För unga vuxna som gått i särskolan finns inte så många möjligheter till vidare studier. På folkhögskola går det dock utmärkt att studera, både för den som saknar betyg och den som har betyg från gymnasiet eller gymnasiesärskolan.
DEBATTARTIKEL. Alla barn och elever har rätt att nå målen. Vi uppmanar därför alla skolhuvudmän att efterleva den skollag vi har och att ställa sig frågorna – hur kan man skärpa uppföljningen av skolsituationen för elever med behov av stöd? Det skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
DEBATTARTIKEL. I den rådande pandemin är det en självklarhet att åtgärder måste vidtas och att alla måste anpassa sin vardag för att minska smittspridningen. Dock måste de som fattar beslut beakta människors olika förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter. Elever med funktionsnedsättning kan inte plötsligt ställas utan det stöd som skolan har arbetat fram. En grupp sakkunniga med anknytning till antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering ställer sig kritiska till att förhastade åtgärder vidtas utan att funktionsrättigheter respekteras.
Att lärare behöver mer kunskap om neuropsykiatriska svårigheter hos elever har varit känt länge. Nu vill regeringen ändra kraven i lärarutbildningen, så att kompetensen förbättras. – Vi är oerhört glada att regeringen tar itu med de allvarliga bristerna, säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.
Jag vägrar låta min son gå på en gymnasiesärskola som är exkluderad från samhället, en skola som är som en institution, säger Lena Westerberg. Under 18 månader har hon kämpat mot Söderhamns kommun och Hälsinglands utbildningsförbund för rätten att välja skola för sonen Adam, 17 år, som har Downs syndrom, autism och medelsvår utvecklingsstörning.
Redan när vår son började skolan så var det tufft för honom. Jag kommer ihåg när vi hälsade på i skolan inför förskoleklassen och han inte ville sitta med i samlingen, han satt i mitt knä, vänd bort från de andra. Sedan skulle alla rita och klippa och han blev jätteledsen över detta. Hans finmotorik har alltid varit en utmaning för honom.
De första signalerna på att det var svårt att vara i skolan började när min son skulle börja trean. Det började med att han klagade på huvudvärk och magont och detta ledde till ströfrånvaro som blev mer och mer frånvaro. Till slut stannade han hemma en hel termin.
Att vara förälder till ett barn som har problematisk skolfrånvaro innebär att hela tiden balansera på en skör tråd mellan skolans förväntningar att du ska få ditt barn till skolan, samtidigt som du ser hur dåligt ditt barn mår av skolsituationen. Det innebär också att dina egna förväntningar på hur livet ska se ut ställs på ända, hela din världsbild förändras och i förlängningen ändrar hela ditt jag.
”Det gör mycket att en lärare bara frågar hur man mår eller säger att du får komma och berätta om det är något. Om skolan verkligen hade lyssnat på mig och tagit mig på allvar så tror jag inte att det behövt bli så här.”
För Ida och Elin började svårigheterna med att vara i skolan redan i mellanstadiet, för Stina och Anna började det i högstadiet. Här är deras berättelser om vad som hände och hur det hade kunnat förhindras.
Vår dotter har uttryckt, ända sedan hon började i skolan, att hon inte förstått vad hon gör där. Hon är född sent på året, är ett huvud kortare än de övriga i klassen och fick diabetes i årskurs tre, vilket har tagits upp som orsaker till att hon hamnat mer och mer efter i undervisningen. Med åren har hon inte klarat av att nå alla mål. Det sociala samspelet har också blivit en allt större utmaning.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.