Hur hittar man rätt stöd och rätt hjälpmedel om man har en funktionsnedsättning? Det kan vara både svårt och tidskrävande. Nu bygger vi ut vår webb HejaOlika för att underlätta jakten på lösningar som passar för just dig.
På torsdagen informerade regeringen om att de har beslutat om en ny utredning som ska se över vissa frågor inom personlig assistans, precis som man redan tidigare aviserat. Här analyserar Anna Barsk Holmbom det som hittills är känt om utredningen.
Regeringen utlovar idag att stärka personliga assistansen, bland annat för familjer där barn har funktionsnedsättningar. Först ska Fredrik Malmberg, som särskild utredare, se över föräldraansvaret samt assistans vid egenvård och tillsyn. Men utredningen får kritik på direkten, för att inte gå till botten med största problemen.
Att lärare behöver mer kunskap om neuropsykiatriska svårigheter hos elever har varit känt länge. Nu vill regeringen ändra kraven i lärarutbildningen, så att kompetensen förbättras. – Vi är oerhört glada att regeringen tar itu med de allvarliga bristerna, säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.
Den 24 januari tar medlemmarna i Riksföreningen JAG nya grepp för att uppmärksamma försämringar inom personlig assistans. Då premiärvisas en unik teaterpjäs med mycket musik och dans av personer med stora funktionsnedsättningar – ”Du JAG Vi Tillsammans”.
– Tack vare den personliga assistansen kan alla delta på sina villkor, säger Magnus Andén.
Sveriges 100 000 personliga assistenter kan se fram emot många förbättringar, om utredaren Lars Lööw får gehör för sina förslag. Idag överlämnade han sin översyn till regeringen. Bättre anställningsvillkor och satsningar på utbildning är två av förslagen.
Anna Barsk Holmbom redovisar här de viktigaste slutsatserna i det betänkande som blev offentligt idag.
HejaOlika har sammanställt reaktioner på utredningen om yrket personlig assistans. Utredaren Lars Lööw hyllas av många, men samtidigt ställs krav på förstärkningar inom assistansen. De flesta reaktioner andas stor oro för att utarmningen av personlig assistans ska fortsätta.
Vår dotter har uttryckt, ända sedan hon började i skolan, att hon inte förstått vad hon gör där. Hon är född sent på året, är ett huvud kortare än de övriga i klassen och fick diabetes i årskurs tre, vilket har tagits upp som orsaker till att hon hamnat mer och mer efter i undervisningen. Med åren har hon inte klarat av att nå alla mål. Det sociala samspelet har också blivit en allt större utmaning.
Vår dotter är 10 år och fick för ett år sedan diagnosen ADHD och därefter även autism typ 1, eller asperger. Förskolan flaggade tidigt och gjorde anpassningar och när hon började förskoleklass märkte vi att hon inte trivdes. Hon sa saker som: ”Nu när jag är sjuk är de glada i skolan att de slipper mig”. Hon började också kissa i sängen, varje natt, vilket var en rejäl alarmklocka.
Han började få ångest på söndagar inför den kommande skolveckan. Vi sa till skolan att han inte mådde bra där och bad om möten som inte blev av. Skolan sa bara att de såg en pigg och glad kille de dagar han var där. De brydde sig inte om vår bild och det vi såg hemma. De pratade om vårt föräldraansvar och skolplikten.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.