Nej, detta räcker inte för att återställa assistansen

Bengt Eliasson (L) är en av de mest pådrivande inom funktionshinderpolitiken. Han bevakar allt från färdtjänst till personlig assistans, och lägger årligen fram motioner med nya funktionshinderpolitiska satsningar.

Regeringen överraskade

I fredags blev han ändå överraskad när regeringen plötsligt utlovade att snabbt genomföra hela utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Och samtidigt satsade flera miljarder på förbättrad ekonomi för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

– Jag visste att något var på gång men trodde inte att man skulle täcka upp allt detta på en gång. Det är ju saker som vi tjatat om, och de sagt nej till, hur länge som helst. Det är jättebra, ett jätteviktigt fall framåt, säger Bengt Eliasson.

Efter satsningen på stärkt rätt till personlig assistans, vad blir nästa steg?

Bengt Eliasson är förtjust över att hela Fredrik Malmbergs utredning om stärkt rätt till assistans enligt regeringen nu ska genomföras. Men han är ändå inte nöjd.

– Jag blir bekymrad när socialminister Lena Hallengren beskriver det som det stora steget, att nu är vi klara. Jag ser det som ett bra steg framåt, men vi måste gå vidare, vi är absolut inte färdiga.

Eliasson vill rätta till en lång rad problem som låg utanför Malmbergs utredning. Behovsbedömningarna för assistans måste ändras så att minuträkningen upphör och alla behov blir assistansgrundande. Han vill ha en ny LSS-inspektion och rättshjälp för enskilda.

Och den årliga uppräkningen av timersättningen måste åter upp på nivån 3,5 procent (istället för regeringens förslag om 1,5 procent).

När och hur kan problemet med tuffa behovsbedömningarna lösas?

Många av Försäkringskassans tuffa behovsbedömningarna kommer att finnas kvar även om utredningen Stärkt rätt till personlig assistans genomförs. Och regeringen har idag inga konkreta planer på att göra något åt detta, vilket väcker Bengt Eliassons vrede.

Han vill ha bort minuträkningen och uppdelning i grundläggande och icke grundläggande behov – faktorer som lett till att tusentals personer förlorat sin statliga assistans. Bengt Eliasson vill kort och gott ha tillbaka behovsbedömningen så som den ursprungligen var tänkt.

– Det skulle leda till att många skulle få mer assistans än idag, men också att fler personer får assistans. Utöver de som får assistans tack vare Fredrik Malmbergs förslag handlar det om ytterligare cirka 1000 personer som får assistans, bedömer Bengt Eliasson.

– Det kommer att spara pengar inom andra sektioner, de personer som berörs har idag andra insatser inom till exempel boende, hemtjänst och vården.

Hur ska Försäkringskassans omprövningar förhindras?

Även om Försäkringskassans tvåårsomprövningar fortfarande är nödstoppade av regeringen oroar andra omprövningar, liksom risken för att nödstoppet upphör.

– Jag vet att Försäkringskassan trycker på regeringen om att få börja med omprövningarna igen. Det har varit uppe i vår dialog med departementet, men vi har sagt tvärnej. Lena Hallengrens svar tyder på att regeringen inte vill öppna upp för omprövningar, men Försäkringskassan fortsätter skjuta på.

Bengt Eliasson vill inte se några fasta omprövningar över huvud taget, varken nu eller i framtiden, och vill ha en lagändring som slår fast detta.

– Vi menar att man behöver ha avstämningar om det är så att en assistansberättigads tillstånd förändras. Om en person ansöker om fler timmar ska man bara undersöka den delen, inte ompröva helheten.

Bengt Eliasson vill stoppa Försäkringskassans metod att, som man gör idag, ”runda” omprövningsstoppet genom att ompröva hela assistansbehovet om någon vågar ansöka om fler timmar. En sådan omprövning leder ofta till förlorad eller minskad assistans, eftersom man då bedöms utifrån ny, strikt praxis.

– Det är bara regeringen som kan förhindra att Försäkringskassan rundar omprövningsstoppet. Regeringen kan förtydliga vad man menar med stoppet. Och det kan man göra precis när som helst, på samma sätt som när nödstoppet infördes. Men uppenbarligen vill regeringen inte göra detta. Kanske tycker man att det fungerar bra idag, trots att de som söker fler timmar rasar ur systemet, och trots att det går rakt emot ambitionerna med utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

LÄS MER: Vågar du söka personlig assistans?

Hur ska kriminaliteten bekämpas?

Från den 1 november 2021 gäller nya regler för utbetalning av ersättning assistansanordnare. Därmed kan alla utbetalningar till assistansbolag utan giltigt tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) stoppas. Försäkringskassan och kommunerna får en skyldighet att informera IVO när någon antas bedriva personlig assistans utan tillstånd. IVO får bättre möjligheter att begära in information i tillsynsärenden.

Detta tror Bengt Eliasson kan bli en vattendelare som stoppar oseriösa anordnare.

– Vi måste göra allt vi kan för att jaga fuskarna, inte de berättigade. Det har inte funnits tillräckligt med verktyg för att göra detta, och att man nu kommer att kunna stoppa verksamheter som saknar tillstånd är jätteviktigt.

Han tror att fusket är på tillbakagång, och menar att de senaste avslöjandena är ett resultat av att myndigheterna har blivit bättre på att upptäcka felaktigheter.

När kommer enskilda att få rättshjälp i LSS-frågor?

¨De ursprungliga planerna för LSS innefattade även rättshjälp för enskilda. Detta förverkligades aldrig, men har sedan varit ett återkommande krav från funktionsrättsrörelsen. Behovet av rättshjälp har dessutom ökat i takt med att det har blivit svårare att få assistans och andra LSS-insatser.

En av de få politiker som aktivt driver frågan om rättshjälp är Bengt Eliasson. Han vill dels skapa en ny LSS-inspektion som värnar rättigheterna enligt lagen, dels en ny möjlighet tilll rättshjälp för enskilda.

– Alla som ingår i LSS-systemet ska kunna ha rätt till juridisk hjälp, till exempel när man behöver överklaga ett beslut.

Hur går det med utredningen om ett förstatligande av personlig assistans?

Maj månads misstroendevotum mot regeringen satte stopp för förhandlingarna om utformningen av ett utredningsdirektiv för förstatligad personlig assistans. Utredningsdirektiven hade försenats eftersom Socialdemokraterna och Liberalerna inte var överens om huruvida endast förstatligande skulle utredas, eller om det även skulle hållas öppet för kommunal huvudman.

– Det finns en massiv majoritet i riksdagen för ett förstatligande men det är uppenbart att Socialdemokraterna har jättesvårt för frågan. Kanske för att finansministern instinktivt är rädd för gummibandskonton som inte går att lägga fast i budgeten. Det är också en smygkommunalisering som pågått under många år, allt mer av kostnaderna för LSS har glidit över på kommunerna. Inom S finns sedan gammalt tankar om att alla LSS-insatser bör vara kommunala.

Utredningsdirektiv presenterades 23 september

UPPDATERING: Några dagar efter intervjun med Bengt Eliasson presenterade regeringen direktiven för utredning av ett förstatligande av personlig assistans. Direktiven håller dock öppet för andra lösningar än ett förstatligande. Till utredare har Lars Lööw utsetts, och han ska vara klar med utredningen i mars 2023.

 

Fler artiklar om detta ämne

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *