Barn och unga med psykisk ohälsa riskerar att bli helt utan vård. På många håll är kommunernas och landstingens verksamheter så illa organiserade att ingen tar ansvar för de drabbade barnen. Det rapporterar Socialstyrelsen idag.
Jonathan är en av många ungdomar som blivit retad under större delen av sin uppväxt. För tre år sedan kom familjen i kontakt med Psykoterapimottagningen för barn och ungdomar med funktionsnedsättning i Göteborg.
– Jag var inåtvänd och deprimerad under hela min grundskoletid. Idag mår jag bra igen, till stor del tack vare terapin, säger Jonathan.
På Psykoterapimottagningen i Göteborg får barn och ungdomar med funktionsnedsättning hjälp med att hitta sin identitet och stärka sin självkänsla.
– Hos oss får barnet, kanske för första gången i sitt liv, berätta sin egen historia, säger Inger Claeson, psykolog.
Många barn med funktionsnedsättningar lider av psykisk ohälsa. Att det kan finnas ett nära samband med hur föräldrarna mår, vet Malin Broberg, forskare och lektor vid psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.
– Det är fortfarande lite tabu att söka hjälp för psykiska besvär. Men för att kunna vara en bra förälder måste man själv må bra och förstå sin situation. Som flygvärdinnan säger: ”Ta på syrgasmasken själv innan du hjälper ditt barn”.
I boken ”Doktorn kunde inte riktigt laga mig” ger psykologen Christina Renlund många tips på hur föräldrar kan förebygga psykisk ohälsa hos sina barn.
”Habiliteringens föräldrastöd är angeläget för att förbättra familjernas livskvalitet men även för att förebygga psykisk ohälsa hos barnen”, skriver Sveriges Habiliteringschefer i sin senaste rapport, som har sammanställt de typer av föräldrastödsprogram som ger mest nytta.
INSÄNDARE: Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, kan vara smarta, sociala, välformulerade, men känslomässigt omogna och i behov av mycket extra stöd.
”Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig att acceptera! Jag vill inte acceptera! Det får bara inte vara så här!” Ågrenskas expert Helena Fagerberg Moss ger svar på frågor om barn med sällsynta funktionshinder.
Många ungdomar som får anorexia nervosa drabbas senare i livet av psykiska sjukdomar. 18 år efter sjukdomen är en av fyra personer sjukpensionär eller långtidssjukskriven.
Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Men allt är inte negativt – studien har också flera positiva överraskningar, berättar Elisabet Wentz, docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Sahlgrenska akademin.
Nu vänder det till det sämre. De senaste åren har elevhälsovården sakta återuppbyggts, efter att ha raserats under den ekonomiska krisen på 90-talet men nu tycks det vara slut på framstegen.
Än en gång är det en ekonomisk kris orsaken. Och än en gång är det skoleleverna som betalar med sin hälsa. Det befarar Gunilla Fagerholt, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.