Regeringen: Stärkt rätt till assistans genomförs 2023

Vid en presskonferens idag avslöjade socialminister Lena Hallengren att regeringen tänker genomföra förslagen i Fredrik Malmbergs utredning om stärkt rätt till personlig assistans. I januari 2023 ska förstärkningarna av assistansen bli verklighet.

2000 fler väntas få personlig assistans

Förändringarna innebär att ytterligare cirka 2000 personer, varav 800 barn, väntas få personlig assistans.

Kostnaderna har beräknats uppgå till 712 miljoner för 2023 och till 3,56 miljarder per år när reformerna fått full effekt.

Hela utredningen väntas bli genomförd

Lena Hallengren uppger att i princip hela utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” (SOU 2021:37)ska genomföras, trots att remissbehandlingen ännu inte är klar. Redan nu står det dock klart att utredningen fått ett mycket gott mottagande.

Utredningen handlar bland annat om utökad rätt till assistans vid behov av tillsyn.

Rätten till assistans för barn ska stärks och utöks.

Vidare ska föräldraansvaret begränsas och ett schablonavdrag för detta införas.

Sjukvårdande insatser ska också bli säkrare för assistansanvändare, och inte innebära risk för att bli av med personlig assistans.

Se videon från presentationen av utredningen Stärkt rätt till personlig assistans (maj 2021): 8 minuter om förslagen

LÄS MER: Intervju med Lena Hallengren: Jag vill att riksdagen rösta igenom stärkt assistans före valet

Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism

Regeringen vill också göra en satsning på ökad kompetens inom LSS-boenden, men här skyndar man mer långsamt. Regeringen säger att man kommer att återkomma med ett myndighetsuppdrag för att utreda förutsättningarna för ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Beskedet är ett svar på växande krav på kompetenssatsningar inom LSS. Bland annat FUB, Svenska Downföreningen och Autism- och Aspergerförbundet har protesterat mot stora kompetensbrister. Senast i juni sände dessa förbund en skrivelse till Lena Hallengren med uppmaningen att prioritera utbildning av LSS-personal.

– Avsaknad av grundutbildning och få möjligheter till kompetensutveckling inom LSS-verksamheter drabbar personer med LSS-insatser väldigt hårt. Våra medlemmars erfarenheter och IVO:s tillsyn visar att olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder tar vid där kompetens och rätt förutsättningar saknas, säger Riksförbundet FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

– Det är mycket välkommet att regeringen har lyssnat på vad både FUB, Socialstyrelsen och forskarvärlden säger – ett nationellt kompetenscentrum är nödvändigt för att förbättra livsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Men det kan dröja flera år innan ett kompetenscentrum finns. Därför måste ett riktat LSS-kunskapslyft komma i gång så fort som möjligt som kan bygga grunden för det framtida centret, säger Christina Heilborn.

LÄS MER: 6 av 10 saknar utbildning för att jobba på LSS-boende för barn
Om våld och kränkningar på LSS-boenden: Två år efter löftet – problemen har förvärrats

Se även regeringens pressmeddelande.

Besvikelse över låg höjning av assistansersättning

Under torsdagen avslöjades också att assistansersättningen räknas upp med 1,5 procent i budgetpropositionen för 2022, vilket Assistanskoll.se rapporterade. Senast var höjningen 3,5 procent och assistansbranschen har hoppats på fortsatta höjningar på denna nivå, men så blir inte fallet, trots att enbart löneökningen för assistenter ligger på 2,2 procent.

Till Assistanskoll säger Lena Hallengren att 3,5 procenthöjningen för 2021 var ”en extra höjning kopplad till pandemin och en extra satsning på assistansen” och att 1,5 procent kommer att vara en standardhöjning framöver.

LÄS MER: Breda protester mot urholkning av timersättning för assistans

En första analys (av Anna Barsk Holmbom)

Anna Barsk Holmbom, expert på personlig assistans, skriver så här i en första analys av regeringens förslag:

Presskonferensen bjöd på några höjda ögonbryn.

Regeringen säger att man kommer att genomföra tre av förslagen, huvuddelarna, i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. Det handlar om stärkt rätt till assistans för tillsyn, avsmalnat föräldraansvar genom att ett föräldraavdrag införs samt rätt till assistans för sjukvårdande uppgifter i vissa fall, om anordnaren är vårdgivare.

Oväntat och positivt

Det höjda ögonbrynet beror framförallt på att regeringen går ut med att förslagen redan innan remisstiden löpt ut. Det kan ju hända att man har läst de remissvar som redan kommit in, och av dem slutit sig till att förslagen kommer att tas emot positivt, men det är ändå en ovanlig åtgärd. Samtidigt är det mycket positivt att man förbereder i budgeten så att förslagen kan genomföras om remissinstanserna inte tycker annorlunda.

Betydande kostnadsökning

Regeringen räknar med att den här reformen kommer att kosta 3,56 miljarder per år. Det får ses som en betydande ökning. Statens utgifter för assistansersättning uppgick till 23,5 miljarder kronor 2020.

Farhågor kring vårdinsatser och valfrihet

En av de farhågor som finns med förslaget är att det ställs krav på att anordnaren ska vara vårdgivare för att en person ska kunna få assistans för vårdinsatser. Det finns en risk att det kommer att innebära mindre valfrihet för den enskilde om antalet anordnare blir färre. Särskilt som att den egenvårdslag som föreslås troligen kraftigt begränsar möjligheten för vården att bedöma insatser som egenvård när personen som ska ha den har en intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada som gör att hen inte kan styra egenvården själv vare sig praktiskt eller genom instruktioner.

LÄS MER: Vård, egenvård eller personlig assistans?

Ett annat höjt ögonbryn, på det positiva sättet, var det nationella kompetenscentrum för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Ett sista höjt ögonbryn för det som presenterades ger jag till förslaget om att Försäkringskassan ska få mer pengar för att ta hand om reformen. Låt oss hoppas att de pengarna går till att öka kompetensen och förnya datasystemen.

Det som inte sades

De största höjda ögonbrynen får dock det som INTE sades under presskonferensen.

1. Assistansersättningens storlek nämndes inte varför vi får befara en återgång till de blygsamma 5 kr per timme som varit tidigare år

2. Utredningen om att förstatliga assistansen nämndes inte heller. Har den fallna januariöverenskommelsen lett till att den utredningen inte blir av?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *