Guide: Så fungerar daglig verksamhet enligt LSS

Daglig verksamhet är den vanligaste av insatserna i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 

Vad innebär det, och vilka regler gäller?

Här besvarar vi 20 frågor om daglig verksamhet enligt LSS.

LÄS ÄVEN:
LSS-skolan: 7. Daglig verksamhet enligt LSS

Vad är daglig verksamhet enligt LSS?

Daglig verksamhet är en LSS-insats för personer i yrkesverksam ålder som tillhör LSS personkrets 1 eller 2, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. För att få rätt till daglig verksamhet bedömer kommunen även om personen behöver insatsen eller om behovet tillgodoses på annat sätt.

Syftet är, enligt Socialstyrelsens kunskapsstöd, att bidra till personlig utveckling och delaktighet i samhället. Verksamheten bör erbjuda stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap utifrån personens önskemål.

Exempel på daglig verksamhet:
• gruppverksamhet med hantverk, skapande eller musik,
• sinnesstimulerande aktiviteter eller upplevelserum,
• aktiviteter på exempelvis en hästgård eller i naturen,
• praktik eller utflyttad verksamhet på café, i butik eller på en kommunal arbetsplats,
• individuell placering med stöd och handledning på en arbetsplats,
• verksamhet med särskild inriktning, till exempel IT eller media.

Daglig verksamhet är inte en anställning. Deltagaren är alltså inte arbetstagare i arbetsrättslig mening och omfattas inte av arbetsmiljö- eller semesterlagen på samma sätt som en anställd. LSS bygger på frivillighet; personen är inte skyldig att delta.

Verksamheten kan likna ett arbete, men måste inte göra det. För vissa personer är arbetsliknande uppgifter meningsfulla, medan andra behöver aktiviteter som ger gemenskap, kommunikation, stimulans, rörelse eller möjlighet att behålla och utveckla förmågor.

REPORTAGE:
Den dagliga verksamheten där individuella behov är i fokus

Vem kan få daglig verksamhet?

Rätt till daglig verksamhet kan finnas för den som uppfyller alla dessa villkor:
• tillhör personkrets 1 eller 2 i LSS: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, eller personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder, orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom,
• är i yrkesverksam ålder,
• saknar förvärvsarbete,
• inte utbildar sig,
• behöver insatsen i sin livsföring och inte får behovet tillgodosett på annat sätt.

En diagnos eller en personkretstillhörighet ger inte automatiskt rätt till insatsen – kommunen ska göra en individuell bedömning av behovet. Personkrets 3 i LSS omfattas inte.

Socialstyrelsens kunskapsstöd beskriver att vissa kommuner bedömer att daglig verksamhet kan kombineras med studier på deltid, medan andra inte gör det.

LÄS ÄVEN:
HFD har avgjort: 16-åring gammal nog för daglig verksamhet

Och:
Rätt till daglig verksamhet – även vid deltidsstudier

Hur många personer har daglig verksamhet?

Daglig verksamhet är den enda insats inom LSS som ökar, enligt Socialstyrelsens lägesrapport våren 2026.

Mer än 46 000 personer hade daglig verksamhet enligt LSS år 2025, enligt Kolada, en ökning med cirka 10 000 på 10 år. Mellan 1999 och 2025 ökade insatsen från 22 till knappt 44 insatser per 10 000 invånare, en fördubbling av andelen.

Länk till statistiken på Kolada.

Ökningen inom daglig verksamhet har troligen flera förklaringar, skriver Socialstyrelsen. En bidragande förklaring kan vara att allt fler personer får diagnosen autism och att deras behov har synliggjorts. Socialstyrelsen utesluter inte heller att en dle av ökningen handlar om svårigheter inom andra sektorer, som till exempel minskade lönebidrag.

Analyser i föregående års lägesrapport, våren 2025, visade att en stor del av de nya besluten avsåg personer i ålder 20–30 år. Det är därför troligt att allt fler går direkt från anpassad skola till daglig verksamhet enligt LSS. Det kan också vara så att övergångarna från daglig verksamhet till lönearbete begränsas allt mer.

 

Kan personer med autism, IF eller adhd få daglig verksamhet?

Ja, personer med autism eller intellektuell funktionsnedsättning, IF, kan ha rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Men diagnosen i sig räcker inte för att avgöra rätten till insatsen.

Personen måste tillhöra personkrets 1 eller 2 i LSS, vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte utbildar sig, samt har ett behov av daglig verksamhet som inte tillgodoses på annat sätt.

Autism och det som lagen kallar utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning) ingår i personkrets 1.
Adhd nämns inte i personkrets 1 eller 2.

Enbart adhd ger därför inte rätt till daglig verksamhet. En person med adhd kan omfattas av personkrets 3 vid stora och varaktiga svårigheter men daglig verksamhet gäller inte personkrets 3.

Detta behöver kommunen bedöma i varje enskilt fall utifrån hela situationen. Det går också att ha flera funktionsnedsättningar. En person med adhd kan samtidigt ha autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Då bedöms rätten utifrån de samlade förutsättningarna.

 

Får man lön eller ersättning på daglig verksamhet?

Nej, daglig verksamhet betalar inte lön. Däremot kan kommunen betala habiliteringsersättning till den som deltar. Det är en mindre ersättning som är tänkt att uppmuntra deltagande.

Habiliteringsersättning är inte reglerad i lag, utan varje kommun kan själv bestämma om ersättning betalas, hur stort beloppet är och vilka regler som gäller vid sjukdom, ledighet och annan frånvaro.

Många deltagare i daglig verksamhet har aktivitetsersättning eller sjukersättning.

LÄS ÄVEN:
Skämslistan: Fyra kommuner nobbar gratis hab-ersättning

 

Hur ansöker man om daglig verksamhet?

Ansökan görs hos kommunens LSS-handläggare. Kommunen utreder om du har rätt till insatsen och fattar ett beslut.

1. Kontakta kommunen och säg att du vill ansöka om daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS. Kommunen kan ha en blankett, men fråga hur de vill att ansökan lämnas.
2. Beskriv vad du behöver. Du kan exempelvis beskriva vad du vill göra på dagarna, vilket stöd du behöver och vad som inte fungerar med din nuvarande situation.
3. Kommunen bedömer om du tillhör LSS personkrets, om du behöver daglig verksamhet och om behovet faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Din egen syn på behoven ska dokumenteras.
4. Om kommunen beslutar avslå hela eller delar av ansökan ska du få information om hur beslutet kan överklagas.

Du kan också berätta vilka typer av verksamhet du är intresserad av och fråga om studiebesök eller att få prova olika alternativ. Verksamheten ska utformas med hänsyn till individuella behov och önskemål.

 

Vad gör man på daglig verksamhet?

Det kan se mycket olika ut. Daglig verksamhet ska anpassas efter personens egna intressen, behov och möjligheter att delta.

Exempel:
• Arbetsplatsförlagd eller utflyttad verksamhet, till exempel på café, i butik, på hunddagis eller annan arbetsplats, med handledning och stöd,
• Gruppverksamhet, exempelvis hantverk, legoarbete, matlagning eller andra gemensamma uppgifter,
• Skapande och kultur, som musik, teater, måleri, textil eller media,
• Natur och rörelse, som trädgårdsarbete, cykling, djurverksamhet, bad eller utflykter,
• Sinnesstimulering, till exempel upplevelse- eller sinnesrum, dofter, beröring, ljud och ljus,
• Kommunikation och samspel, med exempelvis bilder, tecken eller annan alternativ och kompletterande kommunikation (AKK),
• Aktiviteter för att behålla eller utveckla förmågor, exempelvis träning, rörelse och vardagliga färdigheter.

För personer med stora stödbehov kan aktiviteterna behöva planeras med särskild hänsyn till kommunikation, hjälpmedel, vila, trygghet och hur mycket intryck personen mår bra av. Omvårdnad ingår när den behövs, men verksamheten ska erbjuda aktiviteter och inte enbart omvårdnad.

LÄS ÄVEN:
Daglig verksamhet ska vara utvecklande – så här gör man

 

Får jag välja, eller byta, daglig verksamhet?

Du kan framföra önskemål om att få välja eller byta daglig verksamhet. Du ska få information på ett sätt som du kan förstå, kunna framföra vad du vill och ha inflytande över insatsen. LSS säger att den enskilde i största möjliga utsträckning ska få inflytande och medbestämmande över insatser som ges.

Du kan till exempel be om att:
• få studiebesöka eller prova en annan verksamhet,
• byta grupp, aktiviteter eller arbetsuppgifter,
• prova individuell placering eller utflyttad verksamhet,
• få ett innehåll som bättre passar dina intressen, behov av stöd och mål.

Socialstyrelsen beskriver att möjlighet att prova olika alternativ kan hjälpa personen att göra välgrundade val, till exempel genom praktik på en annan enhet några timmar eller dagar i veckan.

Men rätten till daglig verksamhet betyder inte automatiskt rätt till en viss verksamhet, eller en viss privat utförare. Vilka alternativ som finns beror på hur kommunen har organiserat verksamheten och vilka utförare som finns tillgängliga.

Kommunen ansvarar för att utreda, besluta om och följa upp insatsen; både kommunala, privata och idéburna aktörer kan driva daglig verksamhet.

Om du vill byta: kontakta handläggaren eller chefen och förklara vad som inte fungerar och vad du önskar i stället. Be om ett möte, möjlighet att prova alternativ och en uppföljning. Om det främst gäller hur stödet genomförs kan en ändring ibland göras utan ett nytt beslut.

 

Hur många timmar ska man vara där – och får man vara ledig?

Det finns ingen regel som säger exakt hur många timmar per vecka du ska vara i daglig verksamhet. Omfattningen ska anpassas efter dina individuella behov.

Du får vara ledig. Daglig verksamhet är inte en anställning och bygger på frivillighet. Du är alltså inte skyldig att delta på samma sätt som i ett arbete och kan vara ledig i större eller mindre omfattning.

Beroende på behoven kan det vara lämpligt med deltid eller kortare dagar, återhämtning under dagen, en fast ledig dag i veckan, tillfällig frånvaro vid sjukdom och semester samt ändrade tider när behov eller dagsform förändras.

Verksamheten behöver samtidigt kunna planera bemanning och aktiviteter. Prata därför med verksamheten om hur ledighet och frånvaro ska anmälas och dokumenteras. Om du vill ändra omfattningen mer varaktigt kan du be om att frågan tas upp med LSS-handläggaren och skrivs in i planeringen för insatsen.

Vid semesterstängning gäller inte att du måste vara ledig: om du inte vill vara ledig ska kommunen se till att du får goda levnadsvillkor på annat sätt, exempelvis annan daglig verksamhet eller andra insatser.

LÄS ÄVEN:
Saknad på daglig verksamhet. Hur kan vi hjälpa hemmasittaren?

 

Hur länge får man ha daglig verksamhet?

Du kan ha rätt till daglig verksamhet till 67 års ålder. Efter 67 år är daglig verksamhet inte längre en LSS-rättighet på samma sätt. Det betyder dock inte automatiskt att deltagandet måste upphöra. Olika kommuner har olika lösningar på detta.

Det är därför bra att i god tid prata med kommunen, verksamheten och eventuellt boendet om tiden efter pensionen. Planeringen kan omfatta fortsatt deltagande i verksamheten, annan meningsfull sysselsättning och stöd för att undvika isolering. Socialstyrelsen betonar att övergången ska planeras utifrån personens vilja, intressen och behov.

 

Vad kostar mat och resor till daglig verksamhet?

Själva dagliga verksamheten enligt LSS är avgiftsfri. Men du kan ändå behöva betala vissa kostnader runt omkring insatsen, främst mat och resor.

Socialstyrelsen beskriver att avgift eller ersättning för LSS-insatser inte får tas ut utöver de undantag som anges i lagen.

Mat: Om verksamheten erbjuder lunch eller fika kan kommunen ta betalt för måltiden. Avgiften kan motsvara kostnaden för maten, inte kostnaden för personalens stöd vid måltiden. Stöd med exempelvis att äta eller kommunicera ingår i omvårdnaden och ska inte avgiftsbeläggas.

Resor till och från verksamheten: Det finns inga bestämda regler om vem som betalar resan. Kostnaden kan bero på resesätt och lokala regler.

 

Vad gör jag om jag får avslag eller får vänta på en plats?

Om du får avslag på ansökan om, eller beviljas för lite, daglig verksamhet ska du få ett skriftligt beslut, med motivering och information om hur du överklagar. Beslut om LSS-insatser kan överklagas till förvaltningsrätten. Överklagandet ska vara skriftligt, lämnas till kommunen och ha kommit in inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Skriv vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför.

Om kommunen inte har fattat beslut. Kommunen ska handlägga ärendet så snabbt som möjligt. Vid väsentlig försening ska kommunen berätta varför. Har din ansökan inte avgjorts inom sex månader kan du skriftligen begära att kommunen avgör ärendet. Kommunen ska då inom fyra veckor besluta i ärendet eller avslå just den begäran.

Om du har fått ja men väntar på plats. Ett gynnande LSS-beslut gäller omedelbart. Be kommunen skriftligt ange vad som saknas, när plats beräknas erbjudas och vilka tillfälliga alternativ som kan ges. Kommunen har ansvaret även om någon annan utförare ska driva verksamheten.

Om beslutet inte verkställts inom tre månader ska kommunen rapportera det till IVO och kommunens revisorer.

LÄS ÄVEN:
Tusentals får vänta på stöd – beslut verkställs inte

 

Kan daglig verksamhet leda till arbete eller studier?

Ja, daglig verksamhet kan vara en väg till arbete eller studier, men den är inte en arbetsmarknadsinsats och det är ovanligt att det leder till en anställning.

Ett mål kan vara att på kortare eller längre sikt utveckla möjligheterna till arbete. För många är det dock inte ett realistiskt mål, och daglig verksamhet ska då ändå ge utveckling, meningsfullhet och delaktighet.

Det kan handla om prova andra arbetsuppgifter eller verksamheter eller att praktisera på en annan enhet eller arbetsplats. Det kan också handla om att gå en kurs eller utveckla ett intresse inom verksamheten.

Samarbete med arbetsgivare, vuxenutbildning och andra utbildningsanordnare kan också skapa vägar vidare.

Om du vill studera behöver kommunen bedöma situationen. LSS säger att daglig verksamhet är för den som inte utbildar sig. Socialstyrelsen beskriver att olika kommuner gör olika bedömningar av deltidsstudier; vissa tillåter en kombination och andra inte.

Om du avbryter daglig verksamhet för att prova arbete eller studier finns, enligt Socialstyrelsens kunskapsstöd, inget som hindrar att du senare ansöker om daglig verksamhet igen. Kommunen behöver då pröva din situation.

 

Hur ska daglig verksamhet fungera för personer med omfattande funktionsnedsättningar?

Daglig verksamhet ska kunna vara meningsfull och ge delaktighet även när arbetsliknande uppgifter inte passar. Innehållet ska anpassas efter personens behov och önskemål.

För personer med omfattande funktionsnedsättningar kan en meningsfull dag till exempel handla om att:
• vara med i ett sammanhang och träffa andra,
• få stimulans genom sinnen, musik, skapande, natur eller vatten,
• kunna byta miljö,
• få göra val och påverka aktiviteter, med stöd att kommunicera,
• få möjlighet att vara aktiv, utforska, samspela eller återhämta sig.

Socialstyrelsen betonar att verksamheten behöver erbjuda aktiviteter och inte bara omvårdnad, även när personen har stora omvårdnadsbehov. För att detta ska fungera kan det behövas tid, kompetent personal, hjälpmedel, anpassade lokaler och ett arbetssätt där personalen lär sig tolka personens signaler och önskemål.

LSS kräver att insatsen anpassas till individuella behov och stärker möjligheten att leva självständigt.

 

Vilket stöd ska jag få under dagen?

I daglig verksamhet ska du få det stöd du behöver för att kunna delta i verksamheten på ett tryggt och meningsfullt sätt. Stödet ska anpassas efter dina individuella behov och ingår ofta i den omvårdnad som följer med insatsen.

Det kan handla om:
• kommunikation: stöd att förstå, uttrycka vilja och göra val, exempelvis med AKK, bilder, tecken eller kommunikationshjälpmedel,
• måltider: stöd före, under eller efter måltiden om du behöver det för att kunna äta och delta,
• toalettbesök och hygien: stöd med personliga dagliga behov,
• förflyttningar: hjälp eller anpassade hjälpmedel för att kunna ta dig mellan aktiviteter och använda lokalerna tryggt,
• återhämtning: en dag och aktiviteter som kan anpassas efter dagsform, ork och behov av vila eller lugnare miljö.

Det är dina behov, önskemål och förutsättningar som ska styra. Om verksamheten inte kan ge det stöd som behövs för att du ska kunna delta, kan det vara viktigt att ta upp det med personalen och be att det dokumenteras i genomförandeplanen.

 

Vad kan jag som anhörig göra om den daglig verksamheten inte är meningsfull, eller inte ger tillräckligt stöd?

Börja med att utgå från personens egen vilja och erfarenhet. Daglig verksamhet ska anpassas till individuella behov och önskemål, och vad som är meningsfullt ska bedömas individuellt. Den ska också ge det stöd som behövs för att kunna delta.

Som anhörig kan du, gärna tillsammans med personen:
1. Be om ett möte med kontaktperson eller chef på verksamheten. Beskriv konkret vad som inte fungerar: aktiviteterna, kommunikationen, måltider, förflyttningar, återhämtning eller bemötande.
2. Be om en tydlig plan för vad som ska ändras, när det ska prövas och hur det ska följas upp. Be att personens önskemål, intressen och behov av stöd synliggörs i genomförandeplanen.
3. Fråga om alternativ: annan grupp, andra aktiviteter, annan inriktning eller möjlighet att prova något nytt. Socialstyrelsen beskriver att deltagare bör kunna få pröva annan sysselsättning eller grupp om de vill.
4. Kontakta kommunens LSS-handläggare om bristerna kvarstår. Kommunen ansvarar både för beslutet och för att följa upp insatsen, även om en privat eller idéburen utförare driver verksamheten.
5. Lämna ett klagomål enligt kommunens rutin om problemet inte löses av verksamheten eller handläggaren.

En daglig verksamhet kan inte lova en viss aktivitet, men den ska inte enbart bestå av omvårdnad när personen har behov av meningsfulla aktiviteter och stöd för att delta.

 

Kan kommunen minska eller avsluta min dagliga verksamhet?

Kommunen kan inte utan vidare minska eller avsluta en redan beviljad daglig verksamhet. Om kommunen vill försämra ett gynnande LSS-beslut är huvudregeln att beslutet inte får ändras till din nackdel.

Undantag kan finnas om beslutet anger när det får återkallas, om tvingande säkerhetsskäl kräver det eller om beslutet grundats på oriktiga eller vilseledande uppgifter.

Innan kommunen fattar ett beslut i ditt ärende ska du normalt få ta del av material som har betydelse och få möjlighet att yttra dig. Om ett beslut går dig emot ska du få information om hur det överklagas. Beslut om insatser enligt 9 § LSS, inklusive daglig verksamhet, kan överklagas till förvaltningsrätten.

Kontrollera beslutets formulering: om det är tidsbegränsat, omfattar vissa dagar/tider eller har villkor för omprövning. Du kan också be kommunen att skriftligt förklara om förändringen är ett nytt beslut eller en ändring i genomförandet.

LÄS ÄVEN:
JO: Lagbrott att vägra skriftligt beslut om daglig verksamhet

 

Vad krävs för att man som anhörig ska kunna diskutera beslut och förändringar med kommunen?

För en vuxen räcker det normalt inte att vara anhörig.

Kommunen kan behöva skydda uppgifter om personens beslut och situation. Utgå från personens egen vilja. Det finns olika nivåer:

• Samtycke: Personen kan samtycka till att kommunen får prata med dig om vissa frågor, exempelvis förändringar i daglig verksamhet. Samtycket kan vara muntligt eller skriftligt, kan begränsas till vissa uppgifter och kan återkallas.
• Fullmakt/ombud: Om du ska företräda personen i ärendet – exempelvis ta emot kommunikation, lämna synpunkter eller överklaga – behövs normalt en fullmakt. Kommunen får begära att du styrker den. Fullmakten bör ange vem du är och vad du får göra.
• God man eller förvaltare: Behörigheten beror på vad som står i förordnandet.
• Barn: Vårdnadshavare kan begära LSS-insatser för barn under 15 år. Barnet ska samtidigt få information och möjlighet att uttrycka sina åsikter.

Som anhörig kan du alltid lämna information eller beskriva din oro för kommunen. Men utan samtycke, fullmakt eller ställföreträdarskap kan kommunen vara begränsad i vad den kan berätta tillbaka.

Ett enkelt samtycke kan exempelvis ange: ”Jag samtycker till att kommunen får diskutera min dagliga verksamhet och planerade förändringar med [anhörig].” Om du ska företräda personen mer formellt bör ni fråga kommunen vilken fullmakt de vill ha.

 

Kan jag ha personlig assistans i daglig verksamhet?

Ja, om det finns särskilda skäl kan en person deltar i daglig verksamhet också ha personlig assistans.

För assistansersättning från Försäkringskassan är huvudregeln att ersättning inte betalas för den tid personen deltar i daglig verksamhet. Undantag kan göras om det finns ”särskilda skäl”, till exempel:
• Personen har särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin personliga assistent,
• av hälsoskäl behöver ha sin assistent nära till hands,
• behöver ha ett mycket begränsat antal personer omkring sig, eller
• behöver någon med ingående kunskap om personen och hälsotillståndet.

Daglig verksamhetens personal ansvarar för att verksamheten kan ge det stöd och den omvårdnad som deltagaren behöver för att kunna delta. Omvårdnad kan exempelvis omfatta hygien, förflyttningar och kommunikation. Verksamheten ska vara individuellt anpassad.

Beslut om personlig assistans innebär inte att daglig verksamhet kan avstå från sitt ansvar för det stöd som ingår i insatsen. Det kan samtidigt finnas behov av en personlig assistent, om det behövs ett mycket individuellt utformat stöd.

LÄS ÄVEN:
Nej till personlig assistans på daglig verksamhet

 

Får dagliga verksamheten stänga på sommaren?

Ja, en daglig verksamhet kan stänga under sommaren. Det finns inga nationella regler som säger att verksamheten måste vara öppen eller stängd då. Det är den som driver verksamheten som planerar detta, exempelvis utifrån personal och organisation.

Den som inte vill vara ledig ska inte lämnas utan stöd. Vid en planerad semesterstängning behöver kommunen se till att personen ändå får goda levnadsvillkor. Det kan till exempel vara en plats i en annan daglig verksamhet, ett tillfälligt anpassat upplägg, eller andra LSS-insatser eller stöd som passar personens behov.

LSS-verksamhet ska vara individuellt anpassad och ge den enskilde inflytande. En semesterstängning innebär därför inte i sig att kommunen kan bortse från behovet av stöd.

 

Vad är skillnaden mellan daglig verksamhet, dagverksamhet, sysselsättning och arbete?

• Daglig verksamhet är en särskild LSS-insats enligt 9 § 10. Den är för vissa personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Innehållet ska anpassas efter personens behov och önskemål.

• Sysselsättning är ett bredare ord för något man gör regelbundet och meningsfullt på dagen. Daglig verksamhet är alltså en form av sysselsättning, men sysselsättning kan också finnas inom andra stödformer eller organiseras på andra sätt.

• Arbete innebär normalt en anställning eller annan förvärvsverksamhet. Daglig verksamhet kan vara arbetsplatsförlagd och likna ett arbete, men är juridiskt inte en anställning.

• Dagverksamhet är inte samma sak som LSS-insatsen daglig verksamhet. Det är ett bredare begrepp och ges vanligen enligt socialtjänstlagen (SoL). Aktiviteterna kan likna varandra, men målgruppen skiljer sig.

REPORTAGE:
Förebilden Inuti: Vi vet inte hur vi ska klara sparkraven

 

Källor

1. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, Sveriges riksdag.
2. Förvaltningslag (2017:900), Sveriges riksdag.
3. Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen.
4. Att utveckla den dagliga verksamheten – Ett kunskapsstöd, Socialstyrelsen.
5. Att utveckla den dagliga verksamheten – För deltagare med omfattande funktionsnedsättningar, Socialstyrelsen, februari 2025.
6. Försäkringskassans vägledning om assistansersättning.
7. Artiklar på HejaOlika, inklusive reportage, nyheter och LSS-skolans lektion 7.