ESO: 200 000 kan arbeta men stängs ute

Personer med funktionsnedsättning är en mycket stor outnyttjad resurs på arbetsmarknaden, hävdar en ny rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Många reformer kan genomföras direkt – och har en positiv effekt på samhällsekonomin.

Nästan 200 000 fler kan arbeta

– Vår överslagsberäkning visar att den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland personer med funktionsnedsättning är uppemot 200 000 personer som med en mer inkluderande arbetsmarknad skulle kunna arbeta, säger Dan-Olof Rooth, en av författarna till rapporten Arbetsliv för alla?.

Rapporten har detaljerade analyser av situationen på arbetsmarknaden för individer med olika typer av funktionsnedsättningar, till exempel till följd av rörelsenedsättning, nedsatt syn eller hörsel, kroniska sjukdomar eller psykiska diagnoser.

– Nedsättningen i arbetsförmåga varierar mycket beroende på funktionsnedsättning och ålder. En del personer med funktionsnedsättning har ingen nedsättning av arbetsförmågan alls. Andra har en större nedsättning av arbetsförmågan, men kan trots det i många fall arbeta hel- eller deltid med rätt hjälpmedel, stöd eller flexibel arbetstid, säger Dan-Olof Rooth.

Så här kan arbetsmarknaden bli inkluderande

Analyserna visar att flera olika typer av åtgärder kan göra arbetsmarknaden mer inkluderande. Det handlar bland annat om ökat stöd till arbetsgivare för att minska de upplevda riskerna och kostnaderna med att anställa. Det handlar också om insatser för att förändra attityder till personer med funktionsnedsättning.

– Det finns ingen enskild reform som kan förändra situationen. I rapporten lämnar vi därför flera förslag på åtgärder som stärker stödet till arbetsgivare, ökar möjligheterna till anpassning på arbetsplatserna och gör arbetsmarknaden mer inkluderande, säger Dan-Olof Rooth.

Rapportens alla reformförslag

Rapporten lyfter en lång rad förslag som sedan länge efterfrågats, men som av okänd anledning har kört fast hos regeringen, exempelvis en höjning av lönebidagstaket och förstärkning av hjälpmedelsförsörjningen.

Rapporten föreslår dock även mer omstridda förslag som kvotering av statliga jobb.

Här är hela listan över reformsförslag:

Ökade möjligheter till flexibilitet.
Åtgärder för ökad inkludering och tillgänglighet.
Skärpt tillsyn av rehabiliteringsplaner och aktiva åtgärder.
Ökad och förbättrad individuell anpassning och matchning av arbetsmiljön.
Utred om företagshälsovården kan få en större roll.
Ökade satsningar på åtgärder som syftar till att kontinuerligt förändra arbetsgivares attityd till att anställa personer med funktionsnedsättning.
Överväga kvotering i statliga myndigheter.
Överväga krav på inkludering vid offentlig upphandling.
Ökad samverkan mellan myndigheter och civilsamhället.
Ökade möjligheter att prova på arbete och andra aktiviteter utan att riskera att förlora rätten till sjukersättning.
Åtgärder där en offentlig aktör initialt har arbetsgivaransvaret.
Höjning av nivån på lönebidraget.
Kortare handläggningstider hos Arbetsförmedlingen.
Centraliserad hjälpmedelsverksamhet.
Utveckla stödet vid övergång från utbildning till arbetsmarknad.

Mycket kan göras direkt – och är bra för samhällsekonomin

Enligt rapporten kan en del av reformerna genomföras direkt ”då det redan finns forskningsstöd för att de har effekt”.

Andra förslag på reformer har mer osäker effekt och är därför lämpliga att genomföra i form av försöksverksamhet, vilken bör utformas så att den kan utvärderas av forskare.

Rapporten betonar också att ”även om en ökad satsning medför ökade kostnader för staten initialt är de långsiktiga positiva effekterna på samhällsekonomin av en ökad sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning – i form av högre BNP, ökade skatteintäkter och minskade transfereringar – betydande”.

Seminarium med Funktionsrätt Sverige

Rapporten presenteras på ett seminarium idag den 28 april med bland annat Anders Kessling, Myndigheten för delaktighet, och Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige. Seminariet kan också ses i efterhand på ESO:s webbplats.

Länk för nedladdning av rapporten Ett arbetsliv för alla?