LSS-skolan Lektion 18: Samverkan i LSS

Harald Strand är författare till LSS-skolan här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Harald Strand är författare till LSS-skolan här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Tidvis

 

2016-12-02

LSS innehåller en bestämmelse som är både ovanlig och värdefull. Lagen ger intresseorganisationer rätten att samverka med kommunen. Harald Strand förklarar hur i lektion 18 av LSS-skolan.

 

Rätten att samverka för intresseorganisationer där medlemmar berörs av LSS finns inskriven i lagens 15 § punkt 7:

Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder.

I en förklarande text i propositionen står det:

Genom samverkan med handikapporganisationer kan de erfarenheter som personer med funktionshinder själva besitter tillföras verksamheten. Formerna för samarbetet bör bestämmas av kommunen och organisationerna själva utifrån lokala förutsättningar.

Där står också:

”Ordet samverkan avser att markera, att samarbetet mellan parterna skall vara fråga om ett ömsesidigt givande och tagande. Ordet samråd har oftare använts i en snävare betydelse.”

Det är ovanligt att detta skrivs in i lag. Oftast är det en rekommendation från någon myndighet eller från SKL som skapar olika för kommunen frivilliga samrådsgrupper.

Det är vår uppgift som berörd intresseorganisation att kräva denna samverkan enligt LSS paragraf 15.7, inte nöja oss med Funktionshinderrådet som är ett frivilligt samråd där kommunen styr innehållet.

Att det är okänt inom de flesta kommuner framgår av de svar organisationerna får när de kräver riktig samverkan om kommunens LSS-verksamheter, ”Vi har Kommunala Funktionshinderrådet”.

Det är lite av samma undanflykter som jag beskrev i Lektion 7 Individuell Plan, där kommunens ansvariga för LSS hänvisade till andra planer som Genomförandeplan, Handlingsplan, Vårdplan, SIP etc. vilka alla är professionens planer. Där är det bara Individuell Plan enligt 10 § LSS som är individens egna plan, som kommunens sedan 2011 måste erbjuda alla personer som har någon insats enligt LSS.

Detsamma gäller samverkan enligt LSS paragraf 15.7, som är inskriven i lagen.

Funktionshinderrådet är ett frivilligt samråd som kommunen kan styra innehållet i. Till stor del består det av information om vad kommunstyrelsen redan har bestämt.

Paragraf 15.7 säger däremot att kommunen skall samverka med intresseorganisationer som företräder personer med LSS beslut. Syftet med samverkan är att ge handikapporganisationerna inom LSS-området möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen inom ramen för LSS. ”Organisationerna skall ges möjlighet att påverka, att lämna förslag och att ge synpunkter för att viktiga kunskaper och erfarenheter skall kunna tillföras verksamheten”.

Bengt Westerberg skriver i sin förklaring i propositionen:

Jag ser det som en självklarhet att handikapporganisationerna fortlöpande ges möjlighet att lämna förslag och att ge synpunkter hur verksamheten enligt lagen läggs upp och bedrivs. Därigenom tillförs också huvudmannen viktiga kunskaper och åsikter som funktionshindrade har.

Det är kommunerna som skall ha ansvaret för merparten av insatserna enligt lagen. En skyldighet att samverka med handikapporganisationerna bör därför åvila dessa. Samarbetet bör kunna organiseras på olika sätt.

Det är viktigt att bägge parter (intresseorganisationerna och kommunen) är överens om hur samverkan sker! Ofta vill kommunen även här styra agendan och då är det just ”bestämmas av kommunerna och organisationerna” som är viktigt, dvs. det skall vara en överenskommelse där bägge parter är delaktiga i beslutet hur samverkan skall ske.

Så är det också med innehållet där båda parter måste få vara med och ha synpunkter innan beslut klubbas i nämnden eller tas av förvaltningschefer.

I det fall kommunen ifrågasätter samverkan bör FUB (eller annan berörd intresseorganisation) upplysa om hur Länsstyrelsen utryckte det i ett beslut till en trilskande kommun i Stockholms län:

”Länsstyrelsen anser att de särskilda uppgifter för kommunen som anges i 15 § punkt 7 LSS vad avser samverkan med organisationer kan ses som grundläggande för att kunna ge personer med funktionshinder möjlighet att leva som andra trots sitt funktionshinder. Samverkan bör som lagen anger bestämmas av kommunerna och organisationerna själva utifrån lokala förutsättningar.

Samverkan enligt 15 § punkt 7 LSS bygger på att två parter kommit överens om formerna för detta arbete. FUB uppger i sin anmälan att deras medlemmar helt står utan den insyn och intressebevakning som lagen föreskriver. Så länge den ena parten inte känner sig hörd eller delaktig finns enligt länsstyrelsens bedömning inte grunden för samverkan på det sätt som anges i 15 § punkt 7 LSS.”

Det har visat sig vara viktigt att samverkan sker med både ansvariga politiker och ansvariga förvaltningschefer. Men glöm inte att ha en parallell diskussion med oppositionspolitiker, som kan vara en bra hjälp när nämnden skall ta beslut.

Att få igång samverkan tar tid! Motståndet mot att ”utomstående” skall lägga sig i verksamheten är ofta stor. Vad man då glömt är att företräder de kommuninnevånare för vilken verksamheterna finns. Det finns i LSS 6 § en stark skrivelse om att verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt som både dessas företrädare och kommunen som utförare måste förhålla sig till.

Självklart är det besvärligare att tvingas ha en öppen dialog om och inför ett beslut. Dialog kommer från grekiskan och betyder ”genom samtal”. Innebörden är samtal mellan två eller flera parter där synpunkter och argument fritt flödar, att alla berörda oavsett status har möjlighet att delta och är aktiva, att alla parter skall vara likvärdiga och att alla argument som rör de frågor som diskuteras är legitima. En dialog är ett möte där alla deltagare är med och påverkar resultatet.

I dag har förvaltningscheferna en mycket stor frihet att lägga fram sina beslutsrekommendationer till sina politiker i nämnden som sällan protesterar. Det är orsaken till vikten av att samverka även med politiker. De får på så sätt även intresseorganisationens syn, både när man är överens med förvaltningen och när man har avvikande mening. Vad man ser är att det gör förvaltningscheferna mer noggranna med underlag till sina beslutsförslag.

FUB Stockholms län har i flera år drivit frågan om ”Samverkan 15.7” och konstaterar till vår glädje att allt fler Lokalföreningar nu har någon form av samverkan. Nu är det dags att utveckla innehållet!

Det finns idag i några kommuner ett intresse att uppnå min vision "Jag vill göra kampen om insatser till samarbete om insatser". Det var knappast lagstiftarnas mening att vi skall slåss om vad LSS innebär. Och även om LSS blev en rättighetslag var inte lagstadgarnas mening att alla beslut om insatser enligt LSS skulle prövas i domstol. Intentionerna och målet med LSS var ju tydliga. Som jag skriver nedan är därför en lugn samverkan bra för alla parter och bidrar till att minimera antalet juridiska processer.

 

Alla parter vinner på samverkan

Det finns många anledningar till varför paragrafen 15.7 i LSS är viktig och varför den fick en framträdande plats i propositionen samt senare en egen paragrafpunkt i LSS.

En vinst är att alla berörda är med och bidrar med sina erfarenheter och sin kunskap. Det ökar möjligheterna att göra rätt från början.

Det är de viktigaste frågorna för brukarna som diskuteras. Det spar tid och resurser samt sparar dubbelarbete. Det gör också att akuta insatser i framtiden minimeras.

Kunskapen hos alla parter ökar, vilket på sikt ger bättre verksamhet. Med stor sannolik även billigare verksamhet då långsiktig planering blir möjlig.

För de berörda brukarana ökar inflytandet och självbestämmandet samt tryggheten, i linje med målen med LSS. Samverkan ger nöjdare brukare, men även nöjdare medarbetare.

Den riktigt stora vinsten är att konflikter minimeras!

 

Ett exempel på samverkan från en kommun i Stockholms län

Inför nämndmöten skickas alla dokument (utom de som omfattas av sekretess) som går ut till ledamöterna en vecka före mötet även till oss inom FUB. Vi inom FUB får på så sätt möjlighet att skriva våra eventuella kommentarer till ordförande. Om FUB vill får de också direkt före mötets start framföra sin syn till alla nämndledamöter.

Nämndmötena är öppna (så när som på sekretesspunkter) då FUB-medelemmar får vara med och lyssna (ej prata).

Fyra gånger per år hålls samverkansmöten mellan FUB och ansvariga politiker.

Ungefär lika många samverkansmöten är mellan FUB och förvaltningsledning. 

FUB bjuder in olika politiker och förvaltningschefer för mer allmän diskussion före sina styrelsemöten.

Delar av styrelsen träffar verksamhetschefer för exempelvis daglig verksamhet för allmän diskussion någon/några gånger per år.

På de mer formella mötena enligt paragraf 15.7 finns en förutbestämd agenda och protokoll skrivs. Övriga möten är infoutbyte utan formella krav, ibland med förutbestämda frågor.

Det finns nämnder och förvaltningar som har ansvar för vissa delar av LSS, som till exempel lokaler, fritid, kultur, där samverkan inte ännu formaliserats. Kanske delvis för att behovet inte uppstått då huvudansvarig nämnd tagit på sig samordningsansvar.

FUB vill skicka med ett råd att inte glömma samverkan med andra partier, de som inte är just nu styrande. Det är viktigt för kontinuiteten för brukarna att även dessa icke styrande politiker är insatta i frågor som berör LSS. Inför alla val har aktuell FUB mer formella möten med de stora partierna. Som en bonus ser FUB att nämnmötena utvecklas på punkter som rör LSS. LSS bör dessutom inte vara en parti-skiljande fråga.

 

Jag avslutar med ett exempel på hur en Överenskommelse om samverkan kan se ut:

 

 

Överenskommelse om samverkan

Mellan NN FUB-förening och XX kommun har följande avtal träffats rörande samverkan enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Bakgrund

I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 14 och 15 § redogör lagstiftaren för vilka särskilda uppgifter som gäller för kommunen.

LSS § 15:7 ”Till kommunens uppgifter hör att samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder”.

Syftet med samverkan

Syftet med samverkan är att ge handikapporganisationerna inom LSS-området möjlighet att utöva inflytande över beslut som fattas av xx kommun inom ramen för LSS-lagen. Organisationerna ”skall ges möjlighet att påverka, att lämna förslag och att ge synpunkter för att viktiga kunskaper och erfarenheter skall kunna tillföras verksamheten”. (Prop. 1992/93:159)

Genomförande:

Deltagare:

Från kommunen:
Representant från aktuell(a) Förvaltning(ar)
Myndighetsansvarig LSS i XX kommun

Från företrädare:
Representanter från FUB (och ev. annan berörd intresseorganisation)

Mötesplan

Sammanträde sker minst 4 ggr per år enligt förslag från kommunen. Förvaltningschefen ansvarar för kallelse.

Förvaltningen ansvarar för kallelse, föredragningslista och skriftliga eller muntliga underlag. FUB kan ta upp egna frågor i anslutning till samverkansmötena.

Aktuella frågor att är:

Övergripande ärenden som berör levnadsvillkoren för personer inom LSS – så att dessa kan uppnå de goda levnadsvillkor lagen föreskriver som t.ex.
–    Utbyggnad av boenden (planer, lokalprogram, utformning etc.)
–    Daglig verksamhet  
–    Hälsa och omvårdnad
–    Fritidsaktiviteter
–    Individuella planer och genomförandeplaner
–    Kompetensfrågor gällande personal inom handikappomsorgen
–    Kvalitetsplaner samt uppföljning av dessa

Dokumentation

Representant för kommunen svarar för minnesanteckningar. Kommunens representant skall även tillse att FUB:s synpunkter och förslag ingår i underlaget vid beslutsfattandet för varje politiker och tjänsteman som fattar viktiga beslut som rör FUB:s medlemsgrupp (gäller dock inte beslut som berör enskild medlem).

Denna överenskommelse gäller till 20XX-12-31 och förlängs med ett år i taget såvida ingen av parterna senast den 30 november aktuellt år säger upp överenskommelsen för en omreglering.

Kommunen den 20xx-xx-xx

------------------------------------
Kommun

------------------------------------
FUB

 

 

Källor

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade; Riksdagen.se
ReclaimLSS.org
 

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.