. Återbetalningsskyldighet även när personen varit i god tro.

Strikt återbetalningsskyldighet föreslås: det ska räcka att ersättningen betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Personen kan alltså bli återbetalningsskyldig även när felet beror på myndigheten och personen inte rimligen kunnat upptäcka det. God tro kan fortfarande tala för eftergift, men skyddar inte längre i sig mot återbetalningsskyldighet.

2. Eftergift ska i vissa fall inte ens få prövas

Om felutbetalningen beror på oriktiga uppgifter eller utebliven uppgift eller ändringsanmälan ska myndigheten som huvudregel inte få pröva om skulden kan efterskänkas. Då kan även en person med mycket svag ekonomi få ett återkrav. Undantag finns om personen inte skäligen borde ha förstått vad som krävdes eller om det finns synnerliga skäl. Den enskilde behöver visa att undantaget är tillämpligt. Detta kan vara särskilt betungande vid nedsatt kognitiv eller administrativ förmåga.

3. Betydligt färre eftergifter inom stöd som berör personer med funktionsnedsättning

Utredningen beräknar att antalet ärenden med beviljad eftergift kan ungefär halveras inom assistansersättning och bostadstillägg till aktivitets- och sjukersättning. Det innebär att fler kan bli kvar med skulder. Utredningen understryker att beräkningen är osäker och inte fullt ut tar hänsyn till exempelvis hälsotillstånd.

4. Skäl för eftergift måste lämnas inom en bestämd tid

Personen ska redovisa sina skäl innan återkravsbeslutet fattas. Senare framförda omständigheter ska bara beaktas om det finns giltig ursäkt. Min bedömning är att detta kan missgynna personer som behöver hjälp att förstå myndighetsbrev, samla underlag eller svara. Utredningen konstaterar också att förslagen ställer högre krav på administrativ förmåga.

5. Löpande ersättning ska kunna hållas inne för att få personen att svara

Myndigheten ska kunna hålla inne ersättning om personen inte bekräftar mottagandet av en underrättelse om återkravsutredning eller inte kan delges återkravsbeslutet. Det kan ske redan innan återkravet är beslutat, upp till det belopp som kan komma att krävas tillbaka. Någon prövning av betalningsförmågan krävs inte för innehållandet, och ingen bestämd maximal tidsgräns föreslås. För den som är beroende av ersättningen kan detta ge akuta försörjningsproblem.

6. Utökad möjlighet att dra av skulder från andra ersättningar

Återkrav ska kunna kvittas mellan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. En skuld hos den ena myndigheten kan därmed minska utbetalningar från den andra, även långt efter felutbetalningen. Avdrag ska också kunna omfatta upplupen ränta och avgifter. Ett förbehållsbelopp ska dock skydda nödvändiga levnadskostnader, och kvittning får inte vara oskälig.

7. Eftergiftsprövningen enligt socialförsäkringsbalken stängs när beslutet fått laga kraft

Därefter ska eftergift inte kunna prövas enligt dessa regler. Det blir viktigt att hinna agera under återkravsprocessen. En separat möjlighet till eftergift enligt reglerna om statliga fordringar finns kvar.

Vilka ersättningar och bidrag berörs?

Förslagen berör ersättningar enligt socialförsäkringsbalken. Uppräkningen nedan är inte komplett. För vissa ersättningar finns särskilda återkravsregler.

Vid funktionsnedsättning och långvarig sjukdom handlar det om assistansersättning, sjukersättning, aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, omvårdnadsbidrag och bostadstillägg.

Vid sjukdom och arbetsskada handlar det om sjukpenning, rehabiliteringsersättning och arbetsskadelivränta.

Inom barn och familj handlar det om barnbidrag, flerbarnstillägg, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning (vab), underhållsstöd och bostadsbidrag.

För äldre handlar det om allmän pension, garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Även möjligheten att hålla inne ersättning föreslås omfatta ersättningar enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen som hålls inne behöver inte vara samma slags ersättning som återkravet gäller. Utredningen föreslår också att detta ska kunna ske över myndighetsgränsen mellan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Kommunalt försörjningsstöd, a-kassa och studiemedel omfattas inte av förslagen. Att Försäkringskassan betalar ut en ersättning innebär inte heller automatiskt att den omfattas – exempelvis har aktivitetsstöd egna regler.

Hur stora har återkraven varit inom olika förmåner?

Tabell från utredningen.

 

Statistiken nedan kommer att uppdateras.