Bidrag och ersättningar 2026 – här är de nya beloppen

Nej, alla svenskar får inte mer pengar att röra sig med 2026.

En ljuspunkt är att funkisskatten tas bort 2026. En annan att åldersgränsen för sjukersättning höjs från 66 år till 67 år. 

De flesta med sjuk- och aktivitetsersättning ändå sänkt köpkraft, enligt HejaOlikas preliminära beräkning.

LÄS ÄVEN:
Hushållsekonomin 2026: Exempel och konsekvenser

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Läs även om:
Avgifter för personer med funktionsnedsättning

Ersättningar höjs med 0,7 procent 1 januari 2026

Sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med endast 0,7 procent 1 januari 2026, samtidigt som lönerna ökar med 3–4 procent. Exempelvis höjs riksdagsledamöternas arvoden med 3,7 procent (till 81 400 kronor per månad).

Den låga uppräkningen 0,7 procent gäller även omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

Hur stora blir då prisökningarna 2026? Prognoserna varierar, men i september 2025 bedömde Konjunkturinstitutet att inflationen 2026 blir endast 0,1 procent mätt med måttet KPI (eller 0,9 procent med måttet KPIF).

LÄS ÄVEN:
Allt om bidragsreformen: Så ska bidragen minska 2026–2027
Funkisskatten avskaffas 2026: 1800 kronor lägre skatt per år
Bidragsspärr och straffavgift kan införas 1 juli 2026

Prisbasbelopp för 2026

Den 14 juli 2025 publicerade SCB beräkningen av prisbasbeloppet för 2026. Regeringen har därefter under hösten fastställt SCB:s siffra på 0,7 procent som höjning av prisbasbeloppet 2026.

Prisbasbeloppet ökar därmed med 400 kronor, från 58 800 kronor 2025, till 59 200 kronor den 1 januari 2026.

Förhöjt prisbasbelopp för 2026 höjs med 500 kronor, från 60 000 kronor till 60 500 kronor.

2026 års siffror i korthet

• Personer med sjuk- och aktivitetsersättning får nöja sig med en höjningen på runt 0,7 procent medan förvärvsarbetande väntas få 3–4 procent högre lön under 2026.
• För personer med inkomstpension (den största delen av den allmänna pensionen, baserat på inkomster du haft under ditt liv) väntas ökningen bli 2,2 procent, enligt Pensionsmyndighetens aprilprognos.
• Garantipensionen följer prisbasbeloppet, precis som sjuk- och aktivitetsersättningen. (Garantipension är till för personer som har haft låga eller inga arbetsinkomster. Pensionssystemets grundskydd består av garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.)
• Konjunkturinstitutets prognos för inflationen 2026 är 0,1 procent, mätt med måttet KPI, och 0,9 procent med måttet KPIF.
• Funkisskatten på sjuk- och aktivitetsersättningen tas bort från 1 januari 2026, vilket förbättrar ekonomin med 140 kronor per månad för de som har lägst ersättning och med upp till 500 kronor per månad som mest.
• Åldersgränsen för sjukersättning höjs från 66 till 67 år. Det gör det möjligt för fler att fortsätta få sjukersättning och kanske vänta med att ta ut allmän pension. Åldersgränsen höjs även för fler ersättningar, bland annat merkostnadsersättning och bilstöd. Mer om åldersgränserna.

 

Så mycket höjs bidrag, ersättningar och andra förmåner 2026

Olika ersättningar (eller ”förmåner” som de kallas av myndigheterna) följer prisbasbeloppet i olika utsträckning och har olika beräkningsregler. Alla förmåner höjs alltså inte lika mycket som prisbasbeloppet.

• Vissa uppgifter i tabellen nedan är ännu inte uppdaterade för 2026. Vi uppdaterar informationen löpande.
• Bara vissa ersättningar och bidrag påverkas av prisbasbeloppet. Ofta krävs specifika politiska beslut för att en ersättning ska höjas, vilket bland annat gäller barnbidraget.

 

 

Vilka blir de nya beloppen för bidrag och ersättningar 2026?

HejaOlika har beräknat de nya beloppen baserat på SCB beräkning av prisbasbeloppet och en höjning med 0,7 procent. Myndigheterna kommer att göra avrundningar, och därför kan de slutliga beloppen skilja något från nedanstående tabeller.

Sjuk- och aktivitetsersättning från 1 januari 2026

För att se nya belopp för inkomstbaserad sjuk- och aktivitetsersättning; se rutan längre ned.

 

LÄS ÄVEN:
Allt om aktivitetsersättning
Allt om sjukersättning

Omvårdnadsbidrag från 1 januari 2026

 

LÄS VÅR GUIDE:
Så får du omvårdnadsbidrag

Merkostnadsersättning från 1 januari 2026

 

LÄS VÅR GUIDE:
Merkostnadsersättning för barn och vuxna

 

 

 

Hur påverkas din skatt av nya prisbasbeloppet 2026?

Höjningen av prisbasbeloppet innebär att grundavdrag och jobbskatteavdrag automatiskt höjs med upp till 800 kronor per år.

Största skattesänkningarna går till de som har högst inkomster. Brytpunkten för statlig skatt höjs med 17 300 till 660 400 kronor per år.

 

Bostadstillägget 2026

UPPDATERING: Bostadstillägget sänks för tiotusentals som bor i småhus.

Det sker ingen förändring 2026 av maxbeloppet för det statliga bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

En höjning bostadstillägget skulle kräva ett nytt beslut av riksdagen, och inga sådana planer finns i dagsläget. Bostadstillägget håller alltså på att urholkas, eftersom det inte höjs i takt med hyror. (Hyrorna ökade med i genomsnitt 4,6 procent 2025 och 5 procent 2024, enligt Hyresgästföreningen.) Detta pressar ned den disponibla inkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Maxbeloppet för bostadstillägg är därför 6 550 kronor per månad även under 2026. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

I stora drag beräknas bostadstillägget så här (men det finns fler regler att ta hänsyn till – se även Försäkringskassans information):
För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Det finns även ett särskilt bostadstillägg som ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå efter att en skälig bostadskostnad är betald. En förutsättning för att kunna få särskilt bostadstillägg är att bostadstillägg är beviljat. År 2023 räknades en bostadskostnad på högst 7 500 kronor per månad för ensamstående och 3 750 kronor per månad för sammanboende som skälig bostadskostnad. Beloppen för skälig levnadsnivå var 6 719 kronor per månad för ensamstående och 5 404 kronor för sammanboende.

Vissa kommuner erbjuder också ett bostadstillägg. År 2019 uppgav 21 kommuner att de har ett kommunalt bostadstillägg. Vissa kommuner har maxhyror för LSS-bostäder.

LÄS ÄVEN:
Får jag behålla bostadstillägget när sjukersättningen höjs?

 

 

Fritidskortet 2026

Värdet på det nästan nya fritidskortet höjs 1 januari 2026. Det innebär att alla barn 7–16 år får 550 kronor för 2026 på fritidskortet. Vårdnadshavare i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan ansöka om att få 2 500 kronor per barn. Förra året var värdet på kortet 500 resp 2000 kronor.

Dessutom utvidgas fritidskortet till att gälla alla barn från det år barnet fyller 7 år (tidigare: 8 år).

Fritidskortet infördes i september 2025. År 2026 blir det första helåret med reformen i drift.

Fritidskortet kan användas för att betala avgifter för vissa fritidsaktiviteter. Det är inget fysiskt kort, utan en digital tjänst som föräldrar kan använda för att betala barns avgifter för fritidsaktiviteter med.

Fritidsaktiviteter bokas direkt hos föreningar eller andra som erbjuder fritidsaktiviteter för barn mellan 7 och 16 år. Betalning med Fritidskortet sker först efter att medlemskap eller deltagande har bekräftats. Läs mer på Fritidskortets egen webbplats.

 

Sjukpenning och föräldrapenning 2026

Den 1 januari 2026 höjs sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, graviditetspenning genom att högsta nivån i ersättningarna ökar med cirka 0,7 procent.

Högsta nivån för sjukpenning ökar 1259 kronor per dag (preliminär uppgift). Lägsta nivån höjs också – artikeln uppdateras om detta.

Nytt från 2026: Regeringen planerar att från 1 mars 2026 införa en ny modell för arbetsprövning för personer som har sjukpenning. Förslaget innebär att den som är sjukskriven på heltid ska kunna testa att arbeta under en kortare period i överenskommelse med arbetsgivaren, utan att sjukpenningen dras in.

Högsta nivån för föräldrapenning ökar till 1259 kronor per dag (preliminär uppgift). Det är oklart om grundnivån blir oförändrat 250 kr, och om lägsta nivån blir oförändrat 180 kr. Artikeln kommer att uppdateras.

 

Sjukpenning i särskilda fall 2026

En ersättning som höjdes extra mycket 2025 är sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Beloppen har varit oförändrade ända sedan ersättningen infördes 2012. Efter att ha legat still i 13 år höjdes beloppen med cirka 44 procent från 1 januari 2025. Läs mer om höjningen 2025.

Någon ytterligare höjning är inte planerad för 2026, utan beloppen kommer att vara desamma som 2025.

Sjukpenning i särskilda fall är främst aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Ersättningsnivåerna för sjukpenning i särskilda fall regleras i socialförsäkringsbalken (28 a kap. 9 §) och beslutas av riksdagen.

Beloppen för 2025 framgår av nedanstående tabell.

 

Studiemedel 2026

Hur mycket höjs studiebidrag och studielån 2026? 2026 års studiemedel från CSN höjs med prisbasbeloppet eller 0,7 procent.

Från 1 januari 2026 får en studerande med fullt studiemedel 13 592 kronor för fyra veckors studier.
Studiebidraget höjs med 28 kronor,.
Studielånet höjs med 64 kronor.
Tilläggslånet höjs till 4 688 kronor för fyra veckor.
Tilläggsbidraget höjs till 780 kronor för ett barn

Fribeloppet (det man får tjäna utan att studiemedlet påverkas) för 2026 höjs samtidigt. En studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor per halvår.

Läs mer hos CSN.

Studiestarts­stöd är ett bidrag som vissa arbets­lösa kan få för att läsa på komvux eller folkhögskola. Regeringen planerar att avveckla studiestartsstödet 2026. Riksdagsbeslut om detta väntas i december 2025. Studiestartsstöd kan lämnas för studier till och med den 31 december 2025 (till och med vecka 52 år 2025).

Studiebidrag på gymnasiet påverkas inte av prisbasbeloppet. Beloppet bestäms av riksdagen ska vara 1250 kronor per månad även under 2026.

Högre studiemedel vid funktionsnedsättning. Om du har en funktionsnedsättning kan du i vissa fall få studiemedel som är högre än vad som motsvarar din studietakt. Om du exempelvis har synnedsättning, dyslexi eller ADHD behöver du kanske lägga mer tid på dina studier. Då kan du ibland få studiemedel för studier på 100 procent även om din studietakt bara är exempelvis 75 procent.

CSN skriver att studie­hindren i första hand ska åtgärdas genom hjälp och stöd från din skola: ”Det är bara om skolans åtgärder inte räcker som du kan få studiemedel för en högre takt än vad du faktiskt studerar. Det är också skolan som avgör om du får sänka din studietakt.”

Om du på grund av funktionsnedsättning lägger mindre tid på studier så kan du inte få studiemedel för en högre studietakt. Då finns istället en möjlighet att få studiemedel under sjukdom.

 

 

Arbetsskadelivränta 2026

Arbetsskadelivränta räknas om varje år genom att multipliceras med ett särskilt indexeringstal. Indexeringstalet för 2025 var 1,0408 och för 2026 blir det 1,0214.

Den högsta möjliga arbetsskadelivräntan för 2025 var 441 000 kronor, och för 2026 blir det 444 000 kronor (7,5 prisbasbelopp).

Arbetsskadelivränta är en ersättning som betalas ut till arbetstagare som har drabbats av en arbetsskada som har lett till en varaktig nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen ska kompensera inkomstbortfallet.

Läs mer om arbetsskadelivränta hos Försäkringskassan.

 

 

 

 

Barnbidraget 2026 – åttonde året utan höjning

Barnbidrag påverkas inte av prisbasbeloppet. Eventuella höjningar kräver beslut av regering och riksdag. Det finns inga signaler om att höjningar skulle vara aktuella, trots att de är en viktig del av ekonomin för familjer med låga inkomster.

Barnbidraget har inte höjts sedan mars 2018, då det höjdes från 1050 kr till 1250 kr per månad. Om barnbidraget skulle ha följt prisutvecklingen skulle det idag ligga på nästan 1600 kr per månad.

Allmänt barnbidrag är 1 250 kronor i månaden per barn och är skattefritt. Det betalas ut från och med månaden efter barnets födelse, och till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Därefter får barnet studiebidrag från CSN i stället för barnbidrag, förutsatt att barnet går på gymnasiet. Barn som efter att ha fyllt 16 går kvar i grundskolan eller i anpassad skola får förlängt barnbidrag. Skolan ska anmäla att ett barn har rätt till förlängt barnbidrag.

Bostadsbidraget 2026

Bostadsbidraget höjs från 1 januari 2026 för ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader. De övre bostadskostnadsgränserna höjs med 1 500 kronor (till 6800 kr) för familjer med ett barn, och med 2 000 kronor (till 7900 kronor) för familjer med två eller flera barn. Det innebär höjningar med som mest 800 kronor per månad för familjer med ett barn och 1 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn.

Bostadsbidraget påverkas inte av prisbasbeloppet. För att höjas krävs nya beslut av regering och riksdag. Försäkringskassan skrev i en analys i februari 2021 att barn- och familjeersättningarna de senaste 20 åren har bidragit med en allt mindre del av hushållens inkomster. Ersättningsbeloppen inte har höjts i takt med inkomstutvecklingen. Därför har låginkomstfamiljer, som får en stor del av sin hushållsinkomst från barn- och familjeersättningarna, halkat efter ekonomiskt.

Riksrevisionen har påpekat att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats över tid eftersom en större andel av hushållen med bostadsbidrag är trångbodda jämfört med tidigare. Regeringen har besvarat granskningen med att rapporten ”för närvarande inte motiverar några ytterligare åtgärder”.

 

Allmänt och särskilt tandvårdsbidrag

Alla vuxna har rätt till ett allmänt tandvårdsbidrag. För personer i åldern 24–64 år är det allmänna tandvårdsbidraget 300 kronor per år, vilket det troligen är även 2026.

För personer som fyllt 67 år införs ett nytt högkostnadsskydd för tandvård den 1 januari 2026. Äldre kan få subventioner med upp till 90 procent för viss tandvård. Patienten betalar 10 procent av det statliga referenspriset för viss behandling. Staten betalar övriga 90 procent. En behandling som kostar 1200 kronor kan alltså kosta 120 kronor för patienten.

För den tandvård som inte ingår i det förstärkta högkostnadsskyddet kommer det vanliga högkostnadsskydd som finns för tandvård i dag att fortsätta gälla.

 

 

För personer 24–29 år och över 65 är det dubbelt så stort, 600 kronor per år.
Beloppet dras automatisk från tandläkarräkningen. Bidraget kan sparas i upp till två år. Den 1 juli varje år fylls det allmänna tandvårdsbidraget på.

Särskilt tandvårdsbidrag höjs från 600 till 1000 kronor per halvår

Det särskilda tandvårdsbidraget höjs från 600 till 1000 kronor per halvår från och med 1 jan 2026.

Bidraget kan delas upp, exempelvis genom att använda 200 kronor vid ett besök och 400 kronor vid nästa. Däremot kan man inte spara bidraget från ett halvår till ett annat. Bidraget används vid besök hos tandläkare eller tandhygienist som är ansluten till statliga tandvårdsstödet.

Vem kan få särskilt tandvårdsbidrag?
Bidraget är till för personer som har en viss sjukdom eller en viss funktionsnedsättning som innebär en risk för försämrad tandhälsa. Det gäller till exempel:

• muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
• muntorrhet på grund av strålbehandling i öron-, näs-, mun- eller halsregionen
• Sjögrens syndrom
• kronisk obstruktiv lungsjukdom och har ordinerats syrgas eller näringsdryck
• cystisk fibros
• ulcerös colit
• Crohns sjukdom
• tarmsvikt
• frätskador på tänderna och anorexia nervosa, bulimia nervosa eller gastroesofageal reflux sjukdom
• svårinställd diabetes
• genomgår dialysbehandling
• är immunosupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
• genomgått en organtransplantation.

Läs mer om tandvårdsstödet på Försäkringskassans webb.

 

Habiliteringsersättning på daglig verksamhet

Personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS kan få habiliteringsersättning från sin kommun. Det kallas ofta hab-ersättning eller flitpeng. Det är frivilligt för kommunerna att betala habiliteringsersättning, och upp till kommunpolitikernas goda vilja. I många kommuner görs årligen en liten höjning, men beloppen är alltid låga. Enligt Socialstyrelsen varierade ersättningarna under 2022 från 22 kronor till 174 kronor per dag.

Läs mer om habiliteringsersättningen: Vad gör din kommun med gratispengarna till habiliteringsersättning?

 

Åldersgränser för ersättningar och bidrag

Nedan beskrivs de åldersgränser som gäller under 2025 och vilka åldersgränser som höjs 1 januari 2026.

Den 1 januari 2026 höjs åldersgränsen för flera bidrag och ersättningar, eftersom dessa knyts till riktåldern för pension som då ändras till 67 år.

Sjukersättning har man tidigare kunnat få som längst tills man fyller 65 år. Den 1 januari 2023 ändrades denna åldersgräns till 66 år.

2026 höjs åldersgränsen för sjukersättning till 67 år. Från och med 1 januari 2026 kan du få sjukersättning till och med månaden innan du fyller 67 år, om du uppfyller villkoren för ersättning i övrigt. Det betyder att gränsen flyttas ett år uppåt jämfört med idag. Man behöver inte själv göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen.

Försäkringskassan uppger att sjukersättning från och med 2026 som längst betalas ut till och med månaden före den månad då man uppnår riktåldern för pension. Riktåldern fastställs årligen, sex år innan den ska användas. Riktåldern är fastställd till 67 år för 2026–2030. Sjukersättningen kommer automatiskt att förlängas när riktåldern för pension ändras, den enskilde behöver inte själv ansöka eller göra något.

Tidpunkten i förmånsintyget är inte nödvändigtvis samma tidpunkt som då din sjukersättning upphör. Försäkringskassan skriver inte ut förmånsintyg utifrån riktåldern ännu eftersom lagändringen inte har trätt i kraft. Om ditt förmånsintyg upphör kan du beställa ett nytt.

Den som är född 1959 påverkas inte av förändringen av åldersgränsen, utan din sjukersättning kommer upphöra under 2025, månaden före du fyller 66 år. Är du född 1960–1963 är riktåldern beslutad till 67 år, och din sjukersättning kommer upphöra månaden före du fyller 67 år.

Hur länge sjukersättning kan betalas ut regleras i 33 kap. 4 § SFB och i 33 kap. 16 § SFB. Lagändringen om riktålder träder i kraft den 1 december 2025, men börjar tillämpas från och med januari 2026. Försäkringskassan kommer att uppdatera information om detta i samband med att lagändringen träder i kraft.

Även för assistansersättning (personlig assistans) höjs åldersgränsen för ansökan till 67 år den 1 januari 2026. Den som redan har assistansersättning från Försäkringskassan påverkas inte av förändrade åldersgränser utan fortsätter att få sin ersättning. Däremot påverkas gränsen för när man kan ansöka om fler timmar från Försäkringskassan. Från 1 januari 2026 kan man ansöka om fler timmar tills man fyller 67 år. Därefter kan man ansöka om fler timmar hos sin kommun.

Åldersgränsen för merkostnadsersättning höjs också till 67 år den 1 januari 2026. Man kommer även att kunna beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 67 år om funktionsnedsättningen och merkostnaderna fanns innan man fyllde 67 år. För den som är född 1957 eller tidigare gäller en annan tidsgräns. Då kan man beviljas merkostnadsersättning efter att man fyllt 65 år om ens funktionsnedsättning och merkostnader fanns innan man fyllde 65 år.

Åldersgräns för bidrag till arbetshjälpmedel höjdes för några år sedan till 69 år. Den åldersgränsen blir oförändrad 2026. Det finns inga planer på att ändra denna åldersgräns. Det följer hur länge en person har rätt till anställning utifrån LAS.

Åldersgränsen för bilstöd höjs till 67 år 1 januari 2026, eftersom även denna ersättning har koppling till riktåldern för pension. Förutom åldersgränsen är villkoret att man behöva bilen för att försörja sig genom arbete, gå en arbetslivsinriktad utbildning eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering med aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning. Arbetet, utbildningen eller rehabiliteringen ska pågå i minst sex månader.

Åldersgräns för ersättningar i särskilda fall höjs till 67 år i januari 2026. Det gäller sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. Detsamma gäller rehabiliteringspenning.

Åldersgräns för bostadstillägg (för personer som har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan) höjs från 66 år till 67 år i januari 2026. Om man är äldre kan man ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten. Den som redan har bostadstillägg och fyller 67 år under 2026 eller senare kommer att få fortsatt utbetalt bostadstillägg från Försäkringskassan till och med månaden innan hen fyller 67 år. Man behöver inte göra något för att bostadstillägget ska förlängas.

 

Höjda avgifter urholkar bidragen

Avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande spelar stor roll för många personer, eftersom avgifter ofta urholkar höjd ersättning.

Läs mer i HejaOlikas guide om avgifter för personer med funktionsnedsättning.

 

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning är ekonomiska stöd som man kan få som deltagare i arbetsmarknadsprogram hos Arbetsförmedlingen. Information finns på Försäkringskassans webbplats.

Den 1 oktober 2025 infördes nya regler för aktivitetsstödet. Reglerna innebär att aktivitetsstödet trappas ned ju längre tid personen är arbetslös. De nya reglerna innebär att den högsta ersättningsbara inkomsten i aktivitetsstödet efter 300 dagar är drygt 30 000 kronor. Efter de 300 första ersättningsdagarna minskar aktivitetsstöd med inkomstbaserat belopp stegvis med 5 procentenheter var hundrade ersättningsdag, ner till 365 kronor per dag. Den lägsta ersättningen har höjts från 223 till 365 kronor per dag.

 

 

 

Hur får HejaOlika information om höjda ersättningar?

HejaOlika publicerar löpande uppgifter om aktuella och kommande belopp för sociala ersättningar och bidrag till personer med funktionsnedsättningar, sjukdom och ekonomisk utsatthet.

Underlaget kommer från olika myndigheter. Information från bland annat SCB och Försäkringskassan gör det möjligt att beräkna kommande höjningar.

Storleken på många bidrag och ersättningar styrs av prisbasbeloppet, som i mitten av juli varje år beräknas av SCB, och på hösten beslutas av regeringen. Så snart SCB har beräknat nästkommande års prisbasbelopp är det alltså möjligt att räkna fram kommande års nivå på bland annat sjukersättning och aktivitetsersättning. HejaOlika publicerar detta under juli månad varje år, cirka ett halvår före förändringen.