Ett barn med neuropsykiatriska svårigheter har rätt att känna till sina problem, för att kunna vara delaktig och ta ansvar för sitt eget liv. Och ju fler som vet runtomkring, desto bättre kan det bli för barnet. Skolpsykolog Kristina Taylor viker inte en tum i denna fråga.
Möjlighet att följa remisser, förnya recept, ta del av provsvar och se journalanteckningar direkt på webben. Det blir nu verklighet för familjen Roshed i Uppsala. Och i framtiden kommer föräldrar kunna samordna många av sitt barns kontakter, genom att dela information mellan habilitering, kommun och försäkringskassa.
– När föräldrarna går hem ikväll ska de känna att varje familj har sitt sätt att möta det svåra, inget är fel eller rätt. Det tar tid, men man kan hitta tillbaka, till ett annorlunda, men bra liv. Man måste bara förstå vad man behöver för hjälp och stöd att hitta dit. Det säger Berit Rausch, socionom och själv förälder, som föreläser om hur man kommer vidare när allt känns tungt.
Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NkA, startar föräldragrupper på nätet för föräldrar och anhöriga till barn med flerfunktionsnedsättning.
När psykologen Martin Forster träffar ett barn som har problem utgår han i första hand från omgivningen för att hitta pusselbitar som kan hjälpa barnet. – Det är i miljön problemen uppstår. Det är viktigt att förklaringen till problemet inte landar hos barnet, då tappar omgivningen initiativkraft att hjälpa. På det här sättet får ansvariga vuxna ett sunt perspektiv.
Att få känna sig accepterad och vara med och göra det man vill, på sina egna villkor, är faktorer som bidrar till psykisk hälsa.
Men om man inte kan uttrycka vad man behöver för att må bra, blir det nätverkets roll att skapa dessa förutsättningar.
Stöd från omgivningen betyder mycket för den psykiska hälsan. Här delar Patrik Johansson med sig av sina erfarenheter kring unga personer med utvecklingsstörning, men många av tipsen är generella och gäller alla.
Tårarna rinner sakta, sakta ned för hennes kinder. Hon stryker bort dem med sina fingertoppar, vartefter. I soffan hemma i vardagsrummet i Borstahusen utanför Landskrona, med utsikt över fiskeläget, hamnen, havet och den danska kusten, berättar Cristina Husmark Pehrsson historien om sin yngste son Linus 33-åriga liv.
Sedan Matilda Persson skrev att hon ville vinna en bloggtävling har det rasslat in kommentarer på hennes inlägg.
– Många skriver bra saker, men det är också många som är elaka. Först tyckte jag att det var skrattretande. Men när det hade gått några timmar och det bara fortsatte, blev jag ledsen.
När hon såg sin autistiske sons inre motivation väckas av en iPad, förstod hon att den hade enorm potential. Nu är Jessica Paulsson projektledare för ett iPad-projekt på Sandbergska skolan i Upplands Väsby. Här använder hon talsyntes i undervisningen, inte bara till elever med läs- och skrivsvårigheter, utan till alla.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.