Om folkhögskolor

Vad är en folkhögskola?

Folkhögskolan är en del av folkbildningen och riktar sig främst till vuxna. Skolorna har större frihet än andra utbildningsformer att bestämma innehåll, arbetssätt och organisation.

Det finns både folkrörelseägda och offentligägda folkhögskolor. De kan drivas av exempelvis en region, en stiftelse, en förening, en organisation eller ett trossamfund. Varje folkhögskola har en egen profil och bestämmer vilka kurser som erbjuds.

Undervisningen präglas ofta av:

• mindre undervisningsgrupper,
• samtal och gemensamt lärande,
• tematiska och ämnesövergripande arbetssätt,
• nära kontakt mellan lärare och deltagare,
• möjlighet att påverka studiernas upplägg,
• fokus på personlig utveckling och samhällsdeltagande.

Allmän kurs – läs in behörighet

Allmän kurs är till för den som inte har avslutat grundskolan eller gymnasiet och vill komplettera sin utbildning. Kursen kan ge behörighet till yrkeshögskola, högskola och universitet om deltagaren uppfyller de krav som gäller.

För att få grundläggande behörighet krävs både tillräckliga ämneskunskaper och en viss sammanlagd studietid. Hur länge en person behöver studera beror därför på tidigare utbildning och erfarenhet.

Folkhögskolan sätter normalt inte vanliga ämnesbetyg. Den som studerar på allmän kurs kan i stället få:

• behörighetsintyg som visar vilka behörighetskrav deltagaren har uppfyllt,
• studieomdöme som beskriver deltagarens förmåga att bedriva fortsatta studier.

Studieomdömet är en samlad bedömning och inte ett genomsnitt av ämnesbetyg. Vid ansökan till högskolan konkurrerar sökande från folkhögskola i en särskild urvalsgrupp.

Kontrollera alltid med skolan vilka behörigheter kursen kan ge. Alla kurser på en folkhögskola är inte behörighetsgivande.

Profilkurser och yrkesutbildningar

Folkhögskolor erbjuder också särskilda kurser, ofta kallade profilkurser. De kan vara inriktade mot exempelvis:

• musik, konst, teater och skrivande,
• media, film och fotografi,
• hälsa, idrott och friluftsliv,
• samhällsfrågor och internationella frågor,
• språk och kommunikation,
• yrkesutbildningar inom olika områden,
• studiemotiverande eller förberedande utbildning.

En profilkurs ger inte automatiskt behörighet eller en formell yrkesexamen. Läs därför kursinformationen noggrant och fråga vad utbildningen leder till, vilka intyg som utfärdas och hur tidigare deltagare har gått vidare.

Folkhögskola vid funktionsnedsättning

Många folkhögskolor har kurser eller studiemiljöer som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det kan exempelvis finnas utbildningar för personer med:

• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
• intellektuell funktionsnedsättning,
• dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter,
• förvärvad hjärnskada,
• rörelsenedsättning,
• syn- eller hörselnedsättning,
• psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Vissa kurser vänder sig till en bestämd målgrupp, medan andra är vanliga kurser där deltagaren kan få individuella anpassningar.

En särskild kurs för personer med funktionsnedsättning behöver inte vara rätt val för alla. Undersök kursens kunskapsnivå, mål och innehåll – inte bara vilken målgrupp som anges.

Vilket stöd kan folkhögskolan ge?

Stödet ska utgå från deltagarens behov och kursens krav. Exempel på anpassningar är:

• tydlig struktur, schema och framförhållning,
• anpassad studietakt,
• extra lärarstöd eller stödperson,
• mindre undervisningsgrupp,
• inlästa eller digitala läromedel,
• alternativa sätt att redovisa kunskaper,
• teckenspråk, skrivtolkning eller annat kommunikationsstöd,
• kognitiva hjälpmedel och bildstöd,
• anpassade lokaler och boendemiljö,
• stöd med planering och studieteknik.

Alla skolor kan inte erbjuda alla stödinsatser. Kontakta skolan före ansökan och be om ett konkret besked om vilket stöd som finns på just den kursen.

Skolan kan i vissa fall söka statsbidrag för merkostnader som uppstår när en deltagare med funktionsnedsättning behöver särskilda stödinsatser. Det är skolan – inte deltagaren – som ansöker om sådana bidrag. Möjligheten till statsbidrag innebär inte automatiskt att en viss insats beviljas eller kan ordnas.

Beskriv behoven före kursstart

Den sökande behöver inte lämna fler medicinska uppgifter än vad som är relevant. För att skolan ska kunna planera stödet behöver den däremot förstå vilka hinder som kan uppstå i undervisningen och vad som brukar fungera. Fråga exempelvis:

• Hur stora är undervisningsgrupperna?
• Hur ser en vanlig studiedag ut?
• Finns stödperson eller extra pedagogiskt stöd?
• Hur hanteras frånvaro och perioder av sämre hälsa?
• Kan studietakten eller schemat anpassas?
• Är undervisningslokaler, matsal och internat tillgängliga?
• Vilket stöd finns på kvällar och helger?
• Vem ansvarar för hjälpmedel och personlig omvårdnad?

Be gärna att planerade anpassningar dokumenteras före kursstart. Då minskar risken för olika förväntningar mellan deltagaren och skolan.

Internat och boende

Många folkhögskolor har internat. Att bo på skolan kan ge gemenskap, kortare resväg och en tydligare vardagsstruktur. Det kan samtidigt ställa krav på att själv kunna hantera boende, måltider och fritid.

Internat är normalt inte samma sak som ett LSS-boende eller en vårdverksamhet. Personal och stöd under kvällar, nätter och helger varierar. Den som behöver personlig omvårdnad, tillsyn eller omfattande praktiskt stöd måste därför undersöka hur det ska ordnas.

Kontrollera också:

• hyran och vilka måltider som ingår,
• tillgänglighet i rum och gemensamma utrymmen,
• brandsäkerhet och möjlighet till utrymning,
• regler om stödperson eller personlig assistent,
• avstånd till vård, service och kollektivtrafik,
• vad som gäller vid sjukdom eller längre frånvaro.

Personlig assistans och andra stöd

Folkhögskolans pedagogiska stöd ersätter inte personlig assistans, hemtjänst eller andra individuella insatser. Ansvarsfördelningen mellan skolan, hemkommunen och Försäkringskassan behöver ibland redas ut före kursstart.

Den som har personlig assistans bör kontrollera hur beslutet gäller under studier, resor och internatboende. Meddela berörda myndigheter om studierna förändrar förhållanden som kan påverka en ersättning eller insats.

Ansökan och antagning

Ansökan görs direkt till respektive folkhögskola. Skolan bestämmer antagningsvillkor och urvalsprinciper inom de regler som gäller för verksamheten.

Ansökan kan innehålla betyg, intyg, personligt brev eller andra handlingar. Vissa kurser har intervju, arbetsprov eller särskilda förkunskapskrav.

CSN och kostnader

Undervisningen är normalt avgiftsfri, men skolan kan ta betalt för exempelvis material, studieresor, kost, logi och vissa gemensamma kostnader.

Många längre folkhögskolekurser ger rätt till studiehjälp eller studiemedel från CSN.

Den som på grund av en funktionsnedsättning behöver läsa i långsammare takt eller under längre tid bör kontakta både skolan och CSN före studiestarten.

Vägen vidare efter folkhögskolan

Efter allmän kurs kan deltagaren söka vidare till exempelvis yrkeshögskola, högskola eller universitet om behörighetskraven är uppfyllda.

Andra kurser kan förbereda för arbete, praktik eller fortsatta studier. En del deltagare går vidare till kommunal vuxenutbildning, anpassad utbildning för vuxna eller andra utbildningsformer.

Be om studie- och yrkesvägledning i god tid. Det bör vara tydligt vilka formella meriter kursen ger och vilka kompletteringar som kan behövas.

Så väljer du folkhögskola

Folkhögskolor kan skilja sig mycket åt. Jämför därför inte bara kursnamnen utan även:

• undervisningens nivå och innehåll,
• gruppstorlek och lärartäthet,
• pedagogiskt och socialt stöd,
• fysisk, kommunikativ och digital tillgänglighet,
• internatets utformning,
• behörigheter och intyg,
• kostnader och finansiering,
• möjligheterna efter avslutad kurs.

Besök gärna skolan och träffa personalen före ansökan. En tydlig överenskommelse om stöd och förväntningar är ofta lika viktig som kursens inriktning.

Börja här

På folkhogskola.nu kan du söka bland folkhögskolor och kurser samt läsa om behörighet, studieomdöme, internat och stöd vid funktionsnedsättning.

På den här ämnessidan samlar HejaOlika guider, nyheter, reportage och debatt om folkhögskolor, tillgänglig utbildning och studiemöjligheter för personer med funktionsnedsättning.