SKR varnar: Stora risker med sämre högkostnadsskydd

Även Sveriges kommuner och regioner, SKR, ogillar regeringens planer på att försämra högkostnadsskyddet för läkemedel 1 juli 2025.
I ett remissvar radar SKR upp mängder av negativa konsekvenser – men inte en enda fördel.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om förändringen av högkostnadsskyddet för läkemedel 2025:
- MFD: Regeringens förslag slår mot de som har funktionsnedsättning (7 februari)
- SKR varnar: Stora risker med sämre högkostnadsskydd (27 januari)
- Socialdemokraterna: Höjda avgifter skapar orimlig situation (15 januari)
- Vill du stoppa dyrare mediciner? Gör detta senast 17 februari
- Högkostnadsskydd 2025: Personliga berättelser om förödande konsekvenser (13 januari)
- Högkostnadsstak för mediciner föreslås höjas 34 % under 2025
- Högre avgifter 2025 pressar personer med funktionsnedsättning
Vill spara 5,4 miljarder
Bakgrunden till att regeringen vill försämra högkostnadsskyddet är att man oroas av ökade läkemedelskostnader för staten. Regeringen hoppas kunna skära ned läkemedelssubventionerna med 5,4 miljarder kronor under 2025–2027.
Protesterna har redan varit massiva, trots att det ännu återstår några veckor på remisstiden. Hundratals privatpersoner har skickat in egna remissvar.
Men kommunernas och regionernas åsikt väger förmodligen extra tungt.
8 risker med försämrat högkostnadsskydd
Så här kan man sammanfatta SKR:s synpunkter:
- SKR ser tydliga hälsomässiga som fördelningspolitiska risker med att skjuta över en större del av kostnaderna på de enskilda individer som behöver läkemedel. Förslaget kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser.
- En noggrann uppföljning är mycket angelägen. Särskilt angeläget blir det att följa upp i vilken utsträckning förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel för individer med begränsad betalningsförmåga.
- Om förändringen ska bli begriplig och accepterad av allmänheten krävs information om vad förändringen innebär, hur högkostnadsskyddet fungerar, vilka grupper som påverkas och vilka stöd som finns att tillgå.
- Sannolikt kommer lagändringen att leda till hamstring av läkemedel, eftersom förändringen ger starka ekonomiska skäl att påbörja en ny 12-månadersperiod för högkostnadsskydd före ändringen 1 juli 2025. Det kommer även att leda till stor belastning på både apotek och sjukvård på grund av ökad efterfrågan på nya receptförskrivningar.
- Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.
- Kommunerna väntas få ökade kostnader med 60 miljoner kronor per år, men SKR anser att detta är svårbedömbart.
- SKR räknar med fler ansökningar om ekonomiskt bistånd som en följd av förändringen.
- Om fler personer får svårt att betala för sina läkemedel och avstår från medicinering kan det leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser.
Kan berättiga till merkostnadsersättning
Även Försäkringskassan har lämnat in ett remissvar. Man bedömer att det kan bli fler ansökningar om merkostnadsersättning under en övergångsperiod. Kostnaderna upp till gränsen för högkostnadsskyddet kan utgöra en merkostnad som ger rätt till merkostnadsersättning.
Regeringens förslag i korthet
- Patienten får betala hela kostnaden upp till 2000 kronor (istället för 1450 kronor i nuvarande system).
- Patienten får betala 75 procent (istället för 50 procent) i det första ”trappsteget” i högkostnadsskyddet.
- Egenavgiften innan ett frikort utfärdas höjs från 2900 kr till 3800 kr.
- Ovanstående förändringar föreslås börja gälla 1 juli 2025.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.