Stor oro inför skolstarten för elever med NPF
Skolstarten skapar stor oro för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. – Det behövs ökad kompetensen hos all…
Skolstarten skapar stor oro för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism. – Det behövs ökad kompetensen hos all…
Den 1 juli blir särvux, särskild utbildning för vuxna, en del av komvux. – Vi behöver stärka utbildningen för att vuxna med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada, säger utbildningsminister Anna Ekström.
För unga vuxna som gått i särskolan finns inte så många möjligheter till vidare studier. På folkhögskola går det dock utmärkt att studera, både för den som saknar betyg och den som har betyg från gymnasiet eller gymnasiesärskolan.
DEBATTARTIKEL. Alla barn och elever har rätt att nå målen. Vi uppmanar därför alla skolhuvudmän att efterleva den skollag vi har och att ställa sig frågorna – hur kan man skärpa uppföljningen av skolsituationen för elever med behov av stöd? Det skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
DEBATTARTIKEL. I den rådande pandemin är det en självklarhet att åtgärder måste vidtas och att alla måste anpassa sin vardag för att minska smittspridningen. Dock måste de som fattar beslut beakta människors olika förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter. Elever med funktionsnedsättning kan inte plötsligt ställas utan det stöd som skolan har arbetat fram. En grupp sakkunniga med anknytning till antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering ställer sig kritiska till att förhastade åtgärder vidtas utan att funktionsrättigheter respekteras.
Att lärare behöver mer kunskap om neuropsykiatriska svårigheter hos elever har varit känt länge. Nu vill regeringen ändra kraven i lärarutbildningen, så att kompetensen förbättras. – Vi är oerhört glada att regeringen tar itu med de allvarliga bristerna, säger Anki Sandberg, Riksförbundet Attention.
Jag vägrar låta min son gå på en gymnasiesärskola som är exkluderad från samhället, en skola som är som en institution, säger Lena Westerberg. Under 18 månader har hon kämpat mot Söderhamns kommun och Hälsinglands utbildningsförbund för rätten att välja skola för sonen Adam, 17 år, som har Downs syndrom, autism och medelsvår utvecklingsstörning.
Vår dotter är 10 år och fick för ett år sedan diagnosen ADHD och därefter även autism typ 1, eller asperger. Förskolan flaggade tidigt och gjorde anpassningar och när hon började förskoleklass märkte vi att hon inte trivdes. Hon sa saker som: ”Nu när jag är sjuk är de glada i skolan att de slipper mig”. Hon började också kissa i sängen, varje natt, vilket var en rejäl alarmklocka.
Han började få ångest på söndagar inför den kommande skolveckan. Vi sa till skolan att han inte mådde bra där och bad om möten som inte blev av. Skolan sa bara att de såg en pigg och glad kille de dagar han var där. De brydde sig inte om vår bild och det vi såg hemma. De pratade om vårt föräldraansvar och skolplikten.
Redan när vår son började skolan så var det tufft för honom. Jag kommer ihåg när vi hälsade på i skolan inför förskoleklassen och han inte ville sitta med i samlingen, han satt i mitt knä, vänd bort från de andra. Sedan skulle alla rita och klippa och han blev jätteledsen över detta. Hans finmotorik har alltid varit en utmaning för honom.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.