Strid om omvårdnadsbidrag för barn med hörselskada avgörs i högsta instans

Försäkringskassan vill sänka nivån på omvårdnadsbidraget för barn med grav hörselnedsättning. Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten gång på gång, har Försäkringskassan nu lyckats få prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Tusentals barn kan beröras

Vad Högsta förvaltningsdomstolen kommer fram till får stor betydelse. I Sverige finns cirka 10 000 barn och unga i åldern 0–20 år som behöver hörapparat eller teckenspråk för att kommunicera, enligt Riksförbundet DHB för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

Det fall som nu går upp till prövning i högsta instans gäller ett barn som idag är i 10-årsåldern och vars föräldrar har begärt helt omvårdnadsbidrag, efter att tidigare haft helt vårdbidrag. Helt bidrag motsvarar cirka 10 000 kronor per månad före skatt.

Både Försäkringskassan och förvaltningsrätten avslog, och gick endast med på tre fjärdedels bidrag.

Kammarrätten ställde sig dock på familjens sida, och i mål nummer 1313-21 slog man fast att helt bidrag skulle beviljas.

LÄS ÄVEN: Rätt till helt omvårdnadsbidrag – Försäkringskassan får bakläxa (igen)

Försäkringskassan vill upphäva praxis om helt bidrag

Kammarrätten motiverar detta med att tidigare praxis om helt vårdbidrag för döva och gravt hörselskadade barn ska fortsätta att gälla även för omvårdnadsbidraget.

Nu försöker Försäkringskassan upphäva det som kammarrätten ser som praxis.

”Den praxis som finns i fråga om schabloniserat vårdbidrag för barn med grav hörselnedsättning är föråldrad och bör inte längre vara vägledande”, skriver Försäkringskassan.

”Det finns inte någon anledning att pröva rätten till omvårdnadsbidrag för föräldern till ett barn med grav hörselnedsättning på annat sätt än rätten till omvårdnadsbidrag för ett barn med en annan funktionsnedsättning. Istället ska prövningen alltid utgå från förhållandena i det enskilda fallet.”

Strid redan när omvårdnadsbidraget beslutades

De nya reglerna för omvårdnadsbidrag infördes i januari 2019, och ersatte då vårdbidraget.

Försäkringskassan lyfter fram propositionens text om att ”regeringen bedömer att den nuvarande särregleringen för blinda och gravt hörselskadade inte stämmer överens med dagens funktionshinderspolitik. Rätten till merkostnadsersättning respektive omvårdnadsbidrag bör inte grundas på särskilda diagnoser. Ersättning bör i stället fastställas med utgångspunkt i de konsekvenser som en funktionsnedsättning medför och det efter en individuell bedömning. Det innebär att det är merkostnaden respektive det faktiska omvårdnadsbehovet, som beror på funktionsnedsättningen, som ska ligga till grund för ersättningen.”

Riksdagens socialförsäkringsutskott höll inte med regeringen om detta, utan uttalade att blinda och gravt hörselskadade även i fortsättningen skulle ha rätt till merkostnadsersättning på en viss nivå på samma sätt som med den tidigare handikappersättningen.

Nu måste Högsta förvaltningsdomstolen avgöra

Försäkringskassan drog slutsatsen att reglerna var oklara, och valde att till varje pris försöka minska ersättningen, i strid med tidigare praxis, för att tvinga fram ett klargörande från Högsta förvaltningsdomstolen.

Försäkringskassans ståndpunkt har fått kritik av ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, i en granskning som blev klar i december 2021.

LÄS ÄVEN: Guide: Omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning 2022

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.