Försäkringskassans återkrav: Så funkar det. Vad kan du göra?

Allt fler personer får återkrav från Försäkringskassan.
Under 2024 nästan fördubblades återkraven inom assistansersättning.
Även företag och kommuner drabbas.
Vad behöver du som privatperson eller yrkesverksam veta för att skydda dig? 

> Fler artiklar om Försäkringskassans återkrav

Uppdatering: Högsta förvaltningsdomstolen ger nya besked

I en artikel publicerad 4 april 2025 beskriver Anna Barsk Holmbom de nya regler som gäller efter Högsta förvaltningsrättens domar i februari 2025 om återkrav av assistansersättning. Läs artikeln här.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

I nedanstående videointervju från juni 2025 beskriver Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, de viktigaste konsekvenserna av Högsta förvaltningsdomstolens beslut våren 2025.

HFD-domarna ger anordnaren ett strikt ansvar att se till att alla uppgifter om den assistansberättigade och utförd assistans är korrekta. Det gäller till exempel tidrapportering och ändrade förhållanden. Tidigare var det assistansanvändaren som ansvarade för information till Försäkringskassan/kommunen.

Video: Är rättigheterna borta för alltid?

Video: Återkrav mot oskyldiga i kampen mot assistansbrott

Nedan en intervju med Henrik Petrén, Fremia, om rättsosäkerheten kring Försäkringskassans återkrav. Intervjun är inspelad i juni 2025.

Vad händer inom återkrav 2025?

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, domar får stor betydelse för återkrav både mot assistansföretag (och andra anordnare) och assistansanvändare.

Texten nedan är skriven före domarna från HFD.

Utvecklingen inom Försäkringskassans återkrav

Det har skett en dramatisk förändring av Försäkringskassans återkrav av assistansersättning under 2024. Återkraven på enskilda personer har ökat med 252 procent under januari–september 2024. Samtidigt har återkraven på företag och andra organisationer minskat med 4 procent.

Under augusti satte Försäkringskassan nytt rekord i återkrav gentemot privatpersoner, genom att återkräva nästan 44 miljoner kronor i assistansersättning från 28 olika personer. Den följande månaden, september 2024, var det rekordlåga återkrav på personer, men sammantaget är återkraven hittills under 2024 mycket höga.

Organisationer får fortfarande högre återkrav totalt sett, med återkrav hittills i år på sammanlagt nästan 130 miljoner kronor, att jämföra med knappt 77 miljoner för privatpersoner.

Vad är då förklaringen till den stora ökningen av återkrav av assistansersättning gentemot enskilda personer?

– Det är en kraftig ökning i belopp för enskilda, men inte för organisationer. Det beror på att det finns ett fåtal väldigt stora krav ställda mot enskilda under 2024, vilket drar upp det snittet. Det är inte någon specifik typ av återkrav som ökar, säger Emma Gren, områdeschef på Försäkringskassan.

Vilken betydelse har det att många assistansanvändare är egna arbetsgivare, och att denna andel har ökat?
– Vi kan inte se om det finns någon koppling till egna arbetsgivare, eftersom vi inte kan se om de är i egenskap av brukare, anordnare eller betalningsmottagare som personerna har fått återkrav.

 

Försäkringskassans återkrav – hur stora och hur många är de?

Många av rekommendationerna utgår från personlig assistans och återkrav av assistansersättning, men samma regler gäller för de flesta andra ersättningar från Försäkringskassan.

Omfattas gör alltså de flesta breda ersättningarna, exempelvis barnbidrag och sjukpenning, liksom ersättningar som gäller vid funktionsnedsättning, som omvårdnadsbidrag och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Återkrav inom alla ersättningar

 

LÄS MER:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

 

Återkrav inom assistansersättning

 

LÄS MER:
Återkrav inom personlig assistans – detta har hänt

 

Om du får ett återkrav: 1) begär omprövning, 2) överklaga

Ett återkrav ska normalt betalas inom 30 dagar från beslutdatum. Om betalning inte sker inom denna period, skickar Försäkringskassan en betalningspåminnelse. Om skulden fortfarande är obetald efter påminnelsen och ingen avbetalningsplan har överenskommits, överlämnas ärendet till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Du har dock möjlighet att begära omprövning hos Försäkringskassan senast två månader från den dag du tog del av beslutet, och då dröjer det innan återkravsbeslutet vinner laga kraft. Om du inte begär omprövning inom denna tidsfrist, vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att det inte längre kan ändras eller överklagas.

Om Försäkringskassans omprövning inte ger önskat resultat kan du därefter överklaga Försäkringskassans omprövningsbeslut till förvaltningsrätten inom två månader. Då dröjer det ytterligare en tid innan beslutet vinner laga kraft. Prövningen hos förvaltningsrätten tar ofta 6–12 månader.

Då får du mer tid att reda ut vad som gått snett, och göra olika förberedelser. Ta ett steg i taget: Börja med att gå igenom vad som hänt, och vad som står i beslutet.

Om det finns beslut både om minskad insats och om återkrav, ska du begära omprövning av båda besluten.

Viktigt att veta är att Försäkringskassans beslut inte kan verkställas av kronofogden innan det har vunnit laga kraft. Beslutet vinner laga kraft två månader efter beslutsdagen, om beslutet inte har överklagats.

Detsamma gäller en dom i förvaltningsrätten; det vinner laga kraft efter två månader, och först därefter kan beslutet verkställas. Även en dom i förvaltningsrätten kan överklagas.

Om Försäkringskassan omprövningsbeslut går emot dig, måste du överklaga till förvaltningsrätten. Tänk då på följande:

• Skriv vilket beslut det är som överklagas.
• Skriv hur du vill att beslutet ska ändras (t.ex. ”jag yrkar att förvaltningsrätten upphäver Försäkringskassans beslut om återbetalning av sjukpenning. I andra hand yrkar jag att det återkrävda beloppet efterges”).
• Förklara varför Försäkringskassans beslut är fel. (Till exempel att min arbetsförmåga har varit nedsatt på grund av sjukdom på grund av… jag har inte haft någon förmåga att arbeta eftersom… av läkarintyget daterat XXXXXX framgår att jag på grund av min sjukdom varit helt oförmögen att arbeta och att min arbetsförmåga alltså har varit helt nedsatt.)
• Förklara varför du inte har råd att återbetala beloppet och varför det är extra viktigt att du inte tvingas sälja ditt hus (det finns kanske bostadsanpassningar) eller bil (som kanske också är anpassad för funktionsnedsättning).
• Bifoga den bevisning som du har som ger stöd för din uppfattning. Det kan vara läkarintyg, intyg från kurator, arbetsterapeut eller liknande.

En process i förvaltningsrätten tar upp till ett år, ibland mer, och en process i kammarrätten ungefär lika länge. Eftersom beslutet inte får verkställas innan det vunnit laga kraft finns tid och möjlighet att ta kontakt med kommunens skuldrådgivare och eventuellt andra instanser, som Kronofogden, för att se hur du kan hantera den situation som du har hamnat i.

Yrka på inhibition i båda ärendena

Vid överklagandena ska du även begära inhibition. Inhibition innebär att beslutet som du överklagar inte ska träda i kraft förrän överklagandet har avgjorts.

 

 

Begär muntlig förhandling (videointervju)

Det kan vara enklare att förklara och argumentera för sin sak vid en muntlig förhandling, och inte bara i skrift. Arbetet i en förvaltningsdomstol är i huvudsak skriftligt, men den enskilde har rätt att begära muntlig förhandling.

I den här videon beskriver advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå, hur man förbereder och peppar sig inför möten med Försäkringskassan, kommunen och domstolen.

 

 

Tag hjälp av jurist om du har möjlighet

Du bör anlita en jurist om du har fått ett återkrav! Med en jurist som är specialiserad på socialförsäkringsrätt till hjälp ökar möjligheten att vinna i domstol. För de flesta innebär det att man måste betala juristkostnaden ur egen ficka, men glöm inte att undersöka om det finns något rättsskydd i din hemförsäkring.

LÄS ÄVEN:
Hur får jag trygg juridisk hjälp?
Konsten att överklaga och vinna i domstolen
Kraven på juridisk hjälp bara ökar

 

Vad ska du tänka på när du granskar Försäkringskassans beslut?

För att stoppa återkravet behöver man hitta brister i Försäkringskassans utredning och beslut.

Granska utredning och beslut noga, och dubbelkolla exempelvis:

• Har Försäkringskassan konkretiserat och preciserat omständigheterna?
• Har Försäkringskassan åberopat rätt grund?
• Har Försäkringskassan uppfyllt sin utredningsskyldighet vid indragningen och vid återkravsbeslutet?

 

Kan du få eftergift?

I samband med återkrav prövar Försäkringskassan alltid frågan om eftergift, det vill säga: om skulden kan sänkas.

Detta är inget den enskilde, eller andra som får återkrav, ska begära separat utan det görs alltid av Försäkringskassan, i varje enskilt fall, innan beslut.

Att Försäkringskassan prövat frågan om eftergift – och vad som Försäkringskassan kommit fram till i det enskilda fallet – nämns också i det kommuniceringsbrev som skickas ut innan själva beslutet om återkrav tas. Då har man chansen att inkomma med uppgifter som kan förändra den bedömning som Försäkringskassan gjort.

När ett beslut väl är fattat, och man inte är nöjd, ska man begära omprövning och då kan man argumentera för eftergift. Likaså om man överklagar beslutet i domstol. Du kan då argumentera för att du handlat i god tro samt att ditt hälsotillstånd och dina ekonomiska förutsättningar motiverar eftergift.

Försäkringskassan har en särskild vägledning om återbetalning med beskrivning av hur eftergift fungerar.

Försäkringskassan väger samman flera faktorer vid bedömningen av eftergift:

• orsaken till den felaktiga utbetalningen
• hur lång tid som gått sedan utbetalningen
• beloppets storlek
• den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden
• den återbetalningsskyldiges hälsa
• den återbetalningsskyldiges försörjningsmöjligheter

Bedömningen av eftergift kan jämföras med Kronofogdens beräkning av förmånsbelopp. Det är det belopp som skyddas från utmätning.

Eftergift ges i cirka sex procent av ärendena, uppger Försäkringskassan.

 

Begär anstånd med betalning, och att ränta inte ska tas ut under tiden

Begär anstånd med betalningen av återkravet, och begär även att ränta inte tas ut under tiden.

Genom anstånd minskar man risken för att ärendet hinner gå vidare till Kronofogden för indrivning, något som leder till ytterligare kostnader och påfrestningar. Skulden försvinner dock inte, och avgifter och ränta kan tillkomma under anståndstiden.

Så här skriver Försäkringskassan:

Om du inte kan betala tillbaka skulden så lämnar Försäkringskassan som regel över den till Kronofogden. Därefter behöver du själv informera Kronofogden om att du inte kan betala skulden. Kronofogden utreder i så fall din betalningsförmåga innan de beslutar om utmätning.
Kontakta oss om du inte kan betala skulden. Ring gärna så kan vi tillsammans prata om din ekonomiska situation. Som regel kan en avbetalningsplan godkännas på högst 12 månader, men i vissa undantagsfall kan en avbetalningsplan vara upp till 24 månader.

 

Återkrav inom personlig assistans (videointervju)

Det har blivit svårare att skydda sig mot återkrav inom personlig assistans. Reglerna är alltför otydliga, och fallgroparna många. Om detta intervjuade HejaOlika den 21 maj 2024 Anna Barsk Holmbom, som driver ABH Utbildning och Rådgivning.

Nedan kan du se videon och läsa ett referat. Här finns ett längre referat av videon.

 

– Man måste våga prata med myndigheten om ändrade förhållanden. Om de är medvetna om eventuella förändringar kan det inte komma återkrav. Men då riskerar man å andra sidan omprövning, säger Anna Barsk Holmbom.

Ett dilemma är att Försäkringskassan har uttalat att assistansberättigade kan använda beslutade assistanstimmar ”som man vill”, samtidigt som det i praktiken inte alltid fungerar så. Nyligen fastställde kammarrätten ett stort återkrav för en person som haft en konflikt med assistenterna, och därför inte använt assistansen som det var beslutat. Ingen hade ifrågasatt personens funktionsnedsättningen, utan återkravet utlöstes av att assistansen inte använts på det sätt som Försäkringskassan hade tänkt.

Tidigare har många återkrav berott på att Försäkringskassan själv ångrat en tidigare bedömning av rätten till assistans. Nu finns bra domar som säger att detta inte är skäl att dra in assistansersättningen. Det måste ha skett ett faktiskt ändrat förhållande som inte har anmälts, och Försäkringskassan får bara begära tillbaka pengar från tidpunkten då det går att bevisa att förändringen skedde.

Tidigare domar om återkrav, på grund av retroaktiv ändring av Försäkringskassan, påverkas dock inte av denna nya rättspraxis.

– Om domen har vunnit laga kraft hjälper inte de nya domar, utan då kommer återkraven att stå kvar. Det är synnerligen olyckligt, säger Anna Barsk Holmbom.

Återkraven är ofta mycket stora. Oftast handlar det inte alls om bedrägeri, utan det vanliga är att Försäkringskassan anser att personen har överdrivit sitt behov.

– När man pratar med Försäkringskassan upplever man ofta att man måste ta i, för att få det som man behöver. Det beror, i sin tur, på att Försäkringskassan under många år har varit väldigt njugga. Om jag då får allt som jag bett om, då är det egentligen inte jag som har gjort ett fel, utan egentligen är det Försäkringskassan som har gjort fel i sin bedömning. Men det är jag som enskild som får betala för det.

Vilka ändrade förhållanden måste anmälas?

Anna Barsk Holmbom anser att reglerna behöver bli tydligare för vad som ska anmälas som ändrade förhållanden.

– Många uppmanas av sina anordnare att anmäla förändringar, men var går gränsen för vad som ska anmälas eller inte? Ska jag anmäla om jag varit på dåligt humör, och skickat hem assistenterna? Försäkringskassan säger på sin hemsida att man ska anmäla utlandsvistelse, men ska jag verkligen anmäla om jag åker till Norge över dagen?

– Försäkringskassan vägrar gå ut med tydligare information, kanske för att det inte är så enkelt för dem heller. Det gör att det blir svårt i vardagen. Man vill å ena sidan inte anmäla, å andra sidan vill man definitivt inte få återkrav.

Inom assistans ställs de flesta återkrav fortfarande på anordnare. Anordnare som får återkrav riskerar dessutom att IVO återkallar tillståndet, för att man inte anses ha tillräcklig ”ordning och reda”.

– Det finns mycket att önska vad gäller tydlighet i reglerna. Det finns exempel på Försäkringskassans hemsida på vad man måste anmäla, men ”mellan” dessa exempel finns oändligt mycket mer, där vi ser att det kommer återkrav. De regler som finns är svåra att förstå sig på, säger Anna Barsk Holmbom.

HFD beslutade tidigare i år att ge prövningstillstånd för frågan om vilka återkrav som kan ställas på assistansanordnare. Tre olika fall med återkrav på tre olika assistansanordare kommer att tas upp av HFD.

– Det kommer att dröja länge innan vi får något svar från Högsta förvaltningsdomstolen, men det kommer att bli viktiga domar, säger Anna Barsk Holmbom.

Kan kommuner ställa återkrav på enskilda?

Vad som redan anses stå klart är att kommuner inte kan ställa återkrav på assistansanordnare. Frågan är om kommunerna istället kommer att ställa återkrav på enskilda assistansberättigade.

En del kommuner har ställt återkrav för att anordnaren inte anses ha följt arbetstidsreglerna. Kammarrätten har sagt att sådana återkrav inte kan ställas på anordnare. Kan ett sådant återkrav ställas på assistansberättigade?

– Det är väldigt tveksamt. Det skulle kräva att rätten anser att detta är något som den assistansberättigade skulle förstå. Kan man verkligen kräva av assistansberättigade att de ska kunna arbetstidslagens regler?

– Om det däremot handlar om andra typer av återkrav, till exempel om den assistanberättigade ljugit som sin funktionsnedsättning, då kan återkrav så klart ställas på den assistansberättigade.

Hur kan man skydda sig mot återkrav?

Det är svårt att skydda sig mot återkrav. Ibland är det enkelt att veta vilka ändrade förhållanden man ska anmäla till Försäkringskassan, till exempel om barnet byter skola, eller om man gifter sig. Andra saker är betydligt svårare att bedöma.

– Till exempel om ett barn har SMA, och får den nya medicinen som gör att man blir lite bättre. När ska man berätta för Försäkringskassan att barnet har blivit lite bättre, och kanske då förlora assistansen? Det finns inget enkelt svar.

 

LÄS MER:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

 

Reglerna: När och hur kan återkrav kan göras?

Detta avsnitt baseras på en presentation 26 november 2024 av Josefin Mikaelsson, jurist på Altius Advokatbyrå och tidigare chefsjurist på Humana Assistans.

Var, när och hur återkrav kan ställas inom personlig assistans har delvis olika regler, beroende på om personlig assistans beviljats genom kommunalt beslut eller genom Försäkringskassans beslut.

Försäkringskassans återkrav

För Försäkringskassans beslut om återkrav av statlig assistansersättning finns reglerna i 108 kap 2 § SFB, socialförsäkringsbalken.
108 kap 9a § SFB anger att återkrav även kan göras mot assistansanordnare, efter lagändring 2013.

108 kap 2 § SFB anger att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten ska besluta om återbetalning av ersättning som myndigheten har beslutat enligt denna balk, om den försäkrade eller, i förekommande fall, den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att

1. lämna oriktiga uppgifter, eller
2. underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet

Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

SFB anger även att assistansersättning får endast användas för köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter.

– Försäkringskassan anser att om myndigheten i efterhand ändrar sin bedömning har den enskilde inte köpt assistans och inte använt ersättningen till kostnader för personliga assistenter, säger Josefin Mikaelsson.

Följden av en sådan ändrad bedömning hos Försäkringskassan blir ofta att den enskilde assistansanvändaren förlorar rätten till assistans retroaktivt, kanske 5 eller 10 år tillbaka i tiden. Försäkringskassan hävdar då att det är den enskilde som har gjort fel, för att denne har köpt assistans utan att ha rätt till det, trots att det funnits ett beslut från Försäkringskassan om rätt till assistans vid tidpunkten för köpet.

– Försäkringskassan tar inte heller hänsyn till att pengarna redan använts för att betala personliga assistenter, och trots att staten har fått tillbaka en stor del av ersättningen genom skatter och arbetsgivaravgifter kräver man tillbaka hela beloppet, säger Josefin Mikaelsson.

Orsakssamband

För att återkrav ska vara aktuellt måste det finnas ett ”orsakssamband”.

• Det måste föreligga ett direkt orsakssamband mellan agerandet och den felaktiga utbetalningen.
• Om ersättningen skulle ha blivit felaktig i alla fall saknas ett direkt orsakssamband.
• Om någon/något annat redan orsakat saknas direkt orsakssamband. (Till exempel: om användaren har lämnat oriktiga uppgifter och därmed orsakat felet, kan inte assistansanordnaren också har orsakat felet i nästa led.)

Josefin Mikaelsson lyfter fram följande saker att fundera på när det gäller orsakssamband:

• Om den enskilde har lämnat oriktiga uppgifter vid ansökan, har anordnaren då orsakat felaktig utbetalning genom att inte anmäla detta till Försäkringskassan? I teorin är svaret nej, eftersom man inte kan orsaka det som redan har orsakats. Det är dock vanligt att Försäkringskassan beslutar att anordnaren ska återbetala även om Försäkringskassan dragit in rätten till ersättning med motiveringen att den enskilde har lämnat oriktiga uppgifter.
• Försäkringskassan kan ha brustit i sin utredningsskyldighet när myndigheten beviljade ersättning. Myndigheten har en omfattande utredningsskyldighet, och stora befogenheter att utreda. Ofta finns motstridiga uppgifter i olika intyg. Om myndigheten då inte har motiverat varför man tror på intyg A men inte på intyg B, kan man rättsligt hävda att det är myndigheten som har brustit i sin utredningsskyldighet, inte att jag som enskild har lämnat oriktiga uppgifter.
• Vad orsakar utbetalning? Är det räkningen eller tidrapporten? Den enskilde skriver under assistansräkningen ”på heder och samvete”, och där anges också att man kan få återkrav. På tidrapporten anger assistenter arbetad tid, och anordnaren intygar riktigheten, men där finns ingen information om att uppgifterna lämnas på heder och samvete, eller att det kan bli återkrav. Här finns olika domar som säger olika saker, så frågan är oklar.

Uppgiftsskyldighet, olika för enskilda och för anordnare

• Den enskilde ska lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen (110:13 SFB), vilket kan vara svårt att bedöma omfattningen av.
• Assistansanordnare ska lämna uppgifter om en namngiven person på begäran av Försäkringskassan (110:31 SFB) men har inget ansvar för uppgifter som lämnas i ansökan.

Om Försäkringskassan grundar återkravet på brister i uppgiftsskyldigheten är det viktigt att kontrollera exakt vad det är som Försäkringskassan anser är fel. Om man inte håller med om Försäkringskassans beskrivning ska man redogöra för det när man begär omprövning eller överklagar.

Anmälningsskyldighet – ändrade förhållanden

Anmälningsskyldighet regleras i 110:46 SFB, som gäller hela socialförsäkringen och berör många ersättningar, som omvårdnadsbidrag, bilstöd med flera.

Den enskilde ska alltid anmäla ändrade förhållanden, och förutsätts alltid känna till sina egna ändrade förhållanden.

• Ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen.
• Ökade behov behöver inte anmälas.
• Minskade behov ska anmälas, men det krävs väsentlig ändring för att storleken på förmånen ska påverkas. Det är oklart om alla ändrade förhållanden ska anmälas, men eftersom det är svårt att vad är rådet att hellre anmäla för mycket än för lite.

Exempel på vanliga ändrade förhållanden:
– Förändrad skolgång, till exempel att barnet byter skola eller får längre skoldag
– Förändringar i andra insatser (korttids, daglig verksamhet etcetera)
– Byte av bostad kan exempelvis innebära ändrad omfattning av bostadsanpassningar
– Ändrat civilstånd

Det är väl känt att det är svårt att veta vad som kan bedömas vara ändrade förhållanden. Högsta förvaltningsdomstolen har i beslutet 2013 ref. 9 sagt att ”för beslut om återbetalning på grund av att inte ha uppfyllt anmälningsskyldighet krävs att det klart och tydligt framgår vilka förhållanden som ska anmälas”. Lagrådet har kritiserat 110:46 SFB för att paragrafen är för otydlig. Regeringen uttalade i förarbetena att paragrafen är ”tillräckligt tydlig eftersom den enskilde får en bild av vilka förhållanden som är av betydelse vid ansökan om en förmån”.

Några exempel på vad som inte är ändrade förhållanden:
• Ändrad rättspraxis är inte ett ändrat förhållande, eftersom det bara är bara ändringar hos mig som är av betydelse.
• Att Försäkringskassan bedömer behoven på annat sätt idag än vid tidigare beslut är inte ett ändrat förhållande.
• Att Försäkringskassan beräknar tiden på ett annat sätt idag är inte ett ändrat förhållande.

– Tidigare gällde andra bedömningar av rätten till assistans för måltider, personlig hygien och så vidare. Därför kan det vara värdefullt att hänvisa till Försäkringskassans tidigare versioner av vägledningen, för att visa hur Försäkringskassan bedömde och beräknade hjälpbehov vid tidpunkten för det tidigare beslutet, säger Josefin Mikaelsson.

 

En assistansanordnare ska endast anmäla det som anordnaren känner till, och anordnaren har ingen efterforskningsskyldighet. Försäkringskassan brukar dock ofta argumentera att ”assistansanordnaren bör, med hänsyn till sitt arbetsgivaransvar för de anställda assistenterna, ha sådan organisation att den har kännedom om hur och när assistansen bedrivs samt känna till omfattningen av den beviljade assistansen och vilket behov den assistansberättigade har”. Enligt Försäkringskassan betyder detta att anordnaren ”borde haft kännedom om att behovet förändrats”, och kräver därför återbetalning.

Även här behöver man noga titta på Försäkringskassans beslut. Om Försäkringskassan säger att anordnaren har brustit i sin anmälningsskyldighet för att assistansanordnaren ”borde” ha känt till något så är beslutet fel. Däremot skulle det kunna vara korrekt om Försäkringskassan menar att utbetalningen av någon annan anledning har blivit fel och att assistansanordnaren skäligen borde ha insett det.

 

 

Vilka regler gäller för kommuners återkrav?

Vid kommunalt beslut om återkrav inom assistans finns reglerna i 12 § LSS. Lagstiftningen säger ingenting om kommuners möjlighet till återkrav mot anordnare.

Detta sägs om kommunbeslut i 12 § LSS:

Kommunen får besluta om återbetalning av ekonomiskt stöd som kommunen beviljat enligt 9 § 2, om den som erhållit stödet eller hans eller hennes ställföreträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att det ekonomiska stödet har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om det ekonomiska stödet annars har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som erhållit stödet eller hans eller hennes ställföreträdare skäligen borde ha insett detta.

– För att få återkrav måste assistansanvändaren eller ställföreträdaren ha lämnat oriktiga uppgifter, eller ej informerat om ändrade förhållanden. Det måste också finnas ett orsakssamband, mellan det som man har gjort eller inte gjort, och att de blev fel ersättning, säger Josefin Mikaelsson.

Det finns ett antal domar där det slagits fast att assistansanordnaren inte är ställföreträdare för den enskilde, och att det är den enskilde och inte anordnaren som ”erhåller stödet”.

Frågan om även assistansanordnare kan få återkrav från kommuner är uppe till prövning i Högsta förvaltningsdomstolen, mål nummer 2354-24, men det är oklart när avgörandet kommer.

 

Vilken preskriptionstid gäller för återkrav?

Vilken preskriptionstid gäller för nya respektive gamla återkrav? Försäkringskassan hänvisar, i en kommentar till HejaOlika den 14 november, till sin egen Vägledning om återbetalning (2024:2), avsnitt 4.3, där det framgår hur Försäkringskassan resonerar kring felaktiga utbetalningar bakåt i tiden:

Före den 1 september 2022 gällde en 10-årig preskriptionstid enligt preskriptionslagen (1981:130) för Försäkringskassans fordringar räknat från tidpunkten för fordrans uppkomst, det vill säga då den felaktiga utbetalningen gjordes. Därför utredde vi inte felaktiga utbetalningar som skett mer än 10 år tillbaka i tiden.

För återkrav som beslutats den 1 september 2022 eller senare gäller i stället lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Enligt den lagen preskriberas en fordran som huvudregel fem år efter utgången av det kalenderår då den förföll till betalning. Det innebär att det inte längre finns någon författningsreglerad bakre tidsgräns för vilka felaktiga utbetalningar Försäkringskassan kan utreda. Försäkringskassan anser dock att det även fortsättningsvis är mest lämpligt att som utgångspunkt ha tidsgränsen 10 år. Avsteg från denna tidsgräns kan göras om omständigheterna i det särskilda fallet talar för att en felaktig utbetalning som skett längre tillbaka än 10 år bör utredas. Det kan vara aktuellt om en felaktig utbetalning härrör från brottslighet eller avser höga belopp.

Bara en tidsfråga innan återkrav görs för mer än 10 år?

Linda Olofsson, chefsjurist på God Assistans, kommenterar:

Försäkringskassan anser nu att det inte finns en tidsgräns alls ifråga om återkrav – inte ens den tioårsgräns som tidigare gällde. Vidare tycks Försäkringskassan se den femåriga preskriptionstiden som något som endast begränsar myndighetens möjligheter att driva in en fordran.

Det kan konstateras att det finns stora oklarheter ifråga om preskriptionstiden och frågan kan säkert bli aktuell för prövning i domstol framöver. Även om Försäkringskassan anser det ”mest lämpligt” att besluta om återkrav för en tioårsperiod så är det är nog bara en tidsfråga innan någon mottar ett återkrav för en betydligt längre period än så. Detta dels för att Försäkringskassan i sin Vägledning om återbetalning (2024:2) lyfter fram att det inte längre finns någon författningsreglerad bakre tidsgräns, dels med beaktande av vad Försäkringskassan hänvisat till ifråga om höga återkravsbelopp eller om en felaktig utbetalning härrör från brottslighet.

 

Vilket ansvar har god man för fel som ger återkrav?

När god man har hjälpt den enskilde med ekonomin, går återkraven ändå alltid till huvudmannen?
– Ja, säger Emma Green på Försäkringskassan. Med undantag för assistansersättning ställer vi alltid kravet på att betala tillbaka mot mottagaren av ersättningen. Utbetalningarna ska alltid göras till huvudmannen. Utbetalningarna kan däremot göras till det konto som god man anmäler som företrädare för huvudmannen.

– I assistansersättning kan i vissa situationer den gode mannen också vara mottagare/anordnare. I första hand ställs då kravet om återbetalning mot anordnaren som i vissa situationer även kan vara god man.

Vilket ansvar har då den gode mannen?
– Enbart att man har en god man tar inte bort rätten att företräda sig själv. Den gode mannen ska vara huvudmannens stöd och är först och främst ansvarig inför den man företräder.

– Försäkringskassan tar däremot alltid hänsyn till hur kontakterna med den gode mannen skett inför felutbetalningen. Exempelvis ska Försäkringskassan ska ta hänsyn till om den gode mannen anmält uppgifter inför utbetalningen för att förhindra att den gått ut felaktigt. Det kan även gälla om Försäkringskassan lämnat uppgifter till den gode mannen, då förväntas hen ha förmedlat det till huvudmannen. Den gode mannens faktiska agerande kan utifrån det påverka vilket ansvar huvudmannen har att betala tillbaka pengarna. Företräder huvudmannen sig själv kräver däremot Försäkringskassan inget ansvar av gode mannen.

– Om det framgår att huvudmannen inte klarar att företräda sig själv utan stöd av den gode mannen så innebär det ett större ansvar på att den gode mannen agerar riktigt och har gett huvudmannen nödvändigt stöd. Det gäller situationer när den gode mannen har förordnandet att bevaka rätt, fullmakt att företräda huvudmannen eller där det utifrån omständigheterna (hälsotillstånd, personliga förhållanden) bedöms nödvändigt att gode mannen företräder huvudmannen.

– Gode mannens agerande kan då ha stor betydelse i bedömningen om huvudmannen ska betala tillbaka ersättningen eller inte. Den gode mannens agerande har i så fall en avgörande betydelse för att Försäkringskassans ska kunna betala ut ersättning riktigt och ansvaret blir därför det motsvarande, säger Emma Gren.

 

LÄS ÄVEN:

• • Hur vill Försäkringskassan göra det enklare att göra rätt?
  • Assistansberättigad med god man – vem har ansvaret?

 

Fotnot: Exempel på socialförsäkringsförmåner som kan omfattas av återkravsreglerna:
Aktivitetsersättning
Aktivitetsstöd
Arbetshjälpmedel
Arbetsskadelivränta
Arbetsskadesjukpenning
Assistansersättning
Barnbidrag
Bilstöd
Boendetillägg
Bostadsbidrag
Bostadsersättning
Bostadstillägg
Föräldrapenning
Handikappersättning
Merkostnadsersättning
Närståendepenning
Omvårdnadsbidrag
Rehabiliteringsersättning
Sjukersättning
Sjukpenning
Smittbärarpenning
Statligt tandvårdsstöd
Tillfällig föräldrapenning