LSS-skolan

LSS-skolan 2021: 10. Avgifter i LSS

Levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning påverkas drastiskt av de avgifter som tas ut
harald strand lssskolan collage2 900

Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Lektion 10 av LSS-skolan 2021 lyfter fram hur vardagen för personer med LSS-insatser påverkas av olika avgifter. Lever vi upp till principen om att funktionsnedsättning inte ska ge extra höga kostnader?

Detta är en lektion i 2021 års upplaga av LSS-skolan, författad av Harald Strand, som även är ordförande för Riksförbundet FUB.

Vilken betydelse har avgifter för personer med LSS?

Levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning påverkas drastiskt av de avgifter som tas ut! Personer med omfattande funktionsnedsättningar lever ofta i livslång fattigdom. En avsikt med LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är att förhindra att funktionsnedsättningen leder till lägre levnadsstandard, vilket uttrycks i lagen som att personernas som omfattas ska ha ett liv som andra med goda levnadsvillkor.

Men kommuner och domstolar har börjat rucka på detta och den viktiga merkostnadsprincipen, viken föreskriver att en person inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.

Vi ser att kommunerna blivit kreativa i att leta nya avgifter. Man kunde kanske ha hoppats att kreativiteten användes till att hitta sätt att förbättra LSS-gruppens levnadsförhållande?

I den här lektionen går vi igenom bakgrunden till dagens situation.

Vilka avgifter finns i LSS?

18 § Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning.

19 § Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer.

Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. En bestämmelse som tyvärr fungerar dåligt!

Kommunen få ta ut avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Men dessa skall vara skäliga och inte överstiga kommunens självkostnad.

Hänsyn måste tas till att den enskilde har tillräckliga medel kvar för personliga behov som till exempel mat, kläder, sjukvård, fritid och semester. Även 7 paragrafens om anmodan till att uppnå goda levnadsvillkor måste beaktas.

Avgiften för bostad bör avse den enskildes privata bostad. Den enskilde bör däremot inte ha kostnader för gemensamhets- och personalutrymmen. Dessa bör betraktas som en del av den särskilda service och omvårdnad som ska ges i anslutning till bostaden.

Vid deltagande i fritids- och kulturella aktiviteter bör den enskilde svara för sina egna kostnader men inte kostnader för den eventuella följeslagare som behövs för att kunna genomföra aktiviteten. Också det en bestämmelse som många kommuner kringgår.

Vad är merkostnadsprincipen?

Merkostnadsprincipen: En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionsnedsättning.

Principen om inga merkostnader på grund av funktionshinder framhålls tydligt i LSS förarbeten:

”Det är angeläget att omfattande stödbehov på grund av funktionshinder inte medför lägre levnadsstandard än den som gäller för personer som inte har motsvarande behov. Utgångspunkten bör därför vara att stöd och service som ges enligt den nya lagen skall vara avgiftsfria.”

Syftet med förbehållsbelopp är att skydda äldre och personer med funktionsnedsättning från alltför höga avgifter och att dessa grupper ska få behålla en lägsta nivå av egna medel, som ska räcka till nödvändiga och normala levnadskostnader.

Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett lagstadgat minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. Minimibeloppet är lagstadgat och ska täcka normalkostnader för personliga behov för livsmedel (alla måltider), kläder, skor, fritid och hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, möbler och husgeråd, hemförsäkring, hushållsel, resor, tandvård, öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel.

Habiliteringsersättning får de som deltar i daglig verksamhet i 97 procent av alla kommuner. Ersättningen skiljer sig mellan kommunerna, från 30 till 120 kronor per dag. Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten.

Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel extra kostnader för sitt deltagande, till exempel för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde.

KBH, kommunalt bostadstillägg för handikappade (numera ofta KBF) har tidigare funnits i de flesta kommunerna men togs bort i kommunallagen samtidigt som LSS kom. Idag har endast ett fåtal kommuner denna ersättning för att kompensera för höga hyror som är långt över Försäkringskassan tak för sitt bostadstillägg.

20 § Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

21 § I andra fall än som anges i 18–20 §§ får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag.

Hur tänkte politikerna kring avgifter?

I LSS-propositionen 1992/93:159 skrev ansvarig minister Bengt Westerberg bland annat följande:

Avgifter skall bara i vissa fall kunna tas ut för insatser enligt den nya lagen. Av dem som enligt beslut av allmän försäkringskassa är berättigade att få assistansersättning får avgift för biträde av personlig assistent tas ut inom ramen för sådan ersättning. I vissa fall får avgifter tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Föräldrar till barn och ungdomar som får omvårdnad i familjehem eller bostad med särskild service skall i skälig utsträckning bidra till kostnader för omvårdnad. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag för barnet.

Handikapputredningen redovisar i sitt slutbetänkande (SOU 1992:52) Ett samhälle för alla, flera undersökningar om funktionshindrades ekonomiska situation. Utredningen konstaterar därvid att förekomsten av omfattande funktionshinder ofta innebär att inkomsten är lägre än hos en genomsnittlig person och att utgiftsbehovet är högre.

Jag anser att den enskilde själv bör ansvara för sina matkostnader.

Däremot bör en avgift kunna tas ut av huvudmannen för bostad. Avgiften bör avse den enskildes privata bostad. Den enskilde bör däremot inte ha kostnader för gemensamma utrymmen och personalutrymmen.

De senare bör betraktas som del av den särskilda service och omvårdnad som skall ges i anslutning till bostaden.

Vid deltagande i fritids- och kulturella aktiviteter bör den enskilde svara för sina egna kostnader men inte ha kostnader för den eventuella följeslagare som behövs för att kunna genomföra aktiviteten.

Jag har tidigare vid behandlingen av rätten till insatser föreslagit en bestämmelse om att den enskilde genom insatserna skall tillförsäkras goda levnadsvillkor. Därav följer att avgiften inte får sättas så att den blir för betungande. Härvid måste huvudmannen även ta hänsyn till att den enskilde har tillräckliga medel för till exempel erforderlig tandvård, tillgång till fritidsmöjligheter och semester. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

 

Denna artikel handlar om

Alla lektioner i LSS-skolan 2021

LSS-skolan om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är författad av Harald Strand, som även är ordförande för Riksförbundet FUB.

Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 8. Individuell plan enligt LSS
Syftet är att öka den enskildes delaktighet och inflytande över livssituationen och de insatser som ges
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 7. Daglig verksamhet enligt LSS
Kommer stordrift och besparingar att ta daglig verksamhet tillbaka till instititutionstiden?
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 6. Boende enligt LSS
Cirka 900 barn och unga samt cirka 30 000 vuxna har boende med särskild service enligt LSS
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 5. Insatser för barn
Avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn är viktiga för att föräldrar ska orka, och för barnets frigörelse och självständighet
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 4. Ledsagarservice och kontaktperson
Målet är att bryta isolering och ge delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 3. Personlig assistans
Personlig assistans är den insats som tydligast ger uttryck för rätten till självbestämmande och delaktighet
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 2. Rådgivning och stöd
Rådgivning och stöd är en mycket viktig del av LSS, men har tyvärr kraftigt begränsats
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: 1. Från omsorgslag till LSS
Insatserna skall ge den enskilde möjlighet att leva som andra, trots funktionsnedsättningar
Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson
LSS-skolan 2021: Ska lagen om stöd och service göras om?
En fantastisk lag – varför vill så många göra om den?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *