Personlig assistans har sedan 1 januari 1994 inneburit en stor förbättring för många personer med omfattande funktionsnedsättningar. Det har gjort det möjligt för många att bestämma hur man vill ha hjälp och av vem. Personlig assistans gör det möjligt att leva sitt liv på det sätt som man vill. Assistansen regleras i LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, och i socialförsäkringsbalken.
Regeringens förslag om assistans för andning och sondmatning innebär i praktiken att den statliga personliga assistansen avskaffas. Det skriver STIL i ett remissvar. – Den dag förslaget blir verklighet och det tillfälliga stoppet av assistansomprövningarna slopas kommer tusentals personer att förlora den statliga assistansersättningen, säger Jessica Smaaland, politisk sekreterare hos STIL.
UPPDATERAT. Lagförslaget om assistans vid andning och sondmatning får mycket hård kritik. – Förslagen till ny lagtext cementerar den nuvarande restriktiva tillämpningen. Rätten till personlig assistans riskerar att ytterligare begränsas, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Nästa sommar kan lagen ändras så att samtliga hjälpmoment vid andning och sondmatning blir assistansgrundande, enligt socialminister Lena Hallengren. Även hjälpbehov som ryms inom ”det normala föräldraansvaret” kan bli assistansgrundande om det handlar om andning och sondmatning.
DEBATTARTIKEL AV ANNA BARSK HOLMBOM. För två och ett halvt år sen blev ett antal assistansanordnare så upprörda över alla problem de upplevde i assistansreformen att de bestämde sig för att skriva en egen rapport och skicka till LSS-utredningen och till berörda politiker. När LSS-utredningens arbete var slutfört konstaterade de besvikna att de flesta av problemen som togs upp i rapporten inte åtgärdats. Nu kommer en ny rapport från samma grupp av företag, en rapport som har fått det dramatiska namnet ”Snart finns vi inte mer”.
Hur dålig är regeringens budget egentligen för den personliga assistansen? Hur ska företagen överleva? Och vad kan personer som behöver assistans göra när det nu väntar ännu ett år av besparingar? Henrik Petrén på KFO svarar på HejaOlikas frågor.
När dottern Linnea föddes med en hjärnskada för elva år sedan klev familjen in i en helt ny värld.
Idag är Giesela Anderholm Hansson en förgrundsfigur i Malmös funktionsrättsvärld.
Nyligen ledde hon ännu en stor manifestation.
– Ibland tänker jag: aldrig mer en manifestation! Men vem ska då göra det? Vi som kan och orkar måste göra det. Vi har många medlemmar som knappt har näsan ovanför vattenytan.
Om det finns en vilja, så finns det ett sätt att klara utmaningarna. Även inom LSS. Malmös nya kommunalråd Roko Kursar har bråttom med att visa att detta stämmer.
Hyrestak för LSS-bostäder, snabbare handläggning och storsatsning på meningsfulla jobb är några av hans initiativ.
’- Det är helt absurt att spara på dem som har det svårast att klara sig själva. Vi hoppas att människor förstår att den här gruppen medborgare står för mycket positivt för det totala samhället, säger föräldrarna till Petronella, 18 år. Föräldrakrafts Anna Pella har mött fem familjer som berättar hur ovissheten kring LSS har påverkat dem rent praktiskt.
’- Vi har insett att Majas funktionsnedsättning innebär assistans hela hennes liv och har därför varit rädda för att ta steget att ansöka, säger föräldrarna till Maja, snart 5 år. Föräldrakrafts Anna Pella har mött fem familjer som berättar hur ovissheten kring LSS har påverkat dem rent praktiskt.
Anna Barsk Holmbom ger svar på några av de hetaste frågorna just nu: Har det blivit ännu svårare att få assistans? Vad är viktigast att tänka på inför en ansökan? Vad kan vi vänta oss av regeringens löften om nya utredningar och propositioner?
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.