Avgiftshöjarmånaden är här. Så slår det mot personer med funktionsnedsättning

Just nu beslutar landets kommuner och regioner om nya och högre avgifter inom funktionshinderomsorgen 2026.

Det handlar bland annat om avgifter för hjälpmedel, färdtjänst och kommunal omsorg. 

LSS (som enligt lag ska vara avgiftsbefriat) slipper inte undan. Här tar många kommuner ut allt högre avgifter för måltider.

Artikeln uppdateras.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Nya extraavgifter utanför högkostnadsskydd

Ett växande problem är att kommuner lägger fler tjänster utanför högkostnadsskydd. Det innebär alltså att man tar ut extra avgifter för viss service, till exempel matdistribution. Dessa extraavgifter måste alla betala, oavsett inkomst.

Provocerande avgiftshöjningar 2026

Även om kommunerna har lagstöd för avgifter kan höjningar ibland framstå som litet provocerande.

”Uppdaterade LSS-avgifter ska stärka rättigheter” lyder rubriken på ett pressmeddelande från Helsingborg den 11 december 2025. Bakom stärkta rättigheter döljer sig både avgiftshöjningar och helt nya avgifter. Helsingborgs styrande menar att avgiftshöjningarna innebär att kommunen kommer på samma nivå som andra kommuner. ”Första höjningen är stor men motiverad. Därefter mindre, årliga justeringar”, heter det i kommunens egen utredning.

Omsorgsavgift 2026

Ett exempel på avgift som höjs varje årsskifte är kommunernas omsorgsavgift.

Max-taxan för omsorgsavgiften 2026 höjs till 2 660 kronor per månad (hemtjänst, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård och förbrukningsartiklar) enligt Socialstyrelsens meddelandeblad i december 2025.
I särskilt boende får omsorgsavgiften vara högst 2 732 kronor per månad.

Det minimibelopp som gäller för ensamstående ska alltid utgöra lägst 7 296 kr per månad, om inte annat följer av 32 kap 9 § SoL.

Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor ska utgöra lägst 5 953 kr per månad.

Omsorgsavgift tas ut för många personer med funktionsnedsättningar som behöver regelbunden vård genom den kommunala sjukvården. Denna vård täcks inte av sjukvårdens vanliga högkostnadsskydd, utan leder till en extra utgift i form av omsorgsavgift. (Maximal omsorgsavgift beräknas som en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet.)

Socialstyrelsen tar fram ett meddelandeblad om beräkningar av avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen år för varje år. Meddelandebladet brukar publiceras under december månad. (Här finns Socialstyrelsens meddelandeblad om avgifter.)

LÄS ÄVEN:
Betalar du för hög avgift? Så funkar kommunens max-taxa

Färdtjänst 2026

Enligt färdtjänstlagen 11 § bestäms grunderna för färdtjänstavgiften av respektive kommun. Avgifterna varierar, men höjningar är att vänta. I många kommuner höjs avgiften med ett index 1 januari varje år.

Några exempel på avgifts- och regeländringar 2026:

 

Avgift för ställföreträdare (god man och förvaltare)

Personer som behöver hjälp av god man eller förvaltare för att sköta sin ekonomi med mera måste ofta betala en avgift för detta, om personen har en inkomst som överskrider 2,65 prisbasbelopp (för år 2026 är gränsen 156 880 kronor i årsinkomst).
Även banktillgodohavanden på mer än två prisbasbelopp (118 400 kronor för år 2026) innebär att man är skyldig att betala arvode för god man eller förvaltare.

I vissa kommuner bestäms arvodet som en andel av prisbasbeloppet. Så gör man i exempelvis Uppsala, där ett normalarvode är ungefär 20 procent av gällande prisbasbelopp per år.
* För 2025 är prisbasbeloppet 58 800 kronor. Det betyder att normalarvodet är 11 460 kronor före skatt per uppdrag.
* För 2026 höjs ”normalarvodet” med 0,7 procent till cirka 11 540 kronor före skatt per uppdrag.

Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 8 714 kronor per år enligt statistik från länsstyrelserna (2024) men kostnaden kan vara betydligt högre för en enskild person, beroende på vilka uppdrag som ingår för god man/förvaltare.

Avgifter för hjälpmedel 2026

Kommuner och regioner tar ut allt fler avgifter för hjälpmedel, i samband med utprovning, förskrivning, slitage och service. En del tar även ut abonnemangsavgifter för hjälpmedel.

Region Stockholm återinför ett högkostnadsskydd för hjälpmedel från 1 januari 2026. Maximal avgift blir 2600 kronor per år från 1 januari 2026.

För övriga regioner är det än så länge svårt att få fram information om avgifterna 2026.

Hjälpmedelsutredningen 2017 föreslog avgiftsfrihet för hjälpmedel, vilket funktionsrättsrörelsen begär att regeringen går vidare med. Några sådana signaler finns dock inte – tvärtom ökar avgifterna nu i snabb takt, samtidigt som nya typer av avgifter införs och vissa hjälpmedel inte längre förskrivs utan måste köpas av den enskilde själv.

Nya avgifter för stöd som varit kostnadsfria

Många kommuner avgiftsbelägger stöd och service som tidigare varit kostnadsfria. Exempelvis kan ledsagare kosta upp till 470 kronor per timme, enligt Socialstyrelsens undersökning 2023.

Kommuner har gjort mycket stora neddragningar på ledsagarservice enligt LSS, lagen om stöd och service. Denna service har varit gratis, eftersom alla insatser enligt LSS ska vara avgiftsfria.

Behovet av ledsagning har dock inte minskat, och många kommuner har därför istället erbjudit ledsagarservice enligt socialtjänstlagen, där det är fritt fram att ta ut avgifter.

Socialstyrelsen konstaterade sommaren 2023 att 70 procent av kommunerna har avgifter på ledsagarservicen, en ökning med närmare 30 procent jämfört med 2009. Avgifterna varierar mellan 35 och 470 kronor per timme.

Allt fler kommuner tycks införa avgifter på ledsagning. Ett exempel är Karlstads kommun 2025.

På liknande sätt avgiftsbeläggs avlösning enligt socialtjänstlagen.

Resor till och från daglig verksamhet

Trots att LSS-verksamheter ska vara avgiftsfria bestämde Regeringsrätten 1996 (RÅ 1996 ref 45) att resor till och från daglig verksamhet inte måste vara avgiftsfria. Därför har många kommuner idag avgiftsbelagt resorna, meden de fortfarande är gratis i vissa kommuner.

Avgifter i sammandrag

Nedanstående tabell uppdateras löpande.

Förbehållsbelopp & minibelopp

Förbehållsbeloppet är det belopp som en individ ska ha kvar av sina inkomster efter att omsorgsavgiften är betald. Detta belopp är avsett att täcka grundläggande levnadskostnader som mat, boende, kläder, och andra nödvändiga utgifter.

Förbehållsbeloppet har två delar. Dels ett minimibelopp, ett schablonbelopp som ska täcka normal levnadskostnader. Dels bostadskostnaden; den faktiska kostnaden för bostaden inklusive hyra eller avgift för bostadsrätt.

Enligt socialtjänstlagen finns ett minimibelopp som den enskilde alltid ska få behålla för att täcka normala kostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Från och med den 1 januari 2026 är minimibeloppet 7296 kronor per månad för ensamstående, och 5953 kronor per person och månad för sammanboende och för sammanlevande makar/partners.

Minimibeloppet ska alltid vara lägst en tolftedel av 1,4789 gånger prisbasbeloppet. Eftersom minimibeloppet följer prisbasbeloppet kommer det att höjas med cirka 2,6 procent 1 januari 2025.

Avgiftsutrymme: Hur påverkas omsorgsavgiften av förbehållsbeloppet?

Ett exempel (siffror från 2024):
Inkomst: En person har en månadsinkomst på 15 000 kronor.
Minimibelopp: Om personen är ensamstående, är minimibeloppet 6 470 kronor.
Bostadskostnad: Låt oss anta att bostadskostnaden är 5 000 kronor per månad.
Förbehållsbelopp beräknas så här: Minimibelopp (6 470 kronor) + Bostadskostnad (5 000 kronor) = 11 470 kronor.
Avgiftsutrymme beräknas så här:
Inkomst (15 000 kronor) – Förbehållsbelopp (11 470 kronor) = 3 530 kronor.

I ovanstående exempel blir avgiftsutrymmet 3 530 kronor. Eftersom den maximala omsorgsavgiften (maxtaxa) för 2024 är 2 575 kronor per månad, måste personen betala hela omsorgsavgiften.

Högkostnadsskydd för läkemedel 2026

Taket för högkostnadsskyddet för läkemedel (egenavgiften) väntas höjas med 0,7 procent 1 januari 2026. Egenavgiften höjs därmed från 3800 kr till cirka 3827 kronor. Exakt uppgift har ännu inte publicerats på eHälsomyndighetens webbplats.

Taket i högkostnadsskyddet för läkemedel höjdes två gånger under 2025. Dels med den ”vanliga” höjningen i takt med prisbasbeloppet, från 2850 kronor till 2900 kronor den 1 januari 2025. Därefter gjordes en stor engångshöjning 1 juli 2025, från 2900 kronor till 3800 kronor.

Så har taket för högkostnadsskyddet förändrats under ett antal år:
2018: 2250 kr
2019: 2300 kr
2020: 2350 kr
2021: 2350 kr
2022: 2400 kr
2023: 2600 kr
2024: 2850 kr
2025: 1 januari–30 juni: 2900 kr
2025: 1 juli–31 december: 3800 kr

Detta högskostnadsskydd gäller för de flesta läkemedlen på recept. För barn (under 18 år) är läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen helt kostnadsfria.

 

Högkostnadsskydd för öppenvård 2026

Högkostnadsskyddet för besök i den öppna hälso- och sjukvården har varit 1450 kronor per år under 2025, och kommer att ligga kvar på samma belopp 2026.

Enligt SKR får högkostnadsskyddet 2026 uppgå till max 1 450 kronor (2025: 1450 kr, 2024: 1400 kr, 2023: 1300 kr). Detta är den högsta vårdavgiften inom den öppna hälso- och sjukvården, för avgifter för vissa förbrukningsartiklar och för avgifter för sådan tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125) som får tas ut under en tolvmånadersperiod.

En region kan besluta om ett lägre belopp än 1 400 kronor för högkostnadsskyddet i den regionen. Högkostnadsskyddet gäller inte vaccinationer, intyg, hälsoundersökningar eller uteblivna besök.

Tandvårdskostnad för personer med LSS

Tandvårdskostnader för personer som har LSS-insatser kan ingå i högkostnadsskyddet för sjukvård. Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre tandhälsa än övriga befolkningen. För att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet måste du vara beviljad särskilt tandvårdsstöd (ibland kallat ”nödvändig tandvård” eller tandvård som led i sjukdomsbehandling). Då räknas tandvårdskostnaderna som hälso- och sjukvård, och ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård, inte i det vanliga tandvårdsstödssystemet. Detta gäller för många personer inom LSS, men inte automatiskt för alla.

Högkostnadsskyddet för slutenvård år 2026 uppgår till 130 kr. Det är den högsta avgift som får tas ut per vårddag inom sluten vård (2025: 130 kr, 2024: 130 kr, 2023: 120 kr).

Andra extrakostnader för funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättningar har många andra extra kostnader.

Ett exempel är att det kan krävas ADL-intyg för att få rätt till personlig assistans och andra stöd. Sådana intyg bekostas sällan av myndigheterna utan ofta måste den enskilde själv betala 10 000–12 000 kronor för intyget.

Vissa kostnader kan täckas av merkostnadsersättning

För vissa merkostnader kan personer med funktionsnedsättning få merkostnadsersättning från Försäkringskassan. Det är dock svårt att beviljas sådan ersättning, särskilt för barn med funktionsnedsättning.

 

Straffavgifter för missade besök höjs

Om du missar ett vårdbesök, eller inte avbokar i tid, kan du drabbas av straffavgifter. I många fall höjdes dessa avgifter kraftigt 1 januari 2025.

Avgifterna motiveras med att regionerna måste minska slöseriet med resurser och arbetstid. På 1177 skriver Region Stockholm:

”Varje år ställs 500 000 planerade vårdbesök in på grund av att patienten inte dyker upp. Hela operationsteam kan stå redo – och så kommer inte patienten. För att vården ska ha möjlighet att planera sin verksamhet är det viktigt att de vet om du kommer eller inte. Får du förhinder kan de erbjuda tiden till någon annan. Att införa en avgift för den som inte kommer till sitt bokade besök leder förhoppningsvis till att fler tar ansvar och avbokar sin tid i tid.”

Oftast måste man avboka senast 24 timmar före besöket, eller 72 timmar om det gäller operation där du behöver stanna kvar på sjukhuset över natten.

Utebliven sms-påminnelse från din vårdgivare inför bokat besök är INTE ett giltigt skäl för sen avbokning, ombokning eller uteblivet besök.

Det görs i vissa fall undantag för sjuka barn eller personer med demens. Undantag från straffavgift kan även göras om det finns ”giltigt skäl”. Men då måste du ha hört av dig till vården, annars får du straffavgift oavsett om du haft giltigt förhinder eller inte.

Ombokningar som görs sent kan också räknas som sen avbokning, och därmed innebära straffavgift.

Straffavgifterna för missade operationer är extra höga. I Region Gävleborg höjdes denna avgift från 250 kronor till 1800 kronor från 1 januari 2025. Region Västerbotten höjde från 550 till 1050 kronor.

Om man missar läkarbesök är avgiften ofta högre än vad själva läkarbesöket skulle kosta. Region Gävleborg höjde från 250 kronor till 400 kronor vid årsskiftet, Stockholm höjde till 400 kronor och Region Västerbotten från 350 till 500 kronor.
Ibland tillkommer även en administrationsavgift på exempelvis 50 kronor.

Även avgiftsfria vårdbesök har ofta straffavgifter. Det handlar då om vårdbesök barn och ungdomar (ibland går gränsen vid 18 år, ibland vid 20 år), besök vid barnavårdscentral (BVC), mödravårdscentral (MVC), digitala vårdmöten samt undersökningar vid röntgen och fysiologiska laboratorier där läkare gör utlåtande. Målsman för barn måste alltså betala eventuella straffavgifter även om besöket skulle ha varit gratis.

Avgifterna ingår inte i högkostnadsskyddet och täcks alltså inte av frikort.

Vid årsskiftet infördes även helt nya avgifter. Region Gävleborg meddelar att en ny avgift för anlitad språktolk införs. Avgiften är 400 kronor utöver straffavgiften på 400 kr för bokat besök, alltså totalt 800 kronor.

Vad händer om du inte betalar straffavgiften uteblivet vårdbesök eller en sen avbokning?

• I vissa regioner tillkommer då påminnelseavgift, ofta cirka 60 kronor.
• Om du fortfarande inte betalar efter påminnelsen kan ärendet skickas till ett inkassobolag. Detta kan leda till ytterligare avgifter och administrativa kostnader.
• Om du inte betalar trots inkassokravet, kan vårdgivaren eskalera ärendet till Kronofogden. Då kan det tillkomma ännu fler kostnader och detta kan påverka din kreditvärdighet.
• I vissa fall kan regionen kräva att du betalar tidigare avgifter innan du får tillgång till vissa vårdtjänster. Akut vård påverkas dock inte, då den alltid ska ges oavsett eventuella obetalda avgifter.

Vad ska man göra om man helt enkelt inte har råd att betala avgiften? För att undvika ytterligare problem är det alltid bäst att kontakta vårdgivaren om du har svårigheter att betala. Många regioner erbjuder betalningsplaner eller andra lösningar för att underlätta betalning.

Vad händer om det är vården som missar besöket?

I exempelvis Västerbotten har du rätt att få tillbaka din patientavgift om du har ett bokat vårdbesök och inte får träffa vårdpersonalen inom 30 minuter utan förklaring. Man kan då begära återbetalning vid besöket.

Om vårdgivaren ställer in ett bokat besök med så kort varsel att du har haft personliga utgifter inför besöket kan du begära ersättning, enligt Region Västerbotten. Det kan till exempel vara förlorad arbetsinkomst eller kostnader för resan. Personalen på mottagningen kan ge information om hur du gör för att begära ersättning.

Så gör du en budget

Gör en egen privatbudget med hjälp av HejaOlikas mall, med information om både ersättningar och avgifter som är aktuella för personer som har funktionsnedsättning. Här får du också information om Konsumentverkets referensvärden för olika utgifter.

Läs mer

LSS-skolan om avgifter.

Artiklar om hjälpmedelsavgifter.

Ersättningar och bidrag.

Strid om stor avgiftshöjning 2025

En särskilt kraftig avgiftshöjning under 2025 var förändringen av egenavgiften för läkemedel 1 juli.

Redan den 1 januari 2025 gjordes en mindre höjning av högkostnadsskyddstaket, från 2850 kronor per 12 månader till 2900 kronor.

Under 2024 betalade patienter fullpris för receptbelagda läkemedel upp till 1 425 kronor. Därefter subventionerade staten en rabatt på olika nivåer.

Men mer än 2850 kronor behövde man alltså aldrig betala för receptbelagda läkemedel 2024, eller från årsskiftet 2900 kronor. För ytterligare läkemedel har du då frikort under 12-månadersperioden.

Sommaren 2025 gjordes en betydligt större höjning av högkostnadstaket. Regeringen ökade patienternas läkemedelskostnader med 500 miljoner, och taket för högkostnadsskyddet höjdes med hundratals kronor per person och år.

Funktionsrättsrörelsen protesterade. I en debattartikel 7 december 2024 skrev man att ”i farans riktning ligger att de försämringar som aviserats bara är början på en stegvis nedmontering av högkostnadsskyddet. Regeringen räknar nämligen med att spara in ytterligare över två miljarder årligen 2026–2027.”

Reumatikerförbundet protesterade tidigt mot planerna på försämrad läkemedelssubvention.

– För en del av våra medlemmar skulle en höjning av den nedre beloppsgränsen på låt säga 500-600 kronor kunna ställa till stora bekymmer. Man kan tro att de hundralapparna inte skulle spela någon roll, men för många med kronisk sjukdom behövs varenda krona, säger Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.

Lotta Håkansson berättar att en medlem har hört av sig och beskrivit en situation då man inte kan arbeta på grund av sjukdom utan lever på sjukersättning.

– För den här personen staplas kostnaderna på varandra; utöver att matpriser och annat har gått upp kommer hon upp i högkostnadsskyddet för läkemedel på ett par veckor, men hon har också kostnader för bland annat läkarbesök, hjälpmedel, dyra specialskor, fotbäddar, tandvård, självkostnad för sjukresor, munskydd och handsprit på grund av nedsatt immunförsvar med mera, säger Lotta Håkansson.

Avgifter bryter mot merkostnadsprincipen

Personer med funktionsnedsättning måste ofta betala en rad olika avgifter för kommunal omsorg, hjälpmedel, god man, förvaltare och liknande.

Avgifterna är en tung börda för många, och ökar ofta i samband med att sociala ersättningar som sjuk- och aktivitetsersättning höjs.

– Den grundläggande principen att ingen ska ha merkostnader för sin funktionsnedsättning uppfylls inte idag. Dessutom är dagens system alldeles för krångligt, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

I ett brev till Camilla Waltersson Grönvall och Anna Tenje, statsråd på socialdepartementet, i oktober 2024 krävde funktionsrättsrörelsen att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att göra en helhetsöversyn av både avgifter och bidrag. Funktionsrätts skrivelse till regeringen finns här.