Sjukersättning eller aktivitetsersättning – vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan sjukersättning och aktivitetsersättning?

Det handlar om två ersättningar från Försäkringskassan, för personer som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Vad skiljer dem åt? Vem kan få vad, och hur ansöker man?

Vem kan få ersättningen?

Du kan ha rätt till någon av ersättningarna om:

• Du är försäkrad i Sverige (bosatt här, och folkbokförd), och omfattas av det svenska socialförsäkringsskyddet.
• Din arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
• Du har ett läkarintyg som styrker det.
• Vilken ersättning du har rätt till beror på din ålder och hur länge du förväntas ha nedsatt arbetsförmåga.

Läs vår guide om sjukersättning.
Läs vår guide om aktivitetsersättning.

Läs även artikeln som handlar om man får behålla sjuk- eller aktivitetsersättning vid flytt utomlands.

 

Jämförelse mellan sjukersättning och aktivitetsersättning

 

Vad skiljer dessa ersättningar från sjukpenning?

Blanda inte ihop sjuk/aktivitetsersättning med sjukpenning.

• Sjuk- och aktivitetsersättning är långvarig ersättning för dig som permanent inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
• Sjukpenning är tillfällig ersättning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukpenning täcker inkomstbortfall (cirka 80 procent) under en tillfällig sjukdomsperiod, som kan uppgå upp till cirka ett år.

Om du har en kronisk sjukdom som gör att du aldrig kan jobba igen; ansök om sjukersättning.

Om du bryter benet eller blir utmattad och sjukskriven i några månader; ansök om sjukpenning.

Vad är ”sjukpenning i särskilda fall”?

Sjukpenning i särskilda fall är en ”mellanform” mellan sjukersättning och sjukpenning. Detta kan beviljas om du har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan du fyllde 30 år, och har låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

Sjukpenning i särskilda fall kan du endast få om du tidigare har haft aktivitetsersättning eller, i vissa fall, tidsbegränsad sjukersättning.

Du måste ha skyddat din rätt att få sjukpenning, till exempel genom att arbeta, vara anmäld på Arbetsförmedlingen eller delta i ett program hos Arbetsförmedlingen och få aktivitetsstöd

Du måste också vara så sjuk att du inte kan söka arbete eller ta ett arbete. Du måste vara sjuk minst 25 procent av tiden som du skulle ha sökt arbete eller arbetat.

Du kan högst få 230 kronor om dagen (beloppet höjdes senast 2025 och är oförändrat 2026) om du inte kan arbeta alls. Sjukpenningen kan också beviljas med 75 procent, 50 procent eller 25 procent om du kan arbeta deltid. Läs även: Sjukpenning i särskilda fall höjs 44 procent – efter 13 år

Boendetillägg är ett tillägg till sjukpenning i särskilda fall.

Skillnad: Sjukersättning vs sjukpenning i särskilda fall

Förenklat kan skillnaderna beskrivas så här:

• Sjukpenning i särskilda fall = om du har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan du fyllde 30 år, och har låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst (SGI). “Jag är sjuk nu, men kan bli frisk.”
• Sjukersättning = långvarig/varaktig nedsättning (resten av arbetslivet). “Jag kommer troligen inte kunna arbeta igen.”

 

Hur bedöms arbetsförmågan?

Försäkringskassan gör en medicinsk och arbetsmarknadsinriktad bedömning för att avgöra om du har rätt till någon av ersättningarna.

Försäkringskassan utreder hur sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar det du faktiskt kan och inte kan göra i arbete, och om den återstående förmågan kan användas i ett arbete.

• Du behöver lämna in medicinska uppgifter om diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar (en så kallad DFA-analys),
• uppgifter om vad du klarar respektive inte klarar,
• medicinsk prognos och rehabilitering,
• information från dig själv och eventuellt även från vård, arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.
• Ibland krävs kompletterande utredningar.
• Bedömningen sker i förhållande till hela arbetsmarknaden.

Kravnivåerna är olika för sjukersättning respektive aktivitetsersättning:

• Sjukersättning: Arbetsförmågan ska vara nedsatt ”för all överskådlig framtid och för alla typer av arbete”.
• Aktivitetsersättning: Arbetsförmågan ska vara nedsatt under ”en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning”.

 

Hur ansöker man?

Du ansöker digitalt på forsakringskassan.se:

1. Logga in med BankID
2. Fyll i ansökan för rätt ersättningstyp
3. Bifoga läkarintyg och andra relevanta dokument
4. Skicka in och invänta beslut

Tänk på att:

• Du behöver inte ansöka digitalt via webben, utan kan även fylla i och skicka in den särskilda pappersblankett som Försäkringskassan har. Om du skulle ansöka med ett vanligt brev är det viktigt att alla uppgifter ändå finns med.
• Däremot kan du inte ansöka muntligt, utan det måste göras skriftligt, digitalt eller på papper.
• Det kan ta flera månader att få beslut.
• Din ansökan kan behöva kompletteras.

Om det är kort tid kvar tills personen fyller 30 år kan ansökan om aktivitetsersättning och sjukersättning göras samtidigt med separata blanketter. Försäkringskassan kan då bevilja personen båda förmånerna vid samma tillfälle men inte för samma period.

Läs vår steg-för-steg-guide om sjukersättning.
Läs vår steg-för-steg-guide om aktivitetsersättning.

 

Vad är ADL-intyg, och behöver jag ha det vid ansökan?

ADL betyder aktiviteter i dagliga livet. Ett ADL-intyg kan vara ett värdefullt kompletterande underlag, men det är normalt inte ett eget formellt krav för att ansöka om sjukersättning eller aktivitetsersättning.

ADL-uppgifter kan visa hur en sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar vardagliga aktiviteter, till exempel att planera, hålla tider, sköta vardagssysslor, kommunicera eller hantera stress. Sådana uppgifter kan hjälpa till att beskriva aktivitetsbegränsningar.

Det avgörande i prövningen är dock inte enbart hur personen klarar ADL. Försäkringskassan ska bedöma om och hur sjukdom eller funktionsnedsättning begränsar arbetsförmågan. Medicinska underlag behöver därför beskriva sambandet mellan diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning (DFA).

Ett ADL-intyg kan därför ha särskild betydelse när det:
• konkretiserar svårigheter som också är relevanta i arbete,
• kompletterar läkarutlåtandet om aktivitetsbegränsningar,
• hjälper Försäkringskassan att förstå omfattningen och konsekvenserna av funktionsnedsättningen.

ADL-intyg ersätter inte läkarutlåtandet. Vid ansökan ska normalt ett läkarutlåtande om hälsotillstånd lämnas in; ytterligare underlag kan behövas om informationen inte räcker.

Det finns inget särskilt innehållskrav för ett ADL-intyg. Men ett intyg blir oftast mer användbart om det konkret beskriver aktivitetsbegränsningar och hur de har bedömts – inte bara anger att personen har ”svårt med ADL”.

Det kan exempelvis innehålla:
• Syfte och underlag: vem som gjort bedömningen, när och på vilket sätt, exempelvis observationer, samtal eller tester. Vården bör redovisa hur den har kommit fram till sina slutsatser.
• Konkreta aktiviteter: vad personen kan och inte kan göra i vardagen. Relevanta områden kan vara:
• planering, struktur, att påbörja och avsluta uppgifter samt stresstålighet,
• kommunikation,
• förflyttning, sittande, lyft och resor,
• personlig vård,
• matlagning, inköp och hushållssysslor,
• sociala situationer.
• Omfattning: om svårigheterna finns varje dag eller varierar, hur länge aktivitet kan pågå och vilket stöd, vilka hjälpmedel eller vilken återhämtning som behövs.
• Samband med hälsotillståndet: hur funktionsnedsättningen leder till begränsningen.
• Kvarvarande förmågor: vad personen klarar självständigt, med anpassning eller med hjälp.

Ett ADL-intyg från exempelvis arbetsterapeut kan vara ett kompletterande medicinskt underlag. Försäkringskassans prövning gäller dock arbetsförmågan, så intygets uppgifter behöver kunna bidra till att belysa aktivitetsbegränsningar som är relevanta för den bedömningen.

 

Vad händer medan jag väntar på beslut?

Handläggningstiden varierar. Försäkringskassan ska informera om ungefärlig väntetid. Om ärendet riskerar att bli väsentligt försenat ska de informera om orsaken, planeringen framåt och uppskattad återstående tid.

Hur du kan försörja dig under väntan beror på om du har rätt till någon annan ersättning under samma tid. Om ansökan beviljas kan sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas högst tre månader före ansökningsmånaden. Ersättning kan alltså i vissa fall betalas retroaktivt efter beslut.

Har du sjukpenning under en tid som senare omfattas av retroaktiv sjuk- eller aktivitetsersättning, ska Försäkringskassan samordna ersättningarna. Sjukpenning som betalats ut för samma tid kan då minska den retroaktiva utbetalningen.

 

Vad gör jag om beslutet blir fel?

Om du anser att Försäkringskassans beslut är fel kan du begära omprövning hos Försäkringskassan. Begäran ska vara skriftlig och ha kommit in inom två månader från den dag du tog del av beslutet. Detta gäller både sjukersättning och aktivitetsersättning.

Beskriv vilket vilket beslut du vill få omprövat och vilken ändring du begär. Beskriv även vad du anser är fel, till exempel en felaktig uppgift, missförstånd om din situation eller fel i beräkningen. Lämna även in underlag eller uppgifter du vill att Försäkringskassan ska ta hänsyn till. Exempel:

Jag begär omprövning av Försäkringskassans beslut daterat [datum].
Jag anser att beslutet är fel eftersom [kort förklaring].
Jag begär att Försäkringskassan prövar [det du vill ska ändras] igen.

Beslutet ska innehålla information om omprövning. Om du inte är nöjd efter omprövningen, följ informationen i omprövningsbeslutet om hur beslutet kan överklagas.

 

Vad händer efter beslutet?

Får du sjukersättning kan du behålla den så länge din arbetsförmåga är nedsatt. Du kan arbeta deltid eller ansöka om vilande ersättning om du provar att jobba.

• Får du aktivitetsersättning kan du delta i praktik, utbildning eller aktiviteter som stödjer din utveckling.
• Vid förändrad förmåga måste du meddela Försäkringskassan.

 

Hur länge gäller beslutet?

• Sjukersättning beviljas normalt tills vidare. Den kan som längst betalas till och med månaden före den månad du når riktåldern för pension. Försäkringskassan ska normalt följa upp arbetsförmågan inom tre år efter beslutet och därefter minst vart tredje år. En uppföljning innebär dock inte i sig att beslutet upphör; rätten kan omprövas om arbetsförmågan har förbättrats.
• Aktivitetsersättning beviljas för en bestämd period, högst tre år åt gången. Den kan lämnas som längst till och med månaden före den månad du fyller 30 år. Om villkoren fortfarande bedöms vara uppfyllda kan Försäkringskassan pröva en ny period.

Exakta start- och slutdatum anges i beslutet. Om du har aktivitetsersättning och perioden snart tar slut är det viktigt att fråga Försäkringskassan i god tid om en ny ansökan eller annan ersättning kan vara aktuell.

 

Vad måste jag anmäla?

Saker som måste anmälas till Försäkringskassan är bland annat

• hälsotillståndet eller arbetsförmågan förändras,
• du börjar arbeta, får ett uppdrag eller utökar en arbetsinsats,
• du börjar studera,
• du flyttar, vistas utomlands eller får ändrade bosättningsförhållanden,
• du får ändrade inkomster, förmögenhet eller en utländsk socialförsäkringsförmån,
• andra förhållanden ändras på ett sätt som kan påverka ersättningen.

Om du redan har sjukersättning ska arbete normalt anmälas innan det börjar eller utökas. Andra relevanta förändringar ska anmälas så snart som möjligt, senast inom 14 dagar från att du fått kännedom om dem. Detta gäller även ideellt arbete eller uppdrag som du tror ryms inom ”åttondelen” (den tid som är tillåten att arbeta om man har ersättning).

För aktivitetsersättning ska arbete, studier och en väsentligt förbättrad arbetsförmåga också anmälas. Anmälan kan göras muntligt eller skriftligt och ska normalt göras så snart som möjligt, senast inom 14 dagar.

Även när du väntar på beslut efter en ansökan ska du anmäla förändringar som kan påverka rätten till eller storleken på ersättningen. Det gäller alltså även innan du har fått ett beslut.

 

Hur mycket pengar kan man få?

Ersättningen är antingen inkomstbaserad och kan då uppgå till cirka 64,7 % av din tidigare inkomst upp till en maxgräns, eller så får du ett schablonbelopp (garantiersättning).

Båda ersättningar är skattepliktiga.

Du kan i vissa fall få bostadstillägg som extra stöd.

 

Nya belopp: Så blir ersättningen 2027

Tabellen nedan visar garantibeloppen, baserade på en uppräkning med 0,7 procent från 1 januari 2027. Även inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning ökar med 0,7 procent 2027.

Mer om bidrag och ersättningar 2027.

 

Sedan 2018 har fler fått sjuk- och aktivitetsersättning

Under några års tid har allt fler beviljats sjuk- och aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Andelen beviljanden ökade varje år från 2018 till 2023. År 2023 beviljades 81 procent för aktivitetsersättning, och 52 procent för sjukersättning. Under 2024 minskade nybeviljandena igen.

… men på längre sikt har det varit en stor minskning

På lite längre sikt har antalet personer med sjukersättning minskat kraftigt, och mer än halverats jämfört med år 2005. Ersättningen har också blivit lägre, till följd av att allt fler endast får den lägsta nivån, garantinivån.

SENASTE NYTT: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

För personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga

• Sjukersättning och aktivitetsersättning är viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning.
• Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
• Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren.
• Ersättningarnas värde har försämrats jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. Idag finns inga planer på att ändra denna utveckling. Tidigare förslag om generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats.

LÄS ÄVEN:
Flyktingar förlorar rätt till hemlandstidsregel i sjuk- och aktivitetsersättning 2025

 

Ersättningarna hänger inte med utvecklingen av löner och välfärd

 

 

 

 

Hur är det att leva med sjuk- och aktivitetsersättning?

VIDEOINTERVJU: Maria Ennefors son Joel har en cp-skada och är beroende av samhällets stöd i form av sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg. Joel bor i egen lägenhet, och har personlig assistans dygnet runt. Intervjun handlar om de ekonomiska villkoren för personer med stora funktionsnedsättningar.

I en annan videointervju möter vi Kerstin Scheutz, vars son lever på sjukersättning, som vittnar om den ekonomiska utsattheten för personer med funktionsnedsättning.

Ann-Marie Högberg (nedan) berättar om hur samhället helt friskrivit sig från att stödja hennes svårt sjuka dotter. Hennes berättelse handlar om att bollas mellan vårdcentralen (som sjukskriver), Försäkringskassan (som avslår sjukpenning), Arbetsförmedlingen (som inte kan erbjuda hjälp, eftersom arbetsförmåga saknas), och socialtjänsten (som avslår försörjningsstöd på grund av att anställning finns).

Ann-Marie Högberg har haft bra koll på svensk välfärd, genom ett yrkesliv som sjuksköterska, kommunalråd och förbundsordförande. Men vid 72 års ålder har hon upptäckt att det skyddsnät hon tagit för givet inte längre existerar.

 

 

Vanliga frågor om sjukersättning och aktivitetsersättning

 

Vad är skillnaden mellan sjukpenning och sjukersättning?

Sjukpenning är en tillfällig ersättning medan sjukersättning gäller vid varaktig oförmåga.

Kan jag få bostadstillägg samtidigt som sjuk- eller aktivitetsersättning?

Ja, båda ersättningar kan kombineras med bostadstillägg om du har låg inkomst och höga boendekostnader.

Kan jag få aktivitetsersättning om jag studerar?

Ja, i vissa fall om du har en funktionsnedsättning som har påverkat din skolgång. Om du inte har avslutat gymnasiet kan du få ”aktivitetsersättning vid förlängd skolgång”. Försäkringskassan kan även godkänna andra studier, till exempel på folkhögskola med anpassat upplägg. Du måste visa att du inte klarar av att studera på normalt sätt utan stöd.

Kan jag få aktivitetsersättning och CSN samtidigt?

Nej, normalt inte.

Vad händer efter 29 års ålder, om jag har haft aktivitetsersättning?

Om du fortfarande har nedsatt arbetsförmåga kan du ansöka om sjukersättning istället.

Är sjukersättning och aktivitetersättning skattepliktigt?

Ja, ersättningen beskattas som inkomst av tjänst, och finns förtryckt i din deklaration. Preliminär skatt dras automatiskt av Försäkringskassan, enligt din kommunala skattetabell. Du kan begära ändrat skatteavdrag hos Försäkringskassan om du exempelvis har andra inkomster och/eller undvika kvarskatt.

Är bostadstillägg skattepliktigt?

Du som har sjukersättning eller aktivitetsersättningen kan även vara berättigad till bostadstillägg. Bostadstillägget är skattefritt.

Ger sjukersättning och aktivitetsersättning rätt till pension?

Är du sjukskriven längre än 15 dagar med sjukpenning eller har sjuk- och aktivitetsersättning så är ersättningen pensionsgrundande. Har du under året haft inkomstbaserad sjuk- eller aktivitetsersättning är det beloppet du fått utbetalt under året som är din pensionsgrundande inkomst. Förutom den pensionsgrundande inkomsten kan du också få ett pensionsgrundande belopp.

Hur beräknas pensionsgrundande belopp för sjuk- och aktivitetsersättning?

Den antagandeinkomst som ligger till grund för hur Försäkringskassan beräknar sjuk- eller aktivitetsersättningen minskas med 7 procent, som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Skillnaden mellan detta belopp och den pensionsgrundande inkomsten för sjuk- eller aktivitetsersättningen utgör det pensionsgrundande beloppet. Om du samtidigt får arbetsskadelivränta som är samordnad med sjuk- eller aktivitetsersättningen gäller särskilda beräkningsregler. Källa: Pensionsmyndigheten.

Är sjuk- och aktivitetsersättning SGI-grundande?

Nej, sjukersättning och aktivitetsersättning påverkar inte din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) – och ger inte upphov till någon ny SGI.

Vad är skillnaden mellan aktivitetsersättning och aktivitetsstöd?

Aktivitetsersättning och aktivitetsstöd låter lika, men är helt olika ersättningar, med olika syften, målgrupper och myndigheter. Aktivitetsstöd är ett arbetsmarknadsstöd när du deltar i åtgärder via Arbetsförmedlingen.

Du kan i vissa fall ha partiell aktivitetsersättning och aktivitetsstöd samtidigt. Ersättningarna samordnas då vid utbetalning, så att man inte får dubbla ersättningar för samma tid. Vid hel aktivitetsersättning får aktivitetsstöd inte lämnas.

Kan man få sjukersättning och aktivitetsersättning retroaktivt?

Det är möjligt att få ersättning retroaktivt för upp till tre månader. Läkarintyg eller andra underlag måste visa att arbetsförmågan varit varaktigt nedsatt även under dessa månader. Du kan även få bostadstillägg retroaktivt för tre månader.

Kan jag ha aktivitetsersättning/sjukersättning och föräldrapenning samtidigt?

Nej. Både aktivitetsersättning/sjukersättning och föräldrapenning är ersättningar för förlorad arbetsinkomst, och du kan bara ha en sådan ersättning åt gången från Försäkringskassan. Du kan däremot tillfälligt pausa sjuk- och aktivitetsersättningen (vilande) om du vill ta ut föräldrapenning.

Kan jag prova arbete eller studier?

Ja, men reglerna skiljer sig mellan sjukersättning och aktivitetsersättning. Det är viktigt att ansöka eller anmäla i förväg.

• Med sjukersättning kan du ansöka om att ersättningen ska vara vilande när du vill prova arbete eller studier. Vid studier kan vilande sjukersättning gälla i högst 24 månader och kräver att du har haft sjukersättning i minst 12 månader. Från och med 1 juli 2026 kan ersättningen vara vilande i samma omfattning som studierna. Ansökan ska lämnas innan studierna börjar.
• Med aktivitetsersättning kan du också ansöka om vilande ersättning för arbete eller studier. Ansökan måste normalt lämnas innan du börjar, och ersättningen kan vara vilande i högst 24 månader. För arbete eller studier från 1 juli 2026 kan den vara vilande i den omfattning du arbetar eller studerar.
• För just studier med aktivitetsersättning finns dessutom prövotid för studier. Efter beslut från Försäkringskassan kan aktivitetsersättningen behållas under studier i sammanlagt högst 12 månader, för tid från 1 juli 2026.

Om du fortfarande väntar på ett första beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning gäller inte ett redan beviljat beslut om vilande ersättning. Berätta därför för Försäkringskassan om planerat arbete eller planerade studier, eftersom det kan ha betydelse för bedömningen av ansökan.

 

Läs mer i våra guider

• Sjukersättning – Regler, belopp och ansökan
• Aktivitetsersättning – Så fungerar det för unga 19–29
• Bostadstillägg för dig med låg inkomst