Drivkraft finns – men 200 000 får inte chansen att arbeta

Personer med funktionsnedsättning är en mycket stor outnyttjad resurs på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Många reformer kan genomföras direkt – och har en positiv effekt på samhällsekonomin.

– Jag hoppas att fler och fler börjar tänka om, säger Dan-Olof Rooth, en av författarna till rapporten Arbetsliv för alla?.

LÄS ÄVEN:
”Vi kan jobba” – 9 av 10 unga arbetslösa med funktionsnedsättning

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Inte brist på drivkrafter – men brist på möjligheter

Här handlar det inte om att öka incitament och drivkraften till arbete, konstaterade Anders Kessling, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, när rapporten presenterades på ett seminarium den 28 april 2026.

– Vi måste tänka på ett annat sätt. Här finns drivkrafterna. Här handlar det om att skapa förutsättningar för att få arbete, men hur ofta hörs det i debatten? Hur möjliggör vi arbete, och inte bara pressar på för att öka incitament? sa Anders Kessling. (Se 1 timme 7 minuter in på webbinariet.)

Han betonade även att ersättningssystemen kan behöva ändras för att öka möjligheterna att pausa ersättning för att prova på att arbeta. ”Vi måste sluta se individer som fuskare.“

Ett problem, enligt Kessling, är att budgetekonomiska hänsyn nästan alltid vinner över samhällsekonomiska. Frågorna måste därför upp en politisk nivå, där man inte bara tänker på ekonomi utan även vill skapa ett bättre samhälle.

Nästan 200 000 fler kan arbeta

Att ansvariga politiker börjar ”tänka på annat sätt” är också vad rapportförfattarna hoppas på.

– Vår överslagsberäkning visar att den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland personer med funktionsnedsättning är uppemot 200 000 personer som med en mer inkluderande arbetsmarknad skulle kunna arbeta, säger Dan-Olof Rooth, en av författarna till rapporten Arbetsliv för alla?.

Rapporten har detaljerade analyser av situationen på arbetsmarknaden för individer med olika typer av funktionsnedsättningar, till exempel till följd av rörelsenedsättning, nedsatt syn eller hörsel, kroniska sjukdomar eller psykiska diagnoser.

– Nedsättningen i arbetsförmåga varierar mycket beroende på funktionsnedsättning och ålder. En del personer med funktionsnedsättning har ingen nedsättning av arbetsförmågan alls. Andra har en större nedsättning av arbetsförmågan, men kan trots det i många fall arbeta hel- eller deltid med rätt hjälpmedel, stöd eller flexibel arbetstid, säger Dan-Olof Rooth.

Så här kan arbetsmarknaden bli inkluderande

Analyserna visar att flera olika typer av åtgärder kan göra arbetsmarknaden mer inkluderande. Det handlar bland annat om ökat stöd till arbetsgivare för att minska de upplevda riskerna och kostnaderna med att anställa. Det handlar också om insatser för att förändra attityder till personer med funktionsnedsättning.

– Det finns ingen enskild reform som kan förändra situationen. I rapporten lämnar vi därför flera förslag på åtgärder som stärker stödet till arbetsgivare, ökar möjligheterna till anpassning på arbetsplatserna och gör arbetsmarknaden mer inkluderande, säger Dan-Olof Rooth.

Rapportens alla reformförslag

Rapporten lyfter en lång rad förslag som sedan länge efterfrågats, men som av okänd anledning har kört fast hos regeringen, exempelvis en höjning av lönebidagstaket och förstärkning av hjälpmedelsförsörjningen.

Rapporten föreslår dock även mer omstridda förslag som kvotering av statliga jobb. (Läs även vår artikel om statens misslyckande när det gäller att erbjuda praktikplatser.)

Här är hela listan över reformförslag:

• Ökade möjligheter till flexibilitet.
• Åtgärder för ökad inkludering och tillgänglighet.
• Skärpt tillsyn av rehabiliteringsplaner och aktiva åtgärder.
• Ökad och förbättrad individuell anpassning och matchning av arbetsmiljön.
• Utred om företagshälsovården kan få en större roll.
• Ökade satsningar på åtgärder som syftar till att kontinuerligt förändra arbetsgivares attityd till att anställa personer med funktionsnedsättning.
• Överväga kvotering i statliga myndigheter.
• Överväga krav på inkludering vid offentlig upphandling.
• Ökad samverkan mellan myndigheter och civilsamhället.
• Ökade möjligheter att prova på arbete och andra aktiviteter utan att riskera att förlora rätten till sjukersättning.
• Åtgärder där en offentlig aktör initialt har arbetsgivaransvaret.
• Höjning av nivån på lönebidraget.
• Kortare handläggningstider hos Arbetsförmedlingen.
• Centraliserad hjälpmedelsverksamhet.
• Utveckla stödet vid övergång från utbildning till arbetsmarknad.

Mycket kan göras direkt – och är bra för samhällsekonomin

Enligt rapporten kan en del av reformerna genomföras direkt ”då det redan finns forskningsstöd för att de har effekt”.

Andra förslag på reformer har mer osäker effekt och är därför lämpliga att genomföra i form av försöksverksamhet, vilken bör utformas så att den kan utvärderas av forskare.

Rapporten betonar också att ”även om en ökad satsning medför ökade kostnader för staten initialt är de långsiktiga positiva effekterna på samhällsekonomin av en ökad sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning – i form av högre BNP, ökade skatteintäkter och minskade transfereringar – betydande”.

Ett uppslagsverk om situationen på arbetsmarknaden

Dan-Olof Rooth hoppas även att rapportens beskrivning av situationen på arbetsmarknaden ska fungera som ett uppslagsverk för arbetsmarknadspolitiker.

– Rapportens inledande syfte var att beskriva situationen på arbetsmarknaden för olika typer av funktionsnedsättningar och där vi har tillräckligt med observationer för att studera mönster mellan könen, över åldrar och så vidare. Detta är möjligt eftersom vi har unika data där vi slagit samman de olika åren av ”AKU Funk” (1996-2019). Förhoppningen är att den delen av rapporten blir ett uppslagsverk där man kan djuploda i den typ av funktionsnedsättning hen är intresserad av.

– Givet den problematiska bilden av situationen på arbetsmarknaden började vi tänka mer djuplodande på vilken politik som kunde bli mer framgångsrik än det som redan används.

Bristande arbetskapacitet är inte problemet

– Det första som slog oss var att utbildningsnivån är hög i gruppen, och därmed inte en förklaringsfaktor för situationen. På individnivå är dock utbildning viktigt.

– Dessutom visar flertalet studier att när gruppen erbjuds en flexibel lösning av arbetssituationen så ökar sysselsättningen kraftigt.

– Det är således inte en bristande arbetskapacitet som är problemet utan en brist på anpassningar och flexibilitet i arbetsmiljön. Studierna jag tänker på är min egna om distansarbete, samt Johan Egebarks, Petra Ornstein och Magnus Rödins studie om SIUS.

– Det är tydligt att Sverige har höga ambitioner på detta område, men saknar aktion. Jag hoppas man ska se att det behövs mycket åtgärder. Det kommer att kosta en hel del, men det gör det att ha personer på bidrag också, säger Dan-Olof Rooth.

Vad förväntar du dig ska hända nu?
– Tyvärr förväntar jag mig inget på kort sikt. Det blev ju till exempel ingen höjning av lönebidraget i budgeten, och det är det mest uppenbara som måste ändras. Men detta sagt så hoppas jag att jag får föreläsa om rapporten, och speciellt om arbetskapaciteten som gruppen har om de får möjlighet. Då tror jag att fler och fler kan börja tänka om.

Vad gör du i övrigt framåt för att debatten ska handla om ”rätt” frågor – de brister och reformförslag som ni beskriver?
– Jag föreläser om rapporten och skapar dialog kring alternativa sätt att tänka kring gruppens arbetsmarknadssituation. Det är redan några politikergrupper som vill höra mer, säger Dan-Olof Rooth.

Seminarium med Funktionsrätt Sverige

Rapporten presenterades på ett seminarium den 28 april med bland annat Anders Kessling, Myndigheten för delaktighet, och Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige. Seminariet kan ses i efterhand på ESO:s webbplats.

ESO är en oberoende kommitté under finansdepartementet.

Länk för nedladdning av rapporten Ett arbetsliv för alla?

LÄS ÄVEN:
Magnus Tideman: Släpp in reservarbetskraftsarmén 

Mera fakta: Så mycket sämre är villkoren på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Ur rapporten:

• Andelen av befolkningen som har en funktionsnedsättning är betydande. År 2024 uppgav knappt 12 procent av befolkningen mellan 16–65 år att de har en funktionsnedsättning och drygt 8 procent en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga (SCB 2025). Det motsvarar mer än en halv miljon individer.
• Sysselsättningsgapet gentemot den övriga befolkningen är stort och tämligen konstant över tid. År 2024 var sysselsättningsgapet mellan personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och den övriga befolkningen drygt 34 procentenheter (46 procent respektive 80 procent; SCB 2025).
• Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög jämfört med den övriga befolkningen. År 2024 var arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga runt 21 procent (SCB 2025). Dessa personer är dessutom ofta långtidsarbetslösa och utgör drygt 30 procent av alla långtidsarbetslösa (över 24 månaders arbetslöshet) personer (Arbetsförmedlingen 2025b).
• Skillnaden i löneinkomster – som avspeglar både arbetad tid och konsumtionsmöjligheter/levnadsstandard – är också betydande och tämligen konstant över tid. I den ålder där löneinkomsterna i befolkningen når sin topp (45–50 år) är inkomsten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga enbart runt 40 procent av inkomsten för den övriga befolkningen.
• Många av de personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och är sysselsatta har i dagsläget olika former av anpassningar på arbetsplatsen och/eller anställningar med stöd från samhället, till exempel anpassningar av arbetstid, arbetstempo och arbetsuppgifter eller lönebidrag.
• En grov överslagsberäkning visar att den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland personer med funktionsnedsättning är betydande och uppgår till uppemot 200 000 personer, vilka med en mer inkluderande arbetsmarknad potentiellt skulle kunna arbeta.

Hur många får stöd på arbetsmarknaden?

Utvecklingen 2023–2025 för särskilda insatser

Mer statistik om arbetsmarknaden

LÄS ÄVEN
Guide till arbetsmarknadsstöd vid funktionsnedsättning