”Oacceptabelt dåligt stöd” – JO dömer ut Arbetsförmedlingen igen

JO Thomas Norling ryter till mot Arbetsförmedlingen igen, för oacceptabla brister i stödet till personer med funktionsnedsättning.

Det aktuella fallet handlar om en kvinna som fick vänta 24 veckor på ett första samtal med Arbetsförmedlingen, och nästan två år innan hon fick ställa sig i kö för SIUS-konsulent (en särskild stödperson för introduktion och uppföljning).

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Klagomålen fortsätter – trots tidigare JO-kritik

– Under senare år har jag vid upprepade tillfällen funnit anledning att kritisera Arbetsförmedlingen för bristande tillgänglighet och service. Jag kan konstatera att liknande klagomål fortsätter att komma in till JO, vilket är mycket bekymmersamt, säger Thomas Norling i beslutet.

JO betonar att anmälningar kommer från arbetssökande med olika funktionsnedsättningar.

– Jag förutsätter att Arbetsförmedlingen prioriterar att komma tillrätta med problemen för att framledes kunna tillhandahålla enskilda en godtagbar nivå av tillgänglighet och service.

LÄS ÄVEN:
Fullständigt oacceptabelt – JO rasar mot Arbetsförmedlingens service

Inte okej att hänvisa till JO – åtgärda bristerna istället

JO uttrycker också irritation över att Arbetsförmedlingen hänvisar enskilda till JO för eventuella klagomål.

– När Arbetsförmedlingen får kännedom om att handläggningen i ett ärende kan anses bristfällig, bör myndigheten naturligtvis vidta åtgärder för att läka de bristerna. Att hänvisa till JO, ett extraordinärt tillsynsorgan, i ett pågående ärende är sällan vare sig ändamålsenligt eller lämpligt. Myndigheten ansvarar vid varje given tidpunkt för att dess verksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och regler som styr arbetet.

Vad innebär Arbetsförmedlingens serviceskyldighet?

Om Arbetsförmedlingens serviceskyldighet skriver JO:

En förutsättning för att en myndighet ska kunna uppfylla sin serviceskyldighet enligt förvaltningslagen är att den är tillgänglig för allmänheten och att det går att nå myndigheten. Kontaktförsök från enskilda ska besvaras så snart det är möjligt. Det gäller kontakter såväl per telefon som per e-post eller brev.

Som jag tidigare har uttalat kan personer med funktionsnedsättning ha särskilda svårigheter både med att söka arbete och att bevaka sina intressen hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten kan därför behöva anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser enligt 6 § FL till den enskildes förmåga och förutsättningar. Det kan innebära att Arbetsförmedlingen har en längre gående serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsnedsättning (se JO 2024 s. 34, dnr 6938-2023).

Arbetsförmedlingen har inte bara en skyldighet att anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser under tiden som en funktionsnedsättning utreds. Efter att en kod för funktionsnedsättning har registrerats måste myndigheten inom rimlig tid ta ställning till om det är aktuellt med stöd utifrån funktionsnedsättningen och bedöma vilka stödinsatser som i så fall kan vara aktuella. Myndigheten behöver också informera den enskilde om innebörden av koden och vilket extra stöd han eller hon eventuellt kan ha rätt till. Om Arbetsförmedlingen inte är aktiv här riskerar registreringen av koden att inte få någon betydelse (jfr JO:s protokoll från inspektion av Arbetsförmedlingen, verksamhetsområde Lokal arbetsmarknad, Region Stockholm Gotland, den 14 och 15 maj 2025, dnr 3691-2025).

Vad hände i det aktuella fallet?

En kvinna anmälde sig som arbetssökande i maj 2023. Vid det inledande planeringssamtalet angav hon att hon har funktionsnedsättningar, något Arbetsförmedlingen hade kännedom om sedan tidigare inskrivningsperioder.

Efter 24 veckors kötid ägde ett möte med ett av myndighetens bedömningsteam rum och ett antal funktionsnedsättningskoder registrerades. Enligt Arbetsförmedlingen är 20 veckor en normal väntetid för att bli kallad till ett möte med det aktuella bedömningsteamet.

JO skriver:

Det är en anmärkningsvärt lång väntan för att påbörja en bedömning avseende en enskilds förutsättningar och hur de påverkar arbetsförmågan. För att säkerställa att arbetssökande med funktionsnedsättningar inte står utan stöd och insatser under någon längre tid är det naturligtvis av stor vikt att Arbetsförmedlingen inleder en sådan bedömning så snart som möjligt.

Bedömningsteamet rekommenderade i första hand att kvinnan skulle delta i en tjänst [Steg till arbete] för arbetssökande med ohälsa eller funktionsnedsättningar.

Efter en tid kontaktades kvinnan av Arbetsförmedlingen och erbjöds en annan tjänst [Rusta och matcha] som hon påbörjade. Hon påpekade samtidigt att hon trodde att hon skulle få börja den tjänst [Steg till arbete] som bedömningsteamet hade rekommenderat.
Kvinnan hörde av sig till Arbetsförmedlingen vid upprepade tillfällen för att be om möten och uttrycka sitt behov av stöd.

JO skriver:

De svar hon fick bemötte i mycket begränsad utsträckning hennes önskemål och frågeställningar. I stället hänvisades hon vidare inom myndigheten utan att någon tog ett ansvar för att följa upp kontakten på ett tillfredsställande sätt. Det är fråga om oacceptabla brister i skyldigheten att lämna hjälp till en enskild. Vid upprepade tillfällen påpekade AA att hon var i behov av stöd utifrån sina funktionsnedsättningar, vilket inte tycks ha beaktats i kontakterna med henne. Genom hanteringen fördröjdes kvinnans möjligheter att få det stöd och insatser hon var i behov av.

JO konstaterar att Arbetsförmedlingens hantering fördröjde kvinnans möjligheter att få det stöd och de insatser hon behövde och uttalar att det är fråga om oacceptabla brister.

JO:s beslut 24 mars 2026 har diarienummer 3457-2025.