Brist på krisplaner inom LSS förvärrade pandemin

Personer med LSS-insatser och deras anhöriga har drabbats extra hårt av covid-19-pandemin. Det rapporterar Socialstyrelsen idag. Kommunerna måste nu förbättra krisberedskapen inom verksamheter enligt LSS, lagen om stöd och service. Konsekvenserna för anhöriga måste också följas upp bättre.

17 200 utestängdes från daglig verksamhet

Daglig verksamhet är det som påverkats mest av pandemin, åtminstone om man ser till siffrorna. Daglig verksamhet ställdes in för 17 200 personer under år 2020.

Nedstängningarna har varit extra allvarliga eftersom det är en utsatt grupp som drabbats, vilket lett till ökad psykisk ohälsa.

– Många brukare hade redan före pandemin begränsade sociala kontakter och nedstängningen har ökat isoleringen ytterligare. Vissa boenden har till exempel haft stängt för besökare samt begränsat tillgången till gemensamhetsutrymmen. Isoleringen har även ökat för personer med personlig assistans, säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen.

LÄS ÄVEN: Brist på etiskt ansvarstagande när LSS panikstängde under pandemin

Socialstyrelsen efterlyser bättre krisberedskap

En förklaring till att konsekvenserna blivit så allvarliga är att de flesta kommuner inte har haft krisberedskap.

Socialstyrelsen påpekar att färre än 4 av 10 kommuner hade kontinuitetsplaner för LSS-boenden när krisen drog igång. Bland assistansanordnare saknades också krisplaner. Detta gjorde det svårt att agera snabbt och effektivt när pandemin slog till.

– En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en kris som covid-19-pandemin. Detta kan bidra till att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser. Det är viktigt att fler kommuner tar fram kontinuitetsplaner för sina verksamheter enligt LSS, säger Karin Flyckt.

Personal flyttades till boenden

En vanlig, men kontroversiell, åtgärd under krisen har varit att låta personal från nedstängda dagliga verksamheter hoppa in som personal på LSS-boenden. Detta medför en risk för ökad institutionskänsla, menar Socialstyrelsen. Samtidigt har det minskat behovet av ytterligare personal och vikarier. Det kan också ha ökat tryggheten för de boende att slippa möta många nya vikarier.

Anhöriga tvingades ta över

Pandemin har inneburit en gigantisk kris för anhöriga till personer med behov av LSS-insatser. När dagliga verksamheter stängts har anhöriga ofta tvingats hoppa in. Anhöriga har också pressats att ersätta personal för att minska smittspridning.

Socialstyrelsen anser att pandemins konsekvenser för anhöriga måste följas upp noga.

Anhörigperspektivet måste också in i LSS-verksamheternas riskbedömningar. Denna aspekt ska också in i Socialstyrelsens årliga lägesrapporter om funktionshinderområdet.

Hoppas på seminarier om krisberedskap

Socialstyrelsen kommer nu att ta fram ett material om psykisk ohälsa på lättläst svenska som både personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalen kan använda.

– Vi kommer också att fortsätta kommunicera vikten av att arbeta med krisberedskap inom verksamheter enligt LSS, till exempel genom att anordna seminarier med lärande exempel, säger Karin Flyckt.

 

Läs mer om krisberedskap inom funktionshinderomsorg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *