Under de år Lina behandlades för cancer lekte hon nästan ingenting med jämnåriga barn. Hela skoltiden kände hon sig annorlunda och hade svårt att finna en vän som förstod henne på riktigt. Tack vare att hon satte ord på detta bygger forskare i Halmstad en digital skolgård för barn som vistas mycket hemma eller på sjukhus.
Även om man har särskilda behov så gäller samma pedagogiska principer som för vilken unge som helst – att få möjlighet att lyckas. Men det ska inte hänga på föräldrarna, det är inte jämlikt, säger Martin Ingvar, hjärnforskaren som vill se en skola som möter varje barns behov.
En ovanligt varm dag i slutet av oktober fällde vi ihop våra laptops, fyllde bilen med tidningar och gav oss ut på vägarna i Stockholms län. Färden gick till habiliteringar och sjukhus som ofta tar emot barn med funktionsvariationer.
En forskargrupp i Halmstad har fångat upp Linas önskan om att träffa andra med liknande erfarenheter, och håller nu på att bygga en virtuell skolgård för barn som vistas mycket på sjukhus.
”Vi har en rak kommunikation med personalen vilket underlättar samarbetet mellan hem och skola. Vi upplever att både de och vi kan säga vad vi tycker vilket känns tryggt. De är också väldigt öppna med hur verksamheten ser ut i skolan och vad de har för planer den närmsta tiden, vilket är jättebra.”
När Maya, 11 år, kommer hem från skolan behöver hon återhämtning och aktivitet. Det menar hennes mamma Malin Roca Ahlgren, som precis som lärar- och författarkollegan Pernilla Alm är övertygad om att en läxfri skola skulle gynna fler barn med neuropsykiatriska diagnoser.
Snart 50 år har gått sedan Gerd Andén blev mamma och påbörjade kampen för att personer med de allra största funktionsnedsättningarna ska kunna leva ett gott liv. Tillsammans med sina barn Magnus och Cecilia ser hon det som en skyldighet att sprida den svenska modellen till resten av världen.
GUIDE. Föräldrakraft har tillsammans med Gunilla Tullsson, uro- och tarmterapeut på Astrid Lindgrens barnsjukhus, sammanställt 13 frågor och svar om kiss och bajs.
Som Sveriges första professor i palliativ vård för barn och unga vill hon skapa en likvärdig vård av svårt sjuka och döende barn i hela landet. Ända sedan hon började forska har Ulrika Kreicbergs fokuserat på hur man kan göra situationen så bra som möjlig för hela familjen, och resultaten visar att prat är en bra medicin för att förebygga psykisk ohälsa på lång sikt.
”Negativ stress uppstår till stor del därför att vi fastnar i oro inför framtiden eller ältar det som har hänt. Det vi har är bara detta nu och för att släppa taget om ältandet och historieberättandet som skapar stress så kan vi träna oss på att vara i detta nu mer och mer genom olika övningar.”
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.