Annons
Annons för Humana

skola

  • Stigmatiseringen ska bort – särvux blir en del av komvux

    Den 1 juli blir särvux, särskild utbildning för vuxna, en del av komvux. – Vi behöver stärka utbildningen för att vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada, säger utbildningsminister Anna Ekström.

  • Folkhögskola – bästa vägen för vidare studier?

    För unga vuxna som gått i särskolan finns inte så många möjligheter till vidare studier. På folkhögskola går det dock utmärkt att studera, både för den som saknar betyg och den som har betyg från gymnasiet eller gymnasiesärskolan.

  • Lagen ska skydda elevers rätt till stöd – skärp uppföljningen nu

    DEBATTARTIKEL. Alla barn och elever har rätt att nå målen. Vi uppmanar därför alla skolhuvudmän att efterleva den skollag vi har och att ställa sig frågorna – hur kan man skärpa uppföljningen av skolsituationen för elever med behov av stöd? Det skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

  • Vem skyddar skolelevers funktionsrättigheter i coronatider?

    DEBATTARTIKEL. I den rådande pandemin är det en självklarhet att åtgärder måste vidtas och att alla måste anpassa sin vardag för att minska smittspridningen. Dock måste de som fattar beslut beakta människors olika förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter. Elever med funktionsnedsättning kan inte plötsligt ställas utan det stöd som skolan har arbetat fram. En grupp sakkunniga med anknytning till antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering ställer sig kritiska till att förhastade åtgärder vidtas utan att funktionsrättigheter respekteras.

  • ”Oerhört glada” att alla lärare ska få NPF-kompetens

    Att lärare behöver mer kunskap om neuropsykiatriska svårigheter hos elever har varit känt länge. Nu vill regeringen ändra kraven i lärarutbildningen, så att kompetensen förbättras. – Vi är oerhört glada att regeringen tar itu med de allvarliga bristerna, säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.

  • ”Otänkbart att låta Adam gå i en exkluderande skola”

    Jag vägrar låta min son gå på en gymnasiesärskola som är exkluderad från samhället, en skola som är som en institution, säger Lena Westerberg. Under 18 månader har hon kämpat mot Söderhamns kommun och Hälsinglands utbildningsförbund för rätten att välja skola för sonen Adam, 17 år, som har Downs syndrom, autism och medelsvår utvecklingsstörning.

  • Fyra elever om sin skolfrånvaro: Vad behöver de för att det ska funka?

    ”Det gör mycket att en lärare bara frågar hur man mår eller säger att du får komma och berätta om det är något. Om skolan verkligen hade lyssnat på mig och tagit mig på allvar så tror jag inte att det behövt bli så här.”
    För Ida och Elin började svårigheterna med att vara i skolan redan i mellanstadiet, för Stina och Anna började det i högstadiet. Här är deras berättelser om vad som hände och hur det hade kunnat förhindras.

  • ”Vår dotter försökte gå till skolan första veckorna men gav sedan upp”

    Vår dotter har uttryckt, ända sedan hon började i skolan, att hon inte förstått vad hon gör där. Hon är född sent på året, är ett huvud kortare än de övriga i klassen och fick diabetes i årskurs tre, vilket har tagits upp som orsaker till att hon hamnat mer och mer efter i undervisningen. Med åren har hon inte klarat av att nå alla mål. Det sociala samspelet har också blivit en allt större utmaning.

  • ”Nu sitter vår dotter hemma igen”

    Vår dotter är 10 år och fick för ett år sedan diagnosen ADHD och därefter även autism typ 1, eller asperger. Förskol­an flaggade tidigt och gjorde anpassningar och när hon började förskoleklass märkte vi att hon inte trivdes. Hon sa saker som: ”Nu när jag är sjuk är de glada i skolan att de slipper mig”. Hon började också kissa i sängen, varje natt, vilket var en rejäl alarmklocka.