När Arvid Melke, snart 8 år och med Downs syndrom, kom till Strandängsskolan i Båstad välkomnades han utan minsta tvekan. – De integrerar honom i klassen med lust och kärlek. Barnens ser hans olikheter samtidigt som de omfamnar dem, säger mamma Jenny.
Trots en sällsynt muskelsjukdom har skolgången fungerat utmärkt för Olle Bensköld, 16 år. ”Det har fungerat jättebra alla åren på Montessorifriskolan i Karlskrona där jag gick hela grundskolan. Det berodde framför allt på att personalen var så hjälpsam och positiv till anpassningar”, säger Olle.
Elisabeth Lundström har träffat föräldrar till 13 barn med olika funktionsnedsättningar, främst Downs syndrom. Hennes rapport visar att det vilar ett tungt ansvar på föräldrarna i mötet med skolan.
Chanserna att lyckas i skolan förbättras snabbt. Skolor skulle kunna flerfaldiga övningarna i att läsa, skriva och räkna. Metoderna och hjälpmedlen finns redan. Det som behövs är mer ”jävlar anamma”, anser Torkel Klingberg.
Alla kan lyckas i skolan. Det visade Nossebro skola i lilla Essunga kommun. För fem år sedan träffade Föräldrakraft dåvarande rektorn Johanna Lundén och skolchefen Bosse Johansson (bilden) som berättade om sina goda erfarenheter.
Först en vanlig kommunal skola. Sedan en friskola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Och nu i höst – äntligen – en resursskola specialiserad på barn med autism. Agneta Söders dotter är bara 12 år men har redan haft en lång och krokig resa för att hitta en skola som fungerar.
Bland medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet finns stor tveksamhet till inkludering, om det innebär att målet är att dra ned på mindre grupper och resursskolor.
Oavsett politiska vindar fyller fristående resursskolor en viktig funktion i skolsverige. Många av dessa skolor är ytterst populära och köerna dit är ofta långa.
När Emil kommer till skolan lämnar han rullstolen utanför klassrummet. Istället är han fysiskt aktiv hela sin skoldag på Move & Walk i Göteborg. Häng med på dagens första lektion.
Många barn med sällsynta diagnoser får inte rätt stöd i skolan. Dryga hälften av föräldrarna upplever att skolans kunskap om deras barns diagnos är dålig eller mycket dålig och 37 procent anser att kunskapen om barnens behov är bristfällig. Det visar en ny nationell enkätundersökning.