Gratis LSS-utbildning 2022: Ladda ned hela LSS-skolan som ebok

Nu släpper vi LSS-skolan med alla 18 lektioner för gratis nedladdning som EPUB- respektive PDF-dokument. Lär dig allt om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lektionerna är uppdaterade för 2022.

Läs i appen, eller skriv ut på papper

Därmed kan du läsa hela LSS-skolan som en praktisk ebok i dator- och mobilappar som Apples Böcker (Books). Om du vill skriva ut hela eller delar av LSS-skolan kan du använda PDF-versionen.

Filer att ladda ned

Här finns filerna för nedladdning:

LSS-skolan 2022 som ebok (format EPUB)

LSS-skolan 2022 som pdf för utskrift

LSS-skolan är skriven av Harald Strand. Alla lektioner finns även här på webben.

LSS-skolan har även uppmärksammats av Sveriges Radios Klartext, som har intervjuat Harald Strand. Lyssna på radions intervjun här.

Se videointervjun: Harald Strand om LSS-skolan

Vad handlar de olika lektionerna om i LSS-skolan?

Vilka insatser ingår i LSS?

LSS har tio speciella insatser som anges i 9 § i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lektion 1. Från omsorgslag till LSS

Hur växte den fram – lagen LSS som ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet? Harald Strand går tillbaka till 40-talet för att beskriva milstolparna som ledde fram till den viktiga lagstiftningen på 90-talet.

Lektion 2 om rådgivning och stöd

Lektion 2 tar upp insatsen rådgivning och stöd. Det handlar om stöd av en övergripande natur. Till exempel rådgivning av kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, dietist och talpedagog.

Lektion 3 om personlig assistans

Lektion 3 tar upp insatsen personlig assistans. När reformen infördes fick människor med omfattande funktionsnedsättning möjlighet att, om de hade förmågan, själva bestämma över vilken hjälp man vill ha, och av vem.

Lektion 4 om ledsagarservice och kontaktperson

Lektion 4 av tar upp insatserna ledsagarservice och kontaktperson. Det är två insatser som ska möjliggöra för personerna som berörs att kunna delta fullt ut i samhällslivet trots sina funktionsnedsättningar.

Lektion 5 om insatser för barn – avlösarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn

Tre insatser i LSS är extra viktiga för att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska orka, och för att familjerna inte ska bli isolerade. Dessa insatser är också viktiga för barnets frigörelse och självständighet. Från 2020 gäller barnkonventionen som lag i Sverige där särskilt fokus ska vara barns behov.

Lektion 6 om boende, för barn barn respektive vuxna, enligt LSS

Långa väntetider, höga hyror och allt mer institutionsliknande. Det är tre aktuella problem när det gäller boende med särskild service. Till det, eller kanske på grund av det, har kompetensbrist hos personalen tillkommit.

Lektion 7 om daglig verksamhet enligt LSS

Daglig verksamhet ska ge stimulans, personlig utveckling och meningsfullt innehåll. Det är den LSS-insats som berör allra flest personer, och är efterfrågad av många fler.
Daglig verksamhet är en insats som för många skapar en meningsfull sysselsättning och ett vardagligt sammanhang. Den ger möjlighet att förvärva och upprätthålla förmågor utifrån egna förutsättningar och önskemål.

Lektion 8 om individuell plan enligt LSS

Rätten till individuell plan enligt LSS paragraf 10 glöms ofta bort, trots att det är med denna plan som brukaren själv kan styra. Bara några få procent av brukarna har en Individuell plan.
Inte ens nya LSS-handläggare verkar veta vad det är utan blandar ofta ihop det med SIP, Samordnad Individuell Plan, vilket är en plan enligt SoL, Socialtjänstlagen.

Lektion 9 om kommunens särskilda ansvar för LSS

Kommunerna har ett stort ansvar för alla sina kommuninvånare. Det åligger bland annat kommunen att ansvara för service och omvårdnad för personer som tillhör LSS-gruppen.
Det är naturligt att kommunen har huvudmannaansvaret för LSS, även om viss verksamhet utförs av andra. Regionen (tidigare landstinget) har ”Råd och stöd” och Försäkringskassan en stor del av personlig assistans. Men enligt paragraf 14 i LSS har kommunen samordningsansvaret för alla insatser som ges enligt LSS till en person boende i kommunen eller i annan kommun dit personen hänvisats bostad av ursprungskommunen.

Lektion 10 om avgifter i LSS

Lektion 10 lyfter fram hur vardagen för personer med LSS-insatser påverkas av olika avgifter. Lever vi upp till principen om att funktionsnedsättning inte ska ge extra höga kostnader?

Lektion 11 om tillstånd, kontroll och överklagande

Vilka regler gäller för tillstånd och kontroll av LSS-verksamheter? Och hur är gången när man överklagar ett beslut?
Denna lektion handlar om hur kvalitet i LSS ska kunna uppnås genom att tillstånd krävs för att få starta verksamheter inom LSS. Den beskriver också hur uppföljning och kontroll ska säkerställa att kvalitet uppnås även långsiktigt. Den beskriver även hur den enskilde kan överklaga beslut hen inte är nöjd med, det som en rättighetslag ska möjliggöra.

Lektion 12 om LSS grundläggande principer

Goda levnadsvillkor och ”att leva som andra” är grundläggande för LSS. Varför är dessa principer så viktiga? Vilka andra grundläggande principer har stor betydelse för levnadsvillkoren för personer med svåra funktionsnedsättningar? I denna lektion av LSS-skolan presenterar vi de viktigaste.

Lektion 13 om jämlikhet enligt LSS

LSS ska utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan personer med och utan stora funktionsnedsättningar. Hur har det gått, efter 28 år med LSS?
Mycket har hänt de senaste 28 åren med LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Mycket har förändrats till det bättre. Men har personer med funktionsnedsättning uppnått den jämlikhet med övriga samhället som lagen talar om? Den frågan är det dags att besvara i denna lektion 13 av LSS-skolan.

Lektion 14 om självbestämmande enligt LSS

Hur ska jag kunna utöva min rätt till självbestämmande, när jag är beroende av andra för att vardagen ska fungera? Hur ska jag påverka hur insatserna i LSS utformas för mig? Till exempel i bostad med särskild service och på daglig verksamhet.
Självbestämmande är nog en av de mest missbrukade principerna i LSS – av kommunerna, av förvaltningsrätterna och av personal på boende. Detta är ett stort hinder för att uppnå lagens mål om ett liv som andra med goda levnadsvillkor.

Lektion 15 om kontinuitet inom LSS

En grundbult i LSS är principen om kontinuitet, för att den enskilde ska känna trygghet i stödet. Men både kommuner och Försäkringskassan misshandlar principen genom att ständiga omprövningar, trots att behoven ofta inte har förändrats.

Lektion 16 om delaktighet

Delaktighet beskrivs i LSS som möjligheten att utifrån egna önskemål och behov vara delaktig i samhället, med allt vad det innebär – från att rösta, vara aktiv i föreningar, gå på bio, få begriplig samhällsinformation till att slippa få sin bostad gömd bakom ett plank.

Lektion 17 om Funktionsrättskonventionen och LSS

Harald Strand gör en jämförelse mellan FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och LSS. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Funktionsrättskonventionen) är ett utmärkt komplement till LSS. Konventionen omfattar dock betydligt fler personer än LSS, men är ofta mycket tydligare, som till exempel att kommunikation och språk är en del av tillgänglighet. Konventionen beskriver även tydligare vad som är diskriminering.

Lektion 18 om samverkan inom LSS

LSS innehåller en bestämmelse som är både ovanlig och värdefull. Lagen ger intresseorganisationer rätten att samverka med kommunen. Hur funkar det i praktiken?

Avslutning: Ska LSS anpassas till samhället, eller till de som behöver insatserna?

Tiden är inne att dra slutsatser. Behöver LSS ändras för att anpassas till dagens samhälle, eller anpassas till de enskilda personer som behöver insatserna?