De små stegens metodik förändrar Mickes liv. Varje vardag, utom måndag, åker Mikael Pettersson färdtjänsttaxi från gruppbostaden i Råcksta till Posten i Rinkeby. Mellan klockan 10 och 14 sorterar han paket och håller ordning i personalköket.
Allt från att flytta hemifrån till att skaffa arbete och barn. Inom Ågrenskas vuxenverksamhet ställs alla de frågor som föräldrarna inte kan svara på.
Aktivitetsersättningen avskaffas och istället får Arbetsförmedlingen ökat ansvar för att få fram jobb till ungdomar med funktionsnedsättning. Det föreslår regeringens utredare Adriana Lender. Många unga kan dock få rätt till en helt ny sjukersättning till unga.
Lönebidraget har inte hängt med i den allmänna löneutvecklingen och måste därför höjas. Det anser både Wanja Lundby-Wedin,LO, och Sture Nordh, TCO. Samtidigt uppger både regeringen och socialdemokraterna att man diskuterar att förändra lönebidraget.
Samhället måste satsa mer på hjälpmedel och anpassningar inom arbetslivet. Det vill TCO:s ordförande Sture Nordh som ser det som en lönsam affär både för samhället, arbetsgivarna och enskilda personer.
– Ofta krävs ingen kostsam åtgärd för att göra en arbetsplats tillgänglig för fler personer, säger Sture Nordh.
Lågkonjunkturen är här. Köerna till lediga jobb växer. Hur ser arbetsmarknaden ut för den som behöver stöd och hjälpmedel? Vi analyserar partiernas och fackförbundens visioner.
“Skippa nästa steg i jobbskatteavdraget och satsa miljarderna på att stödja personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden.” Förslaget presenterades av Handikappförbundens ordförande Ingemar Färm på en politikerdebatt, där han fick stöd av Lars Ohly (v) och Marita Ulvskog (s).
Gärna ett jobb, men helst också en riktig lön. Daniel Pollak har hankat sig fram på aktivitetsersättning men hoppas nu även få en riktig lön. Daniel är 21 år och kan räkna sig till den grupp unga vuxna med funktionsnedsättningar som med lagom mycket tur och skicklighet har fått ett riktigt arbete. Du möter honom i Tema Ekonomi i nya nummer 5, 2008 av Föräldrakraft.
Bara 16 procent av de personer med synskada som var anmälda på Arbetsförmedlingen förra året fick jobb. “Helt oacceptabelt. Många synskadade har bra utbildning och ändå erbjuds de inte anställning”, säger Urban Fernquist, verksamhetsledare på SRF.
Pengar är kanske inte det första föräldrar tänker på när de får ett barn med funktionsnedsättning. Och det gör tydligen inte heller samhället som tycker det är fullt rimligt att man ska kunna leva ett normalt liv på sådär 6 000 kronor per månad efter skatt.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.